Bakgrund och problem: Allmänhetens förtroende för revision är en viktig faktor för såvälaktiemarknadens effektivitet som samhällets fortlevnad. Detta stärks bland annat av att en storandel av den svenska allmänheten direkt eller indirekt är ägare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer är väsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om allmänheten har förtroende för revision samt hurett antal på förhand utvalda faktorer påverkar detta eventuella förtroende.Avgränsningar: Studien avgränsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare är också offentliga bolag bortvalda i studien, då dessa strukturellt skiljer sig avsevärtfrån övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgränsats till allmänheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkätundersökning riktad till invånare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar från 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats såväldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invånarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

Capital Asset Pricing Model (CAPM) är den prissättningsmodell som mest frekvent används av aktörer på den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förväntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förväntad avkastning givet en viss risknivå. På senare år har dock CAPM fått stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte längre verkar visa en rättvisande avkastning i förhållande till risk.För att undersöka om den över 40 år gamla modellen fortfarande visar någorlunda rättvisande beskrivningar av verkligheten har vi ställt oss frågan: Går det att med hjälp av historiska data förutspå en riskfylld tillgångs avkastning på den svenska aktiemarknaden?Vid besvarade av denna fråga har studien syftet Att med hjälp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stämmer på den nutida svenska aktiemarknaden.Vi har utifrån vår kunskapssyn kritisk rationalism använt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar på problemställningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM.

Allteftersom affärsvärlden har förändrats och blivit allt mer komplex har ävenföretagsförvärv blivit allt mer vanligt och behovet av företagsvärderingar ökat.Företagsvärderingar utförs i många olika situationer och för olika syften t.ex. i sambandmed sammanslagningar, vid värdering av aktier eller kreditgivning. I dessa situationerfinns även aktörer som alla har olika intentioner med värderingen. Därför finns det ettantal metoder och modeller att applicera vid en värdering.Denna studies syfte är att skapa tre olika typer av förståelse relaterat tillföretagsvärdering: förståelse för värderingsmodeller, förståelse för hur modellernaanvänds i praktiken samt förståelse för vad en god värderingsmodell är. Förståelsenskapas genom att studera litteratur, artiklar samt insamlat material från intervjuer medpersoner som arbetar med företagsvärdering i praktiken.Studien utförs med en kvalitativ metod samt en induktiv ansats eftersom dessa anseslämpliga för det ovan nämnda syftet.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet är en del av de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. Då samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delägarens aktier kvalificerade, vilket innebär att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna bedömning är av stor betydelse för delägarna i ett fåmansaktiebolag och syftet med denna uppsats är därför att utreda hur väl den praktiska tillämpningen av rekvisitet stämmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen är att förhindra att delägare genom olika bolagskonstruktioner kringgår de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag samt att förhindra att ersättning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istället för lön. Genom en studie av relevant praxis på området kan det fastslås att den senare praxisen på området skiljer sig från den äldre. Detta då det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd från ett bolag till ett annat där verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Kandidatuppsats i företagsekonomiEkonomihögskolan vid Växjö universitetFEC 399, HT 2005Författare: : Maria Holmblad och Emma JohanssonHandledare: Andreas JanssonTitel: Miljöredovisningar - En studie om skillnader i omfattning ochutformningBakgrund: Miljöredovisningar är ett relativt nytt fenomen som de senaste årenfått allt större genomslagskraft. Det finns än idag inte några krav på en särskildmiljöredovisning, varken i Bokföringslagen eller Årsredovisningslagen.Förekomsten av miljöredovisning, separat eller som del av årsredovisningen,och fastställandet av utformning och innehåll har ännu inte reglerats vare sig ilagar, normer eller praxis.Syfte: Syftet med denna studie är att genom en explanativ studie av befintligamiljöredovisningar undersöka huruvida det föreligger samband mellan miljö-redovisningarna och olika företagskaraktäristika, samt att förklara de eventuellasamband som föreligger.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast företag på StockholmsbörsensA-lista över mest omsatta aktier. Dessutom studeras endast miljöredovisningarfrån 2004 års redovisning samt ett begränsat antal företagskaraktäristika.Metod: Miljöredovisningarna studeras och utvärderas med hjälp av en enkätbaserad på en förstudie av fem stycken miljöredovisningar. Uppsatsen formu-lerar sedan, utifrån befintliga teorier, fyra hypoteser som sedermera testas medhjälp av olika statistiska metoder så som t.ex. regressionsanalys.Resultat, slutsatser: Studiens resultat kopplas i analysen till de underliggandeteorierna.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet är en del av de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. Då samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delägarens aktier kvalificerade, vilket innebär att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna bedömning är av stor betydelse för delägarna i ett fåmansaktiebolag och syftet med denna uppsats är därför att utreda hur väl den praktiska tillämpningen av rekvisitet stämmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen är att förhindra att delägare genom olika bolagskonstruktioner kringgår de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag samt att förhindra att ersättning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istället för lön. Genom en studie av relevant praxis på området kan det fastslås att den senare praxisen på området skiljer sig från den äldre. Detta då det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd från ett bolag till ett annat där verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Det är naturligt att det flera gånger under ett företags livstid sker generations- och ägarskiften. Genomförandet av ett sådant skifte är en stor och krävande procedur som kräver noggrann planering och god framförhållning. Det handlar om stora summor pengar och ibland ovärderlig kunskap som skall förvaltas vidare av en kommande generation. De bör tidigt sättas in i företagets verksamhet för att underlätta den dag då skiftet väl sker.Tyngdpunkten i denna uppsats har lagts på oplanerade generationsskiften och särskilt efterlevande makes arvsrätt vad gäller arv av andelar i familjeföretag. Syftet är att visa på de fördelar och nackdelar denna metod har vid generationsskifte samt visa på svagheter i gällande lagstiftning.Ett planerat skifte under företagarens livstid är att föredra och det finns då ett antal olika metoder att tillämpa, som gåva och andelsbyte, intern aktieöverlåtelse, underprisförsäljning och testamente.

