TrycksÄr kan förekomma pÄ alla typer av vÄrdavdelningar och tar lÄng tid att lÀka samt Àr en stor kostnad för samhÀllet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka ÄtgÀrder för trycksÄrsprevention. Metoden Àr baserad pÄ en modifierad version av Forsberg & Wengströms modell för en systematisk litteraturstudie. Sökning i databaser PubMed och CINAHL utfördes och resultatet i litteraturstudien grundades pÄ nio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Författarna kunde identifiera olika preventionsÄtgÀrder dÀr framför allt evidensbaserade bedömningsinstrument som Modifierad Nortonskala och MNA-SF Àr viktiga att anvÀnda i trycksÄrsprevention, men Àven temperaturmÀtning, ?Continental anal plug? (CAP), god nutrition, aktivitet samt tryckreducerande underlag som fÄrskinn..

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra tvÄ förskolors arbetssÀtt för att uppnÄ de strÀvansmÄl i LÀroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssÀttet pÄ en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola Àr likartat. De frÄgor vi utgick frÄn var Hur arbetar pedagogerna pÄ en profilerad förskola för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Hur arbetar pedagogerna pÄ en förskola utan specifik profilering för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssÀtt? Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne.

En studie i hur Propertius anvÀnder sig av olika metaforer för att beskriva och förmedla kÀrlekens abstraktion..

Stressrelaterad psykisk ohÀlsa har blivit ett vÀxande problem för folkhÀlsan. Stress, som Àr en normal reaktion, Àr i sig inte farlig för hÀlsan men vid lÄngvariga fysiska och psykiska pÄfrest-ningar och brist pÄ ÄterhÀmtning frÄn stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstÄnd. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att lyfta fram förebyggande och hÀlsofrÀmjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och ÄterhÀmtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohÀlsa. FrÄgestÀllningen Àr: PÄ vilket sÀtt kan naturen anvÀndas som resurs för ÄterhÀmtning frÄn stress? Metoden i detta arbete Àr en systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar.

Litteratur inom systemutvecklingsomrÄdet visar behov av nya snabbare systemutvecklingsmetoder. Orsaken Àr komplexiteten bÄde i systemutvecklingsprojekten och i organisationer, dÀr systemutveckling sker. Nu föredras smÄ projekt, som omfattar fÀrre Àn tio deltagare och genomförs pÄ mindre Àn ett Är. De traditionella systemutvecklingsmetoder anses vara lÀmpliga för stora projekt. Det finns nya systemutvecklingsmetoder, som fÄr benÀmningen dynamiska metoder, för smÄ projekt.

Bakgrund: Kronisk smÀrta Àr vanligt hos vuxna i Sverige och besvÀren ökar med stigande Älder. I Sverige berÀknas de samhÀllsekonomiska kostnaderna för kronisk smÀrta till cirka 87,5 miljarder kronor Är 2003. Syfte: Att belysa upplevelser av att leva med kronisk smÀrta. Metod: En allmÀn litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehÄllsanalys av artiklarna. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelser av förÀndrad sjÀlvkÀnsla, BegrÀnsningar i det dagliga livet, Hantering av den kroniska smÀrtan samt Framtidssyn.

I och med att stress Àr ett aktuellt Àmne ville vi med detta examensarbete ta reda pÄ vad som gör barn stressade. Eftersom vi Àr blivande lÀrare ville vi fokusera pÄ negativ stress för barn i skolan. VÄrt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ vad nÄgra barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra Äterkommande temarubriker i vÄrt arbete: sociala relationer, schemalÀggning, lektionsupplÀgg och den fysiska miljön för att lÀttare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vÄr undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda pÄ orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn.

Sepsis Àr ett livshotande tillstÄnd som kan drabba patienter inom hela sjukvÄrden dÀr sjuksköterskans arbete Àr av stor betydelse. Dödligheten vid sepsis Àr orovÀckande hög och Àr dÀrmed ett viktigt omrÄde att uppmÀrksamma. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur sjuksköterskan med hjÀlp av omvÄrdnadsinsatser kan identifiera patienter med sepsis pÄ en somatisk vÄrdavdelning. Metod: en litteraturöversikt med systematisk ansats har genomförts i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baseras pÄ tio kvantitativa artiklar dÀr fyra teman uppkommit som innefattade sjuksköterskans kompetens, utbildning, samverkan och fysiologiska parametrar och instrument.

