Dokumentation och bedömning är bland de mest aktuella frågorna i den svenska skolan idag men kan egentligen den muntliga färdigheten bedömas på samma sätt som de andra färdigheterna? Kan alla aspekter av muntlig kommunikation dokumenteras? Den formativa bedömningen och tonvikten på elevens lärandeprocess är ett krav i läraryrket. Syftet med min studie är att undersöka hur några lärare på gymnasieskolan dokumenterar och bedömer elevernas muntliga färdighet i moderna språk och hur dokumentationen praktiskt genomförs. Min undersökning genomförs med intervjumetod. Här beskrivs vilka svårigheter som möter lärarna när de dokumenterar och bedömer den muntliga färdigheten i moderna språk. Faktorer som tidsbrist, gruppstorlek, otydliga bedömningsmatriser och bristen på resurser är de främsta aspekterna som gör att den muntliga färdigheten dokumenteras och bedöms mindre än de andra färdigheterna. För att underlätta dokumentation och bedömning föreslås i min studie att man arbetar med kamratbedömning eller självbedömning där eleverna är mer involverade i sitt lärande och kan hjälpa lärarna i dokumentationen och vidare till bedömningen. Dessutom skulle det vara ett positivt stöd med en konkret didaktisk utbildning för lärarna i dokumentation och bedömning av den muntliga färdigheten..

Följande studie har sin utgångspunkt i en större organisation inom förskolan. Syftet är att analysera hur begreppet kvalitet konstrueras i förskolans styrdokument och av förskolechefer verksamma i en organisation där pedagogisk dokumentation används som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Avsikten är också att undersöka eventuella följder användningen av verktyget har för hur kvalitet konstrueras och implikationer för hur ledningen av det systematiska kvalitetsarbetet genomförs. Studien speglar ett specifikt fall och de huvudsakliga stegen är att med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursteori och uppsatsens frågeställningar undersöka hur kvalitet konstrueras i det aktuella fallet. Resultatet visar att användningen av pedagogisk dokumentation som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet får följder för hur kvalitet konstrueras och att de olika betydelser av kvalitet som konstitueras får följder för hur det systematiska kvalitetsarbetet konstrueras, leds och genomförs i organisationen.

BakgrundPedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att säkerställa förskolans kvalitet. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) står det tydligt angivet att pedagogerna är ålagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i många fall leder till att förskolans verksamhet får en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation är ett sätt att ta vara på barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten från denna utgångspunkt. Därigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten.SyfteSyftet med undersökningen är att studera vilken inställning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de använder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan.MetodDet empiriska material som ligger till grund för denna uppsats består av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare på sex olika förskolor i en mellanstor västsvensk kommun.ResultatVi har genom våra intervjuer kommit fram till att många av våra informanter hade liknande åsikter om pedagogisk dokumentation.

Pedagogisk dokumentation är ett högprioriterat ämne inom landets förskolor. Uppsala kommun har gett Vård & bildning i uppdrag att ta fram ett arbetsverktyg som är önskvärt att samtliga pedagoger inom kommunens förskolor använder sig av. Arbetsverktyget ska ge pedagogerna stöd i arbetet med pedagogisk dokumentation.Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever att Projektmodellen är ett stöd i den pedagogiska dokumentationen utifrån infallsvinklarna: förskollärarnas syn på verksamheten, etiska ställningstaganden, ramfaktorer som påverkar samt Projektmodellen som arbetsverktyg. Infallsvinklarna återkopplar kontinuerligt till pedagogisk dokumentation och Projektmodellen.Metoden som vi använt oss av vid datainsamling är samtalsintervjuer med ett urval bestående av 10 stycken förskollärare på fyra förskolor där samtliga har gått kommunens fortbildningskurs i pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att Vård & bildnings arbete med att utbilda personalen i pedagogisk dokumentation i samband med implementeringen av en ny arbetsverktyg upplevdes som efterfrågat, dock hade det varit önskvärt om samtliga pedagoger på en förskola hade gått kursen samtidigt i den mån det var möjligt.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien är de krav och riktlinjer förskollärarna har att utgå från i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation är idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna är att synliggöra barns lärprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare på tre olika förskolor, där de säger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollärarna använder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förståelsen för barns lärande, men också för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrån förskollärarnas uppfattningar och ord är att förskollärarna använder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har också kunnat utläsa från resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna när barns delaktighet kommer in.

Carta är ett datasystem som är skapat av SMS Meer, Tyskland och som används av Rörverk 6 på Ovako i Hofors vid rörtillverknings processen. Systemet är placerat i ett Reducerverk, som man använder till processreglering, för processtyrning av Streckreducerverket, och som processadministration med en Central database för att sköta kommunikation mellan olika datasystem anknutna till Rörverk 6, och som planeringsverktyg för att få fram samtliga data för rörtillverknings processen..

