Bakgrund: Utifrån medarbetarnas olika kompetens och utifrån patientens behov skasjuksköterskan systematiskt leda, prioritera och fördela omvårdnadsarbetet i teamet.Vidare ska sjuksköterskan utvärdera teamets insatser och ha kunskaper omgruppdynamik och med hjälp av detta kunna utveckla gruppen och stärka förmågan tillkonflikthantering och problemlösning inom gruppen. Teamarbete är en viktigkomponent för kommunikation eftersom misstag som begås i vården kan kopplas tillbristande kommunikation och förståelse i teamet. Syfte: Att belysa arbetsteametskommunikation ur ett svenskt sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomen systematisk innehållsanalys av internationella vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar och en avhandling.

Bakgrund: De flesta dödsfall föregås av en svår sjukdom och många är medvetna om att döden är nära. Patienter som befinner sig i livets slutskede kan känna svåra känslor som sjuksköterskan behöver hjälpa patienten att hantera. Döden och döende är unikt för varje individ, därför ställs det stora krav på den som vårdar en döende patient.Syfte: Syftet med studien var att beskriva det stöd sjuksköterskan kan ge till patienter i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk sökning i olika databaser. Resultat: Resultatet delades upp i huvudgrupperna sjuksköterskors respektive patienters uppfattning om stöd vid livets slutskede.

Placeringar i familjehem är allt mer vanligt förekommande i samhället. Studier visar att barnoch ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benämnt fosterhem) riskerar i störreutsträckning negativa omständigheter som kan prägla deras resterande liv. Studiens syfte är attbelysa och sammanställa aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barnoch ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxnalivet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, somanalyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohälsa,arbetslöshet och beteendeproblematik är konsekvent vanligare i denna grupp jämfört mednormalbefolkningen.

Sjuksköterskor på sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lågt stöd från arbetsgivaren, låg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den här studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor på sjukhus och vilka copingstrategier de använder för att hantera stressen. Frågeställningar till studien är: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor på sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod är Systematisk litteraturstudie. Analysmetoden är latent innehållsanalys.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga uppkomsten av trycksår samt vilken förmåga att identifiera patienter som riskerar att utveckla trycksår sjuksköterskan har med de bedömningsinstrument som finns. De vetenskapliga artiklarna (n = 20) som ingick i studien söktes via Högskolan Dalarnas databaser Blackwell Synergy, PubMed och ELIN@Dalarna. Sökorden som användes i olika kombinationer var pressure sore, pressure ulcers, nursing, routines, treatment, knowledge, methods, management, measures, risk assessment, scales, risk patients och prevention/preventing. Inklusionskriterierna var att de skulle vara empiriska, skrivna på svenska eller engelska samt vara publicerade efter 1997. Resultatet visade att det finns många olika förebyggande åtgärder som vidtas.

Smärta är förenat med ett lidande, och sjuksköterskan har ett stort ansvar vid smärtbedömning och smärtbehandling av patienter. Trots dagens väl utvecklade metoder och preparat för smärtlindring behandlas inte patienters smärta på ett adekvat sätt, bland annat på grund av negativa attityder hos sjuksköterskan när det gäller narkotikaklassade läkemedel. För att åskådliggöra hinder hos sjuksköterskan att administrera opioider till patienter med smärta genomfördes en Systematisk litteraturstudie baserad på 18 originalartiklar. Resultatet visade att opiofobi hos både patient och sjuksköterska kunde verka som en barriär. Bristande kunskaper angående smärtbedömning och opioid som preparat var ett hinder för tillräcklig smärtlindring Ett bra samarbete mellan sjuksköterska och läkare var av stor vikt för att uppnå goda resultat vid smärtbehandling.

Idag ökar den palliativa omvårdnaden i hemmet. För att den sjuke ofta har en önskan om att få dö hemma. Det ställer krav på anhörigvårdarna som är dem som kommer att bli dem primära vårdarna. Syftet med studien var att undersöka anhörigvårdarnas upplevelser av att vårda hemma, i livets slutskede, med hjälp av det palliativa teamet. Studien genomfördes som en Systematisk litteraturstudie.

Huntingtons sjukdom är en ärftlig degenerativ sjukdom som förekommer hos 800-1000 personer i Sverige. Tidigare forskning visar på bristfällig kunskap om sjukdomen hos vårdpersonal vilket innebär ett stort lidande för de drabbade. För att skapa en djupare kunskap krävs att vårdpersonal lyssnar till personers upplevelser. Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av att leva med Huntingtons sjukdom. För att få en överblick av forskningsläget genomfördes en systematisk sökordsbaserad litteraturstudie.

Många ungdomar får inte den sömn de behöver för att upprätthålla en god hälsa. Ungdomars dygnsrytm överensstämmer inte alltid med övriga samhällets tider och krav. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskapliga bevis för att sömnbrist kan ge konsekvenser för ungdomar. Studier valdes ut från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Efter kvalitetsgranskning återstod elva studier som sammanvägdes i tre teman och sex sub-teman.

Iliotibialt friktions syndrom (ITFS) är en av de vanligaste överbelastningsskadorna som drabbar knäet. Traditionellt har skadan betraktats som ett friktionssyndrom, senare studier har dock hävdat att en kompression av underliggande fettvävnad är orsaken till diagnosen. Etiologin och patologin bakom diagnosen har därmed inte kunnat fastställas. Kliniskt tillämpas stretching, styrketräning av höftabuktorer, neuromuskulär korrigering och myofaschiella behandlingsmetoder i rehabiliteringen av ITFS. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa det vetenskapliga underlaget för behandlingsmetoder vid iliotibialt friktions syndrom.

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

Medicinska procedurer hos barn är ofta förknippade med smärta, oro och rädsla. Det är en viktig utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att reducera smärta, oro och rädsla, eftersom barn annars utsätts för onödigt lidande. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa erfarenheter om hur smärta, oro och rädsla kan lindras i samband med en medicinsk undersökning eller behandling av barn. För att svara mot syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt där artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats integrerades. Resultatet baserades på en analys av 18 vetenskapliga artiklar och bestod av tre ämnesområden: sjuksköterskors roll och betydelse, föräldrars roll och betydelse samt faktorer som kan påverka.

Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.

Genom att stödja personer som får palliativ vård kan deras situation underlättas och livskvaliteten öka. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap för att beskriva vilka behov av stöd som finns hos personer som får palliativ vård. I analysen, som liknar den tematiska analysen, ingick 14 vetenskapliga artiklar. Analysen utgick från de tre huvudområdena fysiska, andliga/existentiella och psykosociala behov av stöd I resultatet framkom att de fysiska behoven handlade om stöd till att kunna vara självständig och orka med vardagen, samt att inte behöva vara rädd och oroa sig för symtom så som smärta. Andliga/existentiella behov handlade om att få stöd till att finna en mening och komma till ro i situationen.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär ett klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke, alltså hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas över lång tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en lärare kan göra för att skapa en hållbar lärandemiljö, samt hur olika lärare ser på elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen är en Systematisk litteraturstudie och resultatet är hämtat från två vetenskapliga databaser.