Biogas a?r en fo?rnybar energika?lla som kan framsta?llas genom ro?tning av organiskt material som go?dsel eller gro?dor. Trots att lantbruket sta?r fo?r 76 % av den totala biogaspotentialen i Sverige producerades endast en procent av biogasen 2008 i ga?rdsanla?ggningar. Uppsatsens syfte a?r att ge en o?versikt o?ver vad som orsakar den la?ngsamma utvecklingen av sma?skalig biogas, samt att ge fo?rslag till lo?sningar som kan leda till en snabbare expansion.

Bakgrund: Andelen barn med medfött hjÀrtfel som nÄr vuxen Älder har ökat stort tack vare förbÀttrad vÄrd, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvÄrden om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar sÄ stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjÀrtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehÄllsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjÀrtfel upplever att de Àr annorlunda gentemot sina jÀmnÄriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begrÀnsningar, kroppsuppfattning och kÀnslomÀssiga uttryck sÄsom utanförskap, skuld och rÀdsla.

VÄrdatmosfÀr Àr ett komplext fenomen som Àr avgörande för hur vÄrdtagare och vÄrdpersonal kommer att trivas pÄ en vÄrdenhet. Det finns en mÀngd studier gjorda vad gÀller vÄrdatmosfÀr men de saknas studier som beskriver helheten. Syftet med studien var att sammanstÀlla kunskapen om faktorer som bidrar till en god vÄrdatmosfÀr. En systematisk litteraturöversikt gjordes dÀr kvalitativa, kvantitativa och översiktsartiklar integrerades. Resultatet baserades pÄ en analys av 20 artiklar bestÄende av tre dimensioner: delaktighet, relationen till vÄrdpersonal, fysisk miljö samt 12 faktorer som pÄverkar dessa.

Abstract Idag Àr litteratur som pÄstÄs beskriva sanna hÀndelser mycket populÀr, framför allt bland yngre lÀsare. Ofta skildrar denna litteratur ett extraordinÀrt mÀnniskoöde som kryddas med inslag av vÄld, sex och olika övergrepp. Det Àr en persons subjektiva sanning som berÀttas, ofta av en journalist. Ett begrepp som ofta anvÀnds för att beskriva sÄdan litteratur dÀr fakta och fiktion blandas Àr faktion eller faktionslitteratur.   LÀsning av faktion har naturligtvis blivit allt vanligare Àven i skolan dÀr mÄnga lÀrare nöjer sig med att eleverna intresserat lÀser denna litteratur. Problemet Àr dock att mÄnga av dessa yngre och oerfarna lÀsare helt okritiskt hÄller allt det de lÀser för sant.

Scientologin a?r en nyreligio?s ro?relse som skildrats flitigt inom popula?rlitteraturen, vilket go?r att den blivit na?got bekant fo?r ma?nga. Syftet med denna uppsats a?r att anva?nda en bekant nyreligio?s ro?relse och utifra?n denna skapa ett undervisningsunderlag som ro?r inneha?llet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins ka?nnetecken samt fo?rha?llande till va?rldsreligionerna.

Det finns god kunskap om verksamma behandlingar för hypertoni. Trots det Àr följsamhet till behandling av hypertoni bristfÀllig och mÄnga patienter uppnÄr inte ett kontrollerat blodtryck. Syftet med denna litteraturstudie var att granska och sammanstÀlla vetenskapliga artiklar om sjuksköterskans möjlighet att pÄverka följsamheten hos patienter med primÀr hypertoni gÀllande omvÄrdnadsÄtgÀrder och lÀkemedelsbehandling. UtifrÄn syftet utformades tvÄ frÄgestÀllningar för att nÄ en djupare förstÄelse för Àmnet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie bearbetad genom Goodmans sju steg, vilka Àr utformade för en forskningsprocess.

Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar och bussar för tunga transporter samt industri- och marinmotorer. Efter lansering av den nya lastbilsserien under 2004 som utnÀmndes till ?Truck of the year 2005? sÄ tittar hyttutvecklingsgruppen framÄt pÄ nya projekt. Ett omrÄde inom hyttinredning som man vill fördjupa sig i Àr dörrpanelen. Med dörrpanel menas den del av inredningen som sitter pÄ dörrens insida och normalt sett innehÄller öppnings- och stÀngningshandtag, fönstervevar/elhissar, förvaringsfack etc.

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om Àmnet. Dagens allmÀnt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nÀmner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nÀmner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion Àr oklar och fokus sÀtts aldrig pÄ Àmnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nÀmner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istÀllet för att som i denna uppsats ge bilden av att Àven andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Undersökningens huvudsyfte Àr fÄ en insikt i vilka skönlitterÀra texter som lÀses pÄ högstadiet. LÀrare ifrÄn tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen Àr en stol del av svenskÀmnet och svensklÀrare har sÄledes ett stort ansvar nÀr det gÀller att vÀlja ut adekvata texter. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vilka texter som lÀses i sin helhet pÄ högstadiet idag. Tidigare undersökningar Àr frÀmst utförda pÄ gymnasienivÄ och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lÀrare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger lÄngt ifrÄn elevernas litterÀra register.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationstrÀning vilka anvÀnds för att minska hörselnedsÀttningens pÄverkan pÄ individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras sÄvÀl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. FrÄgan Àr om audiologisk grupprehabilitering har nÄgra positiva effekter och om detta format kan anses likvÀrdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter.

Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..

SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.

   Jag har i mitt examensarbete arbetat för sko- och lifestyleföretaget  Sneakersnstuff somhar sina butiker i Stockholm och Malmö. Arbetet har inneburit att formge enkonceptbutik i en liten husvagn med hjÀlp av informationsdesign.Rapporten beskriver hur jag gÄtt till vÀga, vilka teorier och metoder jag anvÀnt migav för att sedan kunna fÄ fram en formgivning som uppfyller syftet, vilket Àr att medinformationsdesignens verktyg formge en husvagn som förmedlar  SneakersnstuffŽskoncept.För att komma fram till mina resultat har jag anvÀnt mig av litteratur som forskat iinformationsdesign samt litteratur om koncept, och hur man skapar rÀtt atmosfÀr i enbutik med layout, fÀrg och ljus.  .

Rökningsrelaterade sjukdomar utgör, trots minskning av antalet rökare, en mycket kostsam post pÄ bÄde individuell och samhÀllelig nivÄ. Genom sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan mÄnga av de individer som vill och Àr i behov av att sluta röka. För att uppnÄ goda resultat i form av bestÄende rökfrihet krÀvs evidens för att avgöra vilken rökavvÀnjningsmodell som Àr den mest effektiva. Syftet med denna studie var att undersöka olika rökavvÀnjningsmodellers struktur och effektivitet med avseende pÄ individer som stÄr i kontakt med sjukhus. Studien avsÄg Àven att undersöka huruvida den mest effektiva modellen bör anpassas utifrÄn kön och/eller sjukdomsbakgrund för att uppnÄ ett mer fördelaktigt resultat.