Postoperativa lungkomplikationer är ett stort problem inom sjukvården. Det ökar mortaliteten och skapar onödigt lidande för patienterna samt ökar kostnaderna för sjukvården då patienterna ligger inne längre tid. Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som kan leda till ökad risk att drabbas av postoperativa lungkomplikationer, samt effekter av att använda omvårdnadsinterventioner för att förebygga dessa. Förebyggande av allmänna postoperativa komplikationer inkluderades inte i studien. Resultatet består av 22 artiklar som valdes ut genom litteratursökningar och sedan kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av matriser.

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv.Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen.

Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet.

Syfte: Syftet med denna ?versiktsartikel ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om ett intag av saffran kan f?rb?ttra HbA1c eller fasteglukos hos vuxna personer ? 18 ?r diagnostiserade med Diabetes Mellitus typ 2, j?mf?rt med placebo. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. S?kningen gjordes den 240323 och innfattade ord som "saffron?,? crocus?, "diabetes mellitus, type 2" och ?random*?. Artikelselektionen utf?rdes systematiskt med hj?lp av en avgr?nsad fr?gest?llning samt inklusions- och exklusionkriterier, d?r inklusionskriterier var RCT-studier, gjorda p? vuxna personer diagnosticerade med Diabetes Mellitus typ 2 d?r interventionen skulle f? supplementering av saffran, och kontrollen skulle f? placebo.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Fler personer överlever idag en svår hjärnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har ställts inför en utmaning avseende dessa personer. Då det gäller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom området. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjärnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar.

SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlägga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i årskurs F-6.Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik går att tillämpa utanför klassrummet och detområde som berörs mest i litteraturen är kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. Många platser utomhus kan användas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgården, som är det vanligaste exemplet, men även, tivolin, nöjesparker, museumoch utställningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bättre fånga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar främst om kompetensutveckling hos pedagogerna, både inomämnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

Ett av de största hälsoproblemen i vår tid är rökning. Rökning ger snabbt ett beroende och gör att det blir svårt att sluta. Syftet med litteraturstudien är att klargöra om det finns vetenskapligt stöd för att motiverande samtal har effekt vid rökavvänjning för vuxna utan rökrelaterade sjukdomar. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie. Nio artiklar som överensstämde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om systematiska hyressättningsmetoder och prissättningsmetoder i allmänhet. Utgångspunkten tas i metoden ?Rätt Hyra? i Norrköping och dess implementering och uppbyggnad.Metod: Uppsatsen tar en kvalitativ utgångspunkt. Genom personliga intervjuer samt praxis och regelverk presenterar jag en bild av dagens hyresmarknad. Jag har valt att arbeta med teori som rör dagens hyressättningsmetod, fastighetsförvaltning samt generell prissättning och marknadsföring.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel var att unders?ka evidensen f?r om intag av bl?b?r har en effekt p? blodlipider m?tt som HDL och LDL hos vuxna med metabola syndromet. Metod: Litteraturs?kningar genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 23 mars 2023. S?kningen baserades p? tre stycken block. Ett block inkluderade de olika typerna av blodfetter, det andra blocket inkluderade randomiserade kontrollerade studier (RCT) och det tredje blocket inkluderade bl?b?r.

Bakgrund: Hjärtinfarkt påverkar patienten och dess partner emotionellt under lång tid vilket gör det betydelsefullt med god information till båda parter.Syfte: Syftet var att belysa partnerns erfarenhet av information när deras make/maka har drabbats av hjärtinfarkt.Metod: Studien var systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO. Av de tolv artiklar som har använts var fem kvantitativa och sju kvalitativa vilka analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2012) innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras under rubrikerna: Informationskällor, informativt stöd, informativa brister och informationsbehov. Slutsatser: Rutiner vid informationsprocessen kunde hjälpa sjuksköterskan att ge adekvat information. Partnern upplevde det positivt att tala med andra som varit i liknande situationer vilket var något som sjuksköterskan kunde utnyttja i sitt arbete..

 Inledning: Patienter som varit svårt sjuka och vårdats på intensivvårdsavdelning, upplever ofta oro och ångest, när de ska överflyttas till vårdavdelning. Dessa patienter har stort vårdbehov, eftersom flertalet inte återhämtat sig, från sitt svåra sjukdoms tillstånd. Patienterna är fortfarande mycket trötta, har nedsatt muskelkraft och svårt att klara sig själva. Målet med studien är, att med kunskap om hur patienter upplever överflyttningen, försöka finna former för hur vi ska kunna underlätta denna för patienten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med överflyttning från intensivvårdsavdelningen till vårdavdelningen.

Patienter kan vara oroliga och uppleva ångest vilket kan försvåra undersökningar och behandlingar. Det finns idag olika interventioner som avser att förebygga oro hos patienter. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt se fysiologiska och subjektiva effekter av beröring på patienters oro och ångest vid undersökningar och behandlingar. Studien omfattade sex vetenskapliga artiklar. Fem artiklar visar att vid beröring såsom att hålla patientens hand, terapeutisk beröring, akupressur och massage minskar upplevelsen av oro och ångest.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter.Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande..

Att genomgå en operation innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Att genomgå en operation och den efterföljande vistelsen på vårdavdelningen innebär att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvåra individens förmåga att uppleva hälsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som påverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebär en direkt förändring i patientens livsvärld. Husserls livsvärldsteori innebär att en individs livsvärld är individuell och att den konstant påverkas av interna och externa faktorer.Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen på en vårdavdelning. Metoden som använts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades på tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer på vårdavdelningen.