Sök:

Sökresultat:

63 Uppsatser om Syntrophic acetate oxidation - Sida 4 av 5

Extraktion av polyfenoler från pressrester av röda vindruvor

Antioxidanter är kemiska ämnen som är kapabla till att förhindra oxidation av andra molekyler. Dessa ämnen återfinns i djur- och växtriket och tycks ha en skyddande effekt på cellvävnad genom att motverka skadliga oxidativa reaktioner. Antioxidanter används bland annat industriellt som tillsater i livsmedel och andra produkter i syfte att förhindra oxidativ degradering och bibehålla näringsvärdet i livsmedel. I vindruvor återfinns höga koncentrationer av naturliga antioxidanter, främst i form av fenoliska ämnen. På grund av att vinindustrin bidrar till stora mänger avfall, främst i form av druvrester, är det önskevärt att hitta en effektiv metod för att återvinna fenoliska antioxidanter från avfallet.I detta arbete användes lösningsmedel-extraktion för att extrahera fenoliska ämnen från pressrester av röda vindruvor av varianten Tempranillo.

Vattenkvalitén i Fredstorpsbäcken - dikad bäck på fastigheten Rämningstorp i Skara kommun :

The estate of Rämningstorp in the region of Västergötland in southern Sweden is administered by the holding trust company Skogssällskapet i Skövde. In 1999 measures were taken by Skogssällskapet to drain the stream Fredstorpsbäcken as a means to increase the forest productivity of the surrounding lands, which are situated on the estate of Rämningstorp. Almost immediately after the drainage, the streamwater turned turbid and a landowner downstream reported the issue to the county administrative board of the region. The aim of this thesis was firstly to analyse the suspended matter that appeared during summer/autumn and secondly to explain why it came to be. Initial hypotheses for the explanation to the greyish turbid water were that it was either 1) a chemical/biochemical precipitate, or 2) an bacterial/algal blooming.

Nitrifikation av humanurin

Den traditionella synen på avloppssystemen gällande god hälsa och minimerad påverkan på omgivande miljö, tenderar att mer och mer inriktas mot låg resursförbrukning samt återförsel av näringsämnen. Urin utgör cirka 1% av hushållens avloppsvattenflöde, men innehåller ca 80% av kvävet, 60% av kaliumet och cirka 50% av fosforn som finns i hushållens avloppsvatten. Innehållet av kväve, kalium och fosfor utgör ca 15-20% av Sveriges konstgödselanvändning. Tungmetallinnnehållet i urin är jämförelsevis lågt. Sammantaget gör detta källsorterad urin intressant att studera ur näringsåterförselsynpunkt.

Rostfärgat slam i dränagesystem vid vattenkraftsanläggningar : orsaker och åtgärder

From embankment dams is something that has long been noticed and given rise to different questions. The most serious question is if the sludge is a result of inner erosion through the dam, and thus consists of material transported from the dam. Concerns have also been raised whether the sludge could interfere with the systems drainage capacity and thereby lead to high pore pressure in the dam, or if the measurement of seepage is disturbed, as the measuring is usually made via Thomson weirs, which could risk being blocked. The result of this investigation shows that the sludge is a result of the oxidation of iron by iron bacteria, and to the greater part consists of these oxides as well as the bacteria?s own structures. The iron oxidizing bacteria, FeOB, oxides ferrous iron to ferric as a part of their metabolism, and thereby create large quantities of iron(oxy)hydroxides.

Reduktion av krom(VI) i stoft från ferrokromframställning: behandling av olika stofttyper med järn(II)sulfat

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det sker återoxidation av krom på Vargön Alloys AB:s deponi. Stoftet, som deponeras, behandlas först med järn(II)sulfat för att reducera allt krom(VI), stoftet genereras vid produktionen av ferrokrom. Försök har utförts i liten skala i tankar som rymmer en kubikmeter material. Både vattenprover som har lakat genom tankarna och fasta prover av stoft har analyserats. Arbetet har utförts genom att göra en litteraturstudie, samt att utföra försök i liten skala.