Skandalen som omvärvde Enron skakade affärsvärlden då det var den största skandal som dittills inträffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var många och av varierande art. De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat på organisationen och ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istället på redovisningen och några av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det är även därför som händelserna granskas ur ett revisorsperspektiv.

Med det nya millenniet blommade IT-industrin som allra bäst och investerare omsatte stora mängder pengar i aktier och IT-bolagen. Tillväxten var hög och nya aktörer slog sig snabbt fram på marknaden. Sen ?sprack bubblan? som det sägs. Tillväxten stannade upp och försvann, på samma sätt försvann många av dessa nya IT-bolag.

Bakgrund: Sparbankerna har en lång historia i Sverige och den första sparbanken startade1820 i Göteborg. Sedan dess har mycket förändrats och många sparbanker gick under 1900talet samman i det som idag är Swedbank. Vissa av sparbankerna har dock valt att förblisjälvständiga men de äger aktier i Swedbank och samarbetar med storbanken på en mängdområden. I den rådande situationen på finansmarknaden, där Swedbank fått mycket kritik,tyckte vi att det skulle vara intressant att titta på hur det går för en enskild sparbank. OrustsSparbank var en av de sparbanker som uppmärksammades i media under hösten 2008 för attde hade presterat bra under rådande förhållanden.

Denna uppsats handlar om en kartläggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och påverkar utvecklingen på aktiemarknaden.Före kartläggningen av dessa faktorer framhävs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens på världens övriga börser.Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehåller två delar med separata kartläggningar av faktorer som påverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som också innehåller olika delar där observationer och undersökningsresultat jämförs med de kartlagda teorierna.Faktorerna som tros påverka hela marknadsutvecklingen är styrräntenivån, inflationen, konjunkturläget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervärdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osäkerhet samt rapporteringsperioder. Däremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill säga omtalade och återkommande perioder där aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten på börserna.Beträffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förändringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehåll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar från olika källor har alla en verkande effekt på en aktiekursutveckling. Däremot har det konstaterats att aktiens fundamentala värde inte har någon större effekt på investerarnas köp- eller säljbeslut och därmed inte har någon verkan på kursförändringen.Under arbetets gång har det även uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ändå får en betydande verkan på en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna är den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar.I det fjärde och det sista kapitlet diskuteras och ifrågasätts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen.

En av de allra centralaste aspekterna vid investerings- och finansieringsbeslut handlar om den risk som en investering innebär och den avkastning som marknaden kräver. Som kapitalplacerare vill man veta risken i en potentiell investering för att kunna beräkna det avkastningskrav man måste erhålla, och om investeringen motsvarar ens egen riskexponering. Investeringsbeslut på olika marknader innebär att olika typer av risker tas i beaktande och resulterar därigenom i att avkastningskraven skiljer sig åt mellan marknaderna. Området för den här undersökningen ligger i risker och avkastning på Private Equity marknaden där skillnader existerar jämfört med investeringar i börsbolag. Förespråkare för Private Equity industrin menar att Private Equity innebär möjligheter till betydligt högre avkastning än investeringar som görs i noterade instrument och då främst i jämförelse med aktier.

Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.

Aktier i prospekterings- och gruvbolag har under senare år ökat i omsättning. Att investera i prospekteringsbolag är ofta riskfyllt och investerarnas möjlighet att bilda sig en uppfattning om förtaget är värt att investera i består av den finansiella information som företaget ger ut. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka regler och rekommendationer som används i prospekteringsbolagen i fråga om utgifter förknippade med prospektering samt vilka faktorer som påverkar extern värdering av prospekteringsbolagen innan gruvverksamheten påbörjas.Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i prospekteringsbolaget Lappland Goldminers AB. I uppsatsen kommer vi att studera värderings- och redovisningsproblematiken i prospekteringsbranschen. Uppsatsen baseras på intervjuer med styrelseordförande och ekonomichef i Lappland Goldminers samt en kapitalförvaltare från Catella Kapitalförvaltning AB.En övergripande presentation av prospektering och prospekteringstillstånd samt guldpris- och gruvindustrins utveckling presenteras i uppsatsen för att ge ökad förståelse var redovisnings- och värderingsproblematik kan uppstå i prospekteringsbolagen.