Sökresultat:
715 Uppsatser om Synsätt - Sida 41 av 48
Hur pÄverkas vÀgsamfÀlligheter vid Àndrade förhÄllanden? : en jÀmförelse av enskilda vÀgar i Sverige och Finland
Enskilda vÀgar förvaltas av annan Àn stat eller kommun, oftast utgör vÀgen en gemensamhetsanlÀggning dÀr en samfÀllighetsförening har ansvaret. Enligt tidigare lagstiftning grundades vÀgsamfÀlligheter, dessa Àr idag likstÀllda med samfÀllighetsföreningarna men mÄnga vÀgsamfÀlligheter anvÀnder fortfarande gamla andelstal. I vissa fall Àr dessa högst oskÀliga, vilket lett till att vÀgsamfÀlligheten beslutat om nya andelstal utan LantmÀteriets medverkan. Detta kan leda till att uppgifter inte förs in i fastighetsregistret. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva och analysera det svenska systemet rörande enskilda vÀgar och vÀgsamfÀlligheter ur ett internationellt perspektiv samt att undersöka vad medlemmar i dessa föreningar har för Äsikter om bÄde nuvarande och en eventuell förÀndring.
Grön energi i blÄsvÀder - en studie om planering av vindkraft till havs
Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpÄverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mÄl satts upp, dÀr ett av mÄlen Àr att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar Är 2020.Regeringen framhÄller att vindkraften har förutsÀttningar att bli en stor och betydelsefull energikÀlla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften pÄ 30 TWh Är 2020, varav 20 TWh pÄ land och 10 TWh till havs. Att sÀrskilda satsningar görs pÄ havsbaserad vindkraft beror bland annat pÄ att det till havs finns förutsÀttningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena Àr högre och jÀmnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanlÀggningar pÄ lÄngt hÄll och berör dÀrför vÀldigt mÄnga mÀnniskors livsmiljöer.
Musikundervisning i Namibia : En studie av ramfaktorer och styrdokument i teori och praktik
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur musiklÀrare i Namibia förhÄller sig till lÀroplaner och Àmnets förutsÀttningar och hur det pÄverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien Àr en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i Àmnet musik Àr. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lÀrare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som Àr rÄdande för en musiklÀrare i Namibia och hur dessa faktorer pÄverkar undervisningen. Denna studie bygger pÄ sociokulturell teori och ramfaktorsteori.
VÀlfÀrdsjobb - en insats för hela familjen : En innehÄllsanalys av kommunala dokument
VÀlfÀrdsjobb Àr en relativt ny typ av insats som anvÀnds i flera kommuner i Sverige. Den gÄr ut pÄ att personer som har levt lÀnge med försörjningsstöd ska fÄ en tidsbegrÀnsad anstÀllning med kollektivavtalsenlig lön för att komma nÀrmare den reguljÀra arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och dÀr startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts.
Bland prinsessor och soldater : En kvalitativ innehÄllsanalys av genus och stereotyper i tvÄ Disneyfilmer
Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur genus representeras och hur feministisk kritik syns i Disneyfilmerna Mulan och Frost. Arbetet behandlar kopplingen till tidigare Disneyfilmer och stereotypa framstÀllningar av manligt och kvinnligt. Det utgÄr frÄn ett genusperspektiv som tar hÀnsyn till könsroller som Àr resultatet av sociala konstruktioner.Metod: Filmerna har studerats i sin helhet och sedan har specifika scener och sekvenser valts ut för nÀrmare studie. De har analyserats utifrÄn Selby och Cowderys modell för narrativ analys i boken How to Study Television (1995). Analysen för bÀgge filmerna Àr uppdelad i tre delar som behandlar bÄde sekvenser som strÀcker sig över hela filmerna och enskilda scener.Teori: Eve Kosofsky Sedgwicks (1999) och Halls (1997) definitioner av genus har legat som grund för arbetet, men Àven Halls (1997) beskrivning av representation, Gills (2007) redogörelse för feminism och Davis (2006) genomgÄng av tidigare framstÀllningar av manligt och kvinnligt i Disneyfilmer samt annan relevant litteratur tas upp.Resultat och slutsats: Jag fann att filmerna försökte vara nyskapande i sin framstÀllning av kvinnor, men att teman som exempelvis vikten av att hitta en man fortfarande var grundlÀggande.
Att vÀlja gymnasieskola : Vilka faktorer och informationskanaler Àr det som pÄverkar?
Denna uppsats kommer att behandla Àmnet sponsring, sett ur ett föreningsperspektiv. Sponsring Àr idag ett viktigt ekonomiskt stöd i idrottsverksamheten och för dess utveckling. NÀr vi som författare tÀnker sponsring tÀnker vi pÄ affÀrer, avtal, marknadsföring, hjÀrta, samarbete och stöd. VÄrt intresse inom sport samt marknadsföring har lett oss till vÄrt Àmnesval. Av egna erfarenheter vet vi hur svÄrt det Àr att fÄ ekonomiskt stöd frÄn företag utan att ha en vÀl förberedd strategi. Sponsringen har utvecklats de senaste 20 Ären frÄn en vÀlgörenhet till ett givande och tagande mellan idrottsföreningar och företag.
Journalen i vardagen, vardagen i journalen : En fallstudie av social dokumentation pÄ ett Àldreboende
Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen pÄ ett kommunalt Àldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus Àr pÄ den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vÄrdbitrÀden och regleras i SocialtjÀnstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar mÄnga anstÀllda formell yrkesutbildning och mÄnga har svenska som andrasprÄk. Kraven pÄ dokumentation har skÀrpts under de senaste femton Ären, och tidigare forskning visar att det finns svÄrigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja sÄvÀl yrkesmÀssig som sprÄklig kompetens.Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text.
Vad sÀger de ekologiska klÀderna i butiken till dig? -Butikskommunikation av ekologiska klÀder
I vÄr uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska klÀder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska klÀder Àr, vilka krav som stÀlls pÄ dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det Àr hÄrd konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedÄtgÄende trend inom handel sÄ att fÄ kunderna att vÀlja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt konkurrensmedel, dÀrför har presentation av sortimentet pÄ bÀsta sÀtt stor betydelse för butikerna. I vÄr studie har vi valt att fokusera enbart pÄ hur butikerna behandlar sitt ekologiska sortiment för kvinnor.
Kvarteret TjÀllet : BostÀder pÄ Stadshagens tunnelbanestation.
Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.
Elevers fysiska aktivitetsnivÄ under skoldagen pÄ Bygg- och anlÀggningsprogrammet i gymnasieskolan
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att undersöka den aeroba fysiska aktivitetsnivÄn hos gymnasieungdomar pÄ Bygg- och anlÀggningsprogrammet under skoldagar som innehöll teorilektioner, praktiska lektioner, idrottslektioner och raster. FrÄgan som stÀlldes var: Hur ser den fysiska aktivitetsnivÄn ut under teorilektioner, praktiska lektioner och lektioner i idrott och hÀlsa samt under raster hos gymnasieelever pÄ Bygg- och anlÀggningsprogrammet.MetodI studien deltog 9 pojkar i Äldern 16 Är, lÀngd 174-192cm och vikt 51-91kg. Den test som genomförts Àr 5 Minuters Pyramid Test (5MPT) och registrering av aerob fysisk belastning gjordes med hjÀrtfrekvensmÀtningar. 5MPT Àr ett skytteltest som Àr fem minuter lÄngt, dÀr försökspersonen tar sig fram och tillbaka mellan tvÄ stolpar och sÄ snabbt som möjligt passerarfram och tillbaka över en vertikal pyramidformad trappramp (strÀcka 5,5 meter). Antalet vÀndor, skattad anstrÀngning samt hjÀrtfrekvens (HF) registrerades.
SJ, nyheterna & resenÀrerna : En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess Äterspegling hos SJ: s resenÀrer
Syftet med uppsatsen ?SJ, nyheterna & resenÀrerna. En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess Äterspegling hos SJ:s resenÀrer? Àr att dels undersöka vad SJ:s resenÀrer har för uppfattning om SJ och om det hÀri finns nÄgon parallell till dagstidningarnasrapportering om SJ. Dels Àr syftet ocksÄ att undersöka hur nÄgra av de svenska stora dagstidningarna skildrar SJ, för att se vilken eller vilka instÀllningar till SJ som framkommer i tidningarna.Mina frÄgestÀllningar för uppsatsen Àr: vad har SJ:s resenÀrer för uppfattning om SJ? Kan man urskilja en generell tolkningsram hos resenÀrerna nÀr det gÀller instÀllningen till SJ? Hur beskrivs SJ i tryckta medier? Vad Àr det för tolkningsram som dominerar i mediernasrapportering om SJ, det vill sÀga finns det en generell inriktning i nyheterna om SJ? Till dessa frÄgestÀllningar har jag ett antal underfrÄgestÀllningar om resvanor, personlig erfarenhet ochtolkningsramar.
Humankapital i kunskapsintensiva företag likt fotbollsklubbar.
Kunskap har blivit en allt viktigare framgÄngsfaktor för företag de senaste Ären. Tydligast syns det inom nÀringslivet dÀr antalet kunskapsintensiva företag har ökat markant. Personalen som Àven kallas humankapital och Àr en del av det intellektuella kapitalet, har dÀrmed fÄtt en allt viktigare roll eftersom de utgör företagens största tillgÄng. För att Äterspegla en rÀttvisande bild av tillgÄngarna Àr det dÀrför av yttersta vikt att synliggöra humankapitalet i Ärsredovisningen vilket ger upphov till stora vÀrderingsproblem. I studien görs dÀrför en jÀmförelse med fotbollsklubbar som köper och sÀljer spelarkontrakt och dÀrmed fÄr en naturlig vÀrdering i balansrÀkningen.
IKT med fokus pÄ lÀs- och skrivundervisningen : Varför ska inte vi anvÀnda IKT nÀr övriga samhÀllet anvÀder det? SÄ vi mÄste ju göra det!
Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.
Ănda in i kaklet : en studie om hur nationella riktlinjer i hĂ€lsa implementerats i gymnasieskolan
Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.
Vinterstaden : en studie av hÄllbar stadsmiljö i Nordens och Kanadas vinterklimat
MÄnga av vÀrldens stÀder Àr pÄverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet pÄverkar den enskilda mÀnniskan och landskapet som helhet. SÀttet vi bygger vÄra stÀder kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvÀrra problemen. Vad sÀger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig stÀder till vinterklimat? För att svara pÄ dessa frÄgor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till Àmnet med hjÀlp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.