Geokemisk karakterisering av anrikningssand och gråberg från Kringelgruvan

Examensarbetet är det avslutande momentet i civilingenjörsutbildningen Naturresursteknik inriktning Miljö och vatten, vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och har genomförts vid institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser på avdelningen för Geovetenskap och miljöteknik, samt i samarbete med Golder Associates AB och Kringelgruvan AB. I detta examensarbete har sulfidhaltigt gruvavfall från Kringelgruvan undersökts. Kringelgruvan är i dagsläget inte i produktion, men som en följd av ett ökat råvarupris på grafit i kombination med en hög efterfrågan arbetar Flinders Resources Ltd. (Kringelgruvan AB) med att återuppta grafitproduktionen i gruvan.

Glödskalsrensning på göt med varierande tvärsnitt

På Ovako i Hofors, framställs stål via götgjutning. Göten har ett kvadratiskt tvärsnitt som varierar mellan 300 och 700 mm. Dessa transporteras från stålverket, till valsverket för uppvärmning. Varpå de varmvalsas till färdiga ämnen. Under tiden i ugnen när göten värms upp, oxiderar järn och andra legeringar och bildar glödskal.

Miljöpåverkan från gruvdrift i Kirunaområdet: En studie av metaller i daterade sjösediment

Rakkuri sjösystem är den största recipienten för vatten påverkat av gruvdrift ifrån LKABsjärnmalmsgruva i Kiruna och är även recipient för de numera nedlagda sulfid-koppar gruvornaPahtohavare och Viscaria. I den här underökningen har det funnits tillgång till dateradesedimentkärnor ifrån de största sjöarna i Rakkurissytemet, som används tillsammans med nyaanalyser av sedimentet från den tidigare daterade referenssjön Suolujávri. Metallanalyserna frånde daterade sedimentkärnorna har använts statistiskt för att undersöka påverkan från gruvdriftenpå recipientsjöarna.Metallkoncentrationerna i sedimentet följer den naturliga anrikningen av järn- ochmanganhydroxider i ytsedimentet vilken i sin tur sammanfaller djupmässigt med det sedimentsom avsattes kring 1950 då påverkan från gruvdriften till recipienten startade. Sammanfallandetav gränsen mellan förindustriellt- och opåverkat sediment tillsammans med gränsen för densuboxiska zonen i sedimentet komplicerar användandet av sedimentet som arkiv förrecipientens föroreningshistoria. Den här studien kan ändå påvisa att recipientsjön Mette-Rakkurijärvi är påverkad av metaller ifrån gruvdrift.

Kontinuerlig temperaturmätning i bädden på gratevagnar

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) är en gruvdriftskoncern med järnmalmsbrytning som huvudsaklig verksamhet. En av produkterna tas fram genom att raffinera järnmalm till pellets vilket är en efterfrågad produkt vid ståltillverkning. Vid sintring av råkulor till pellets är temperaturen väsentlig för att få så hög oxidation som möjligt av magnetit till hematit och för att få rätt fasthet. För att reglera värmen bör temperaturen mätas bland råkulorna eftersom det är kulornas temperatur som är det viktiga.                                 Projektet går ut på att undersöka möjligheterna att mäta temperatur bland råkulor på gratevagnar som åker genom en pelletsugn med ett permanent mätsystem. Här ställs höga krav på mätsystemet på grund av miljö, portabilitet och drifttid.Miljöanalyser gjordes för att ta reda på vilken påfrestning ett mätsystem bör klara av. Förslag om placering av mätutrustning framtogs genom kartläggning av miljön.

Metaller och fisk i Persöfjärden: en undersökning av metallhalter i fisk och ytvatten

Under sommaren 2004 hade Persöfjärdens- och Furufjärdens vattensystem, två mil norr om Luleå, mycket låga pH-värden och extremt höga metallhalter. Huvudsyftet med examensarbetet är att utreda om och hur fisken i Persöfjärdens vattensystem påverkats av den förändrade vattenkvaliteten. Rapporten kommer även att behandla vilka möjliga orsaker som kan ligga till grund för den förändrade vattenkvaliteten. Följande frågor behandlas i rapporten: ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i lever? ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i muskelfibrer och är den tjänlig som människoföda? ? Uppvisade fisken någon biologisk påverkan exempelvis skador på gälar orsakad av vattenkvaliteten? ? Vilken vattenkvalitet uppvisade Persöfjärdens vattensystem sommaren 2004? ? Har det funnits någon överdödlighet av fisk och vad är i sådant fall de mest troliga orsakerna? ? Vilka möjliga orsaker kan finnas till den förändrade vattenkvaliteten? De fiskarter som har analyserats med avseende på metaller och gälar var abborre och braxen från Persöfjärden.

