Sökresultat:
715 Uppsatser om Synsätt - Sida 38 av 48
Globalisering inom dagligvaruhandeln - Har svenska aktörer en chans? Drivkrafter, kompetenser och strategier.
Den pÄgÄende globaliseringen Àr en högst vÀsentlig frÄga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer Ànnu inte har gjort sitt intÄg pÄ bred front i Sverige kan en etablering av utlÀndska lÄgpriskedjor som Lidl och Metro skönjas pÄ den svenska marknaden. LikasÄ syns en förÀndring i de svenska aktörernas beteende i form samgÄenden, partnerskap och centralisering. FrÄgor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhÄllande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden Àr befogade. Utvecklingen kan ocksÄ skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, nÄgot som vi finner intressant att undersöka.
Skillnader mellan könen vad gĂ€ller utbildningsmöjligheter i Indien. ? Ăr flickor i Indien fattigare Ă€n pojkar, om man mĂ€ter fattigdom i utbildningsmöjligheter?
I Indien Àr skillnaderna mellan pojkar och flickor pÄtagliga. Pojkarna ska försörja familjen nÀr de blir vuxna, medan flickor ska giftas bort, ibland lÄngt innan de har blivit vuxna. Detta mÀrks tydligt pÄ skillnaden i kvantitet skolgÄng som de fÄr. Pojkars skolgÄng prioriteras framför flickors och för bara nÄgra Är sedan skilde det över 20 procentenheter mellan lÀs- och skrivkunniga kvinnor och mÀn. Det har visserligen blivit bÀttre pÄ senare Är, större och större andel flickor fÄr börja skolan, men det Àr ÀndÄ fortfarande betydligt fler pojkar Àn flickor som skrivs in i skolan varje Är.
Syns du inte sÄ finns du inte : en kvalitativ studie av orsaker till medlemskap i en "firma"
SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka orsaker till medlemskap i ?firmor?. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur ser deras sociala förhÄllanden ut? Hur ser deras sjÀlvbild ut? Varför Àr de medlemmar?MetodStudien Àr kvalitativ. Totalt har sex personer intervjuats, tre aktiva ?firmamedlemmar?, en före detta ?firmamedlem? och tvÄ supporterpoliser.
E-handelns pÄverkan pÄ de fysiska butikerna inom bokbranschen
Syfte: Sedan utvecklingen av e-handeln som gjorde det möjligt att köpa och sÀlja varor via Internet, har den spridit sig snabbt och globalt. E-handeln har varit framgÄngsrikt vilket kan innebÀra svÄrigheter för de fysiska butikerna, vissa branscher Àr mer drabbade Àn andra. Bokbranschen Àr en av de mer utsatta, dÀrför har vi valt undersöka varför denna bransch Àr utsatt och hur den har pÄverkats av e-handeln. Vi undersöker Àven hur prisstrukturerna ser ut och hur butikerna kan kontra hotet frÄn Internetbutikerna.Metod: Den utvalde metoden Àr kvalitativ genom intervjuer med tre olika bokhandlare Dels har en mindre studie utförts dÀr priser har jÀmförts mellan Internetbutiker och fysiska butiker. Till vÄr teoretiska grund har mestadels av kÀllorna bestÄtt av artiklar och rapporter.
?Alla vet vad det Àr, men ingen vet vad det Àr? : CSR
SammanfattningTrots att magasin utgör en stor del av mediesystemet har det inte gjorts sÄ mycket forskning pÄ det omrÄdet. Den forskning som finns handlar frÀmst om magasinens innehÄll. Vi har i stÀllet undersökt omslaget eftersom det Àr det som i första hand sÀljer magasinet. Livsstilsmagasinen har en bred mÄlgrupp och mÄnga titlar innefattas i genren. DÀrför Àr deras omslag om möjligt Àn viktigare Àn andra tidskrifters för att locka lÀsare.
Hur anhöriga kan uppleva anhörigstöd och rollen som anhörigvÄrdare : - för anhöriga till nÀrstÄende med demens
Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.
Vilka Àr de andra? SFI-deltagares konstruktioner av vi och de andra
Inledning: SÄvÀl politiker, som media och mÄnga andra kritiserar undervisningen av svenska för invandrare (SFI) kraftigt, det diskuteras att invandrarna inte lÀr sig svenska i önskvÀrd omfattning och integrationen av de nyinkomna gÄr dÄligt. Studien har dÀrför velat undersöka dessa frÄgor SFI-deltagarnas syn pÄ andrasprÄksinlÀrning och deras integration.Syfte: Studien avser att undersöka vad SFI-deltagare anser om SFI:s medverkan till integration och andrasprÄksinlÀrning i det svenska samhÀllet.ForskningsfrÄgor: 1. Vilka diskurser framtrÀder i SFI-deltagarnas konstruktioner av vi och de andra?2. Vad Àr SFI-deltagarnas syn pÄ SFI:s medverkan till deras integration i samhÀllet?3. Hur har SFI konkret bidragit till SFI-deltagarnas integration, avseende t ex arbete, vÀnner, kontakter, studieframgÄng, boende och skola?Metod: Diskursanalys enligt diskurspsykologisk metod.Teori: Den hÀr studien har sin teoretiska förankring i socialkonstruktionism med influenser av postkolonial teori och kritisk teori.Resultat: Antagandet var att bristande sprÄkkunskaper skapar segregation och omvÀnt, vilket besannades. Sammanfattningsvis kan sÀgas att informanterna uttryckte en massiv kritik av SFI:s förmÄga att hjÀlpa dem med integrationen och att de Àven var kritiska mot praktik och arbete och mot den sprÄktrÀning som de dÄ fick. Men de Àr inte enbart kritiska till SFI-undervisningen, de ser Àven positiva effekter av undervisningen.
TonÄringar pÄ diabeteslÀger - förmÄga till egenvÄrd
Under de senaste tvÄ decennierna har typ 1 diabetes ökat med 50 % bland barn och ungdomar i Sverige. Detta syns t.ex. genom att ca 500 barn i Äldern 0 ? 15 Är varje Är fÄr typ 1 diabetes och mer Àn 95 % av dem som insjuknar debuterar före 25 Ärs Älder. Att ha typ 1 diabetes och samtidigt vara i puberteten underlÀttar inte möjligheten att hantera sjukdomen med tanke pÄ att denna period för mÄnga kan vara svÄr att hantera i sig, utan att ha en livsstilsjukdom som typ 1 diabetes.
Uppfattningar av specialpedagogens yrkesroll i f?rskolan. En kvalitativ intervjustudie om hur f?rskolepedagoger och specialpedagoger i f?rskolan uppfattar specialpedagogens yrkesroll i f?rskolan
Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.
Kundlojalitet inom lojalitetsprogram
Bakgrund Som en följd av ett hÄrdare marknadsklimat har allt fler företag antagit en mer kundorienterad inriktning med kundrelationer i fokus (Xie & Chen 2013). Lojala kunder Àr en vÀrdefull tillgÄng för företag, och allt fler forskare framhÄller vikten av att behÄlla och vÄrda de befintliga kunderna (Bahaedin 2012). Ett verktyg för att erhÄlla och behÄlla lojala kunder Àr lojalitetsprogram (Lui & Yang 2009) men inom forskningen rÄder det delade meningar kring lojalitetsprogrammens effekt och huruvida man erhÄller lojala kunder. MotsÀttningarna kring programmens effekter tyder pÄ att mer forskning krÀvs för att fÄ en djupare förstÄelse för kundlojalitet i relation till lojalitetsprogram.Syfte Studiens syfte Àr att beskriva hur lojalitetsprogram och dess förmÄner kan pÄverka medlemmars lojalitet samt pÄvisa hur fördelningen av förmÄner ser ut hos lojalitetsprogram inom detalj- och dagligvaruhandeln pÄ den svenska marknaden.MetodI studien har en kvalitativ ansats tillÀmpats i form av fokusgrupp, individuella intervjuer och en innehÄllsanalys. Fokusgruppen och de enskilda intervjuerna tillÀmpades för att erhÄlla en djupare förstÄelse för medlemmars erfarenhet av och attityder gentemot lojalitetsprogram.
FrÄn svarta tavlan till digitala lÀrverktyg. GrundskollÀrares uppfattningar och arbete i klassrummet kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens
Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.
Analys av skrÀddarsytt system för datainlÀsning
Att underhĂ„lla ett stort system som redan Ă€r ute hos produktanvĂ€ndaren stĂ€ller krav pĂ„ utvecklarna, bĂ„de i anpassningsförmĂ„ga och att snabbt hitta lösningar pĂ„ funna problem. HĂ€r gĂ€ller det rapporteringssystemet Paid som anvĂ€nds av det norska företaget