Carta är ett datasystem som är skapat av SMS Meer, Tyskland och som används av Rörverk 6 på Ovako i Hofors vid rörtillverknings processen. Systemet är placerat i ett Reducerverk, som man använder till processreglering, för processtyrning av Streckreducerverket, och som processadministration med en Central database för att sköta kommunikation mellan olika datasystem anknutna till Rörverk 6, och som planeringsverktyg för att få fram samtliga data för rörtillverknings processen..

Avsikten med min undersökning var att få mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det är ett arbetsverktyg som ska tillämpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda på vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bästa sättet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod får svara på frågorna utifrån deras egna erfarenheter. Jag vill också ta reda på hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hänvisat till och använt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten från min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som ska användas för att synliggöra verksamheten och barnens lärprocesser. Lärprocesser sker när barnen utmanas i deras lärande, där nya idéer och kunskaper växer fram. På så sätt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrån barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

Detta examensarbete som är utfört under åtta veckor gjordes åt företaget YIT, som är ett stort företag som erbjuder tjänster i Norden, Baltikum, Ryssland och Centraleuropa. YIT erbjöd oss att göra ett arbete åt en av deras kunder där vi skulle slutföra/uppdatera ritningar av elinstallation i en byggnad. Det var en planritning, en fasadritning, ett huvudlinjeschema, samt utmärkning av var alla centraler och undercentraler finns på situationsritning.Det resulterade i att dokumentationen över byggnaden och dess elinstallationer blev slutfört och komplett..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om omvårdnads- dokumentation, enligt VIPS-modellen, underlättar, kvalitetssäkrar och stödjer sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det ska även belysa om sjuksköterskan har tillräklig kunskap om dokumentation enligt VIPS-modellen. En kritisk granskning av elva vetenskapliga artiklar resulterade i sju kategorier. Resultatet visar att sjuksköterskan anser att patientsäkerheten ökar, att VIPS-modellen kan bidra till tidsbesparing och underlättar för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet. Även andra yrkeskategorier kan dra nytta av sjuksköterskans dokumentation.

Den här undersökningen har jämfört läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvärdiga statliga styrdokument ifrån Slovakien, Norge och Australien. Jämförelsen utgick ifrån fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön.Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att få en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och på så vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas. Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag.Metoden som används är diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang.Begreppet lek uttrycks likvärdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jämställdhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön på skilda sätt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens på få eller ingen utsträckning i dessa statliga nationella styrdokument..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barns matematiska lärande dokumenteras på en förskola med matematikprofil och analysera hur lärarna tänker kring dokumentationens betydelse för verksamheten.Teori: Denna studie belyser två olika inriktningar och förhållningssätt till dokumentation av barns lärande; det Reggio Emiliainspirerade arbetssättet och utvecklingspedagogiken.Metod: En kombination av två olika datainsamlingsmetoder används. Intervjuer med berörda lärare kompletteras med analys av matematikförskolans befintliga dokumentation.Resultat: Studien visar att den dokumentation man gör på matematikförskolan främst är fokuserad på att synliggöra verksamhetens innehåll och det matematiska lärande som barnen har utvecklat. Det framkommer att färdigheter dokumenteras i högre grad än lärprocesser och problemlösning i grupp. Genom analys av förskolans dokumentationer och lärarnas intervjusvar konstateras att den undersökta förskolans lärare står närmare den utvecklingpedagogiska ansatsen än det Reggio Emiliainspirerade arbetet. Resultatet visar att lärarna har ett tydligt mål med vilken matematik de vill att barnen skall få möjlighet att utveckla på förskolan och dokumentationen visar på det lärande som barnen har tillägnat sig.

Liljefors, Karin & Nygren, Viktoria (2013). I betraktarens ögon ? en studie om pedagogers resonemang kring dokumentation i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring dokumentation i förskolan samt hur de förhåller sig till barns inflytande och etiska aspekter av dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att då pedagogen dokumenterar barnet ges barnet ett sammanhang och får genom dokumentationen hjälp att gå vidare i tänkandet och lärandet.

Pedagogisk dokumentation är en svensk företeelse och den betraktas som en vidare utveckling avReggio Emiliafilosofin. Den pedagogiska dokumentationen är ett resultat av barnens aktiviteter ochden bygger på material som har samlats in, bearbetats samt organiserats. Syftet med studien har varitatt undersöka hur några pedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att stimulera barns inflytande över sitt aktiva kunskapande i förskolan, samt undersöka hur arbetet med pedagogisk dokumentation yttrar sig. Jag har försökt skapa förståelse för hur pedagogerna på förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. I studien har pedagogisk dokumentation studerats utifrån begreppen observation och reflektion.

OMVÅRDNAD VID HJÄRTSVIKT SJUKSKÖTERSKANS KLINISKA KOMPETENS ? EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE MALIN STÅHL CAMILLA VON GERTTEN Ståhl, M & von Gertten, C. Omvårdnad vid hjärtsvikt. Sjuksköterskans kliniska kompetens ? en systematisk litteraturstudie.