Studien handlar om verksamma pedagogers syn pÄ höglÀsning. Med höglÀsning avser vi nÀr pedagogen lÀser högt ur en text, en bok eller ett lÀromedel. Bakgrunden till studien var att fÄ reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder sig av höglÀsning i undervisningen dÄ vi genom egna erfarenheter, frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vÄr lÀrarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som pedagog ska kunna motivera alla val man gör gÀllande all undervisningstid. VÄrt intresse för höglÀsning vÀcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lÀr sig lÀsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur. Syftet med studien var att ta reda pÄ pedagogernas intentioner med att anvÀnda höglÀsning i sin undervisning och vad de grundar sina val pÄ.

Sammanfattning:Bakgrund: Demens Àr en sjukdom som ger kognitiva nedsÀttningar och leder till svÄrigheter att utföra och delta i vardagliga aktiviteter. Arbetsterapirelaterade insatser syftar till att frÀmja aktivitetsdeltagandet och grundar sig pÄ kunskap som utgÄr frÄn att aktivitet Àr nÄgot mÀnniskor mÄr bra av.Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapirelaterade insatsers pÄverkan i form av deltagande i vardagliga aktiviteter och i form av socialt deltagande för personer med demens.Metod: I form av en systematisk litteraturstudie sammanstÀlldes resultat frÄn vetenskapliga artiklar. För att hitta studier som svarade pÄ denna studies syfte gjordes sökningar i olika databaser med kombinationer av sökord. Artiklar inkluderades utifrÄn resultatets relevans och studiernas kvalitet vilket faststÀlldes med hjÀlp av resultat- och kvalitetsgranskning.Resultat: Det har visat sig att arbetsterapirelaterade insatser förekommer inom olika aktivitetsomrÄden för personer med demens, bestÄende av omrÄdena personligt ADL, instrumentellt ADL samt insatser som anvÀnds inom bÄde personligt och instrumentellt ADL.Olika inriktningar sÄgs Àven. Aktiviteter som morgonbestyr, trÀdgÄrdsaktiviteter och musikinriktad insats sÄgs samt Àven reminiscensbaserad insats.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de tvÄ vanligaste bÀnkböcker som ett antal flickor i Är 5 tycker Àr bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan pÄverka de lÀsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och sjÀlvbild. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningarna Vilka Àr de tvÄ bÀnkböcker som flest flickor i vÄrt urval i Är 5 tycker Àr bra? Vilka huvudkaraktÀrer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och sjÀlvbild?FrÄgestÀllningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtundersökningar till klasslÀrare och flickor i Är 5 samt litteraturanalyser av de tvÄ böcker som framkommit som resultat av enkÀtundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad som karakteriserar en mÄngkulturell skola och pÄ vilket sÀtt undervisningen ska anpassas för elever med en mÄngkulturell bakgrund. Genom att förlÀgga min slutpraktik pÄ en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lÀrare verksamma pÄ skolan samt lÀsa för Àmnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns tvÄ uppfattningar om vad en mÄngkulturell skola Àr. Den första uppfattningen speglar mÄngkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar nÄgot mer som förstÄelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mÄngfald och rikedom som andra kulter skÀnker. Vidare fann jag att lÀrarna pÄ min praktikskola inte anpassade sin undervisning i nÄgon större utstrÀckning förutom sprÄkmÀssigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det Àr interkulturell undervisning man ska anvÀnda sig av i möte med elever med en mÄngkulturell bakgrund.

no abstract yet.

BakgrundTeknik i förskolan Àr en del av pedagogernas uppdrag utifrÄn lÀroplanen. BÄde internationell forskning och litteratur i Àmnet visar att pedagogens kunskap Äterspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förstÄelse för teknik Àr begrÀnsad vilketresulterar i en osÀkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar ocksÄ att pedagogernas syn pÄ lÀrande Àr en avgörande faktor för hur barn fÄr möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att fÄ en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vÄr undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollÀrare, frÄn tio förskolor i tvÄ kommuner i vÀstra Sverige.ResultatTrots att förskollÀrarna gav mÄnga exempel pÄ hur de arbetar med teknik i förskolan sÄ ansÄg de flesta förskollÀrare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde.