Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Fetma Àr ett ökande folkhÀlsoproblem runt om i vÀrlden. Sjuksköterskan har som uppgift att förebygga ohÀlsa hos patienter. Genom att veta patienternas svÄrigheter och möjligheter underlÀttar det mötet med sjuksköterskan. Men samtidigt mÄste sjuksköterskan vara medveten om sina attityder för att skapa en bra relation genom att samtala. Syftet Àr att beskriva svÄrigheter och möjligheter som kan pÄverka mötet mellan sjuksköterskor och patienter med övervikt eller fetma.

I lÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) stÄr att förskolan ska behandla alla barn som individer. Alla som arbetar inom förskola ska sÄledes arbeta med bland annat ur genusperspektiv. Genus Àr det socialt skapade könet (Svaleryd, 2002). Med det menas att vi formas av samhÀllets förvÀntningar pÄ hur vi som kvinnor eller mÀn ska vara.  Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv se hur pedagogerna interagerar med barnen under förskolans frukost. Systematisk observation har skett vid frukosttid pÄ tvÄ förskolor i en liten kommun i Mellansverige.

Metaforen har genom historien fÀngslat filosofer, och redan pÄ Aristoteles tid fördes en diskussion kring metaforens plats i sprÄket och vad metaforer kan tÀnkas betyda. Innan man börjar undersöka detta bör man nog först och frÀmst stanna till och frÄga sig vad en metafor egentligen Àr. Det finns ett otal metaforer och variationerna Àr oÀndliga, men i regel bestÄr en metafor av ett eller flera objekt i ljuset av attribut hos ett annat objekt. Metaforarbete sÀtter sÄledes tvÄ entiteter i en relation till varandra, en relation som oftast anses baserad pÄ nÄgon typ av likhet. Ett klassiskt exempel Àr Shakespares berömda scenmetafor ur As you like it ? ?All the world's a stage / And all the men and women merely players / They have their exits and their entrances?.

Diabetes typ 2 ökar i hela vÀrlden, berÀkningar har visat att prevalensen troligen kommer att öka till det dubbla Är 2030. Att identifiera och behandla patienter som riskerar att utveckla sjukdomen Àr angelÀget dÄ personer med diabetes typ 2 löper ökad risk för att fÄ komplikationer och andra sjukdomstillstÄnd som leder till stort lidande och förtida död. Syftet med denna litteraturstudie var att utifrÄn distriktssköterskans ansvarsomrÄde beskriva primÀrpreventiva ÄtgÀrder och dess effekter för att förebygga diabetes typ 2 hos personer med nedsatt glukostolerans. En litteraturstudie med analys av 14 vetenskapliga artiklar genomfördes och resultatet visade att studier som innehöll bÄde kost och motionsintervention inklusive individuell eller gruppbaserad rÄdgivning hade goda lÄngtidseffekter pÄ riskfaktorerna för insjuknande av diabetes typ 2. Patienter med nedsatt glukostolerans har behov av stöd för att förÀndra sina levnadsvanor i strÀvan mot att förebygga eller skjuta upp insjuknande i diabetes typ 2.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

I det hÀr arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. VÄrt syfte var att ta reda pÄ vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lÀrar-, elev- och innehÄllsperspektiv. I vÄr undersökning har vi gjort intervjuer med lÀrare och elever samt observationer pÄ en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun. Vi har kommit fram att arbetsformen bÄde har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det Àr ett bra arbetssÀtt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande.

Denna studie Àr en systematisk litteraturstudie. Metoden för studien bestÄr av att granska utvalda vetenskapligt granskade artiklar samt en doktorsavhandling, för att söka svar pÄ studiens forskningsfrÄgor. Studiens syfte Àr att klargöra vad tidigare forskning inom omrÄdet Àmnesintegrering beskriver för verkningar pÄ skolverksamhet, med en tolkning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. I denna studie undersöks vilka verkningar som beskrivs vid Àmnesintegrerade arbetssÀtt, för sÄvÀl elevers kunskapskvaliteter som skolverksamheten. För att bringa ytterligare klarhet inom omrÄdet undersöks Àven den efterfrÄgan som beskrivs för ett mer Àmnesintegrerat arbetssÀtt frÄn sÄvÀl samhÀllet som skolverksamheten.

Bakgrund: Redan Ă„r 1936 gjordes undersökningar i USA som visade pĂ„ att oro kunde minskas genom god information inför medicinsk behandling. Syfte: Beskriva barnets behov av förberedelse inför operation. Metod: Detta Ă€r en systematisk litteraturstudie dĂ€r artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Fjorton artiklar inkluderades och som har analyserats. Tre kategorier bildades; Ångest, förberedelse och delaktighet.

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket Àven har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhÄllsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken effekt underhÄllsbehandling vid opiatmissbruk har pÄ kriminaliteten. Med hjÀlp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls frÄn databasen PubMed.

Bakgrund - Det Àr ofta sjuksköterskan i roller som ambulanssjuksköterska, skidpatrull, diverse rÀddningsgrupper, sjukvÄrdsansvarig pÄ expeditioner och pÄ idrottsevenemang, har första kontakt med patienter med förfrysningsskador. I och med detta har sjuksköterskan pre-hospitalt det behandlingsansvaret innan patienten kan transporteras till en högre omsorgsnivÄ. Dessutom Àr det ocksÄ sjuksköterskan som identifierar riskgrupper och i förebyggande syfte utbildar privatpersoner, expeditionsledare och företag i förebyggande ÄtgÀrder mot förfrysningsskador pÄ en klinik, vid idrottsevenemang och pÄ utbildningar.Syfte - Syftet med denna studie Àr att beskriva förebyggande ÄtgÀrder mot förfrysningsskador, identifiering av riskfaktorer och riskbeteenden samt initial behandling av sÄdana skador.Metod ? En litteraturstudie med datainsamling genom systematisk artikelsökning.Resultat ? Resultatet visar att det bÀsta av allt Àr att undvika en förfrysningsskada. Det finns inte nÄgon standard för behandling av förfrysningsskador Àven behandlingsprotokoll finns.

I Sverige lever ca 70 000 mÀn som har eller haft prostatacancer vilket utgör 34 % av all cancer hos mÀn. Behandlingen och dess biverkningar kan pÄverka mannens livsvÀrld i form av ett lidande, förÀndrad sjÀlvkÀnsla samt pÄverkan pÄ den subjektiva och levda kroppen. En systematisk litteraturstudie med artiklar av kvalitativ ansats utfördes. Syftet med studien var att undersöka mÀns upplevelser av deras livsvÀrld i samband med prostatacancer. Syftet i analysen besvarades genom att Ätta vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades med inspiration av en analysmodell tolkad av Graneheim och Lundmans.