Mutagena ämnen i kött och fisk efter tillagning

Mutagena ämnen i livsmedel kan vara en riskfaktor till tumörutveckling hos människor. Studier har gjorts på ett flertal kött- och fiskprodukter där mängden av nitrosaminer, heterocykliska aminer samt polycykliska aromatiska kolväten har studerats efter olika tillagningsmetoder. Resultat visar att nitrosaminer bildas i kött och fisk vid rökning, stekning och ugnsstekning. Heterocykliska aminer bildas vid grillning, stekning, fritering, ugnsstekning samt vid tillagning i mikrovågsugn. Polycykliska aromatiska kolväten bildas vid grillning, stekning och ugnsstekning.

En förstudie för bioetanol produktion i Borås

AbstractThe purpose of project is to study the possibility for Borås Energy & Environment to build and run a commercial ethanol production facility in Borås. The project also studies the technology for the production of ethanol using renewable energy, e.g. lignocelluloses with focus on two processes, svag-syra hydrolyse and enzymatic hydrolyse. The technology of the process is based of hydrolysation of biomass (hemicelluloses and cellulose) to sugar and extract it to ethanol. These two techniques will compare with each other to determine which of them that it?s more suitable for ethanol production.

Grönlutslam och flygaska som tätskiktsmaterial för sluttäckning av sulfidhaltig anrikningssand: Utvärdering efter 5 års användning

Sverige har en stor gruvindustri sett i Europeiska sammanhang vilket resulterar i stora mängder gruvavfall som ska omhändertas på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Gruvavfall består av antingen gråberg, som är omineraliserat/oekonomiskt berg som måste brytas av praktiska skäl för att komma åt malmen, eller anrikningssand, som är en restprodukt från anrikningsprocessen. Den vanligaste malmen som bryts är metallsulfidmalm, av 13 aktiva metallgruvor i slutet av 2009 bröts det sulfidmalm i 11 gruvor. Sulfidmalmen har ofta metallhalter av några procent vilket resulterar i stora mängder anrikningssand. Anrikningssanden lagras i stora upplag på plats vid gruvan och när anrikningssanden utsätts för syre oxiderar sulfiderna i anrikningssanden.

Beredning av aktivt kol från Karibisk tall

Uppgiften var att framställa aktivt kol (AK) med kemisk aktivering och undersöka hur de olika reaktionsbetingelserna påverkar dess kvalitetet. Parametrarna som reglerades var: temperatur 400, 450 och 500(°C), impregneringsbas KOH och NaCO3 och mängd impregneringsbas i förhållande till biomassan 1, 1,5 och 2 *mbio. mbio betyder vikten av biomassan och viktförhållandena var alltså 1:1-, 1:1,5- och 1:2 (mbio : mlösning). Vidare hade lösningen en koncentration på 20 vikts-%.I Kuba identifierades 2007-2010 de största miljöproblemen av CITMA (El Ministerio de Ciencia, Tecnología y Medio Ambiente de Cuba) som jobbar för att motverka dessa. Bland miljöproblemen fanns förorening av vatten, luft och land samt bristen på vatten till jordbruket, industrier och privatpersoner på grund av saltintrång och andra kontaminationer.Aktivt kol (AK) är ett högporöst material som används för att separera hydrofoba molekyler från vätske-, och gasströmmar för att rena dessa eller återanvända adsorbatet.

Naturlig förekomst av arsenik och avskiljning av arsenik från grundvatten : test av olika filtertekniker avsedda för enskilda brunnar

During the last few years the presence of high arsenic (As) concentrations in ground water has been of major concern both internationally and in Sweden. Much evidence has been reported about toxic effects caused by arsenic. The carcinogenic effects and the possibility to measure the toxic impacts at low concentrations made the World Health Organisation (WHO) to reduce the guideline value from 50 to 10 ?g l-1 in 1993. In Sweden the corresponding reduction was implemented in 2003. Several surveys in Sweden have shown that high arsenic concentrations may occur in ground water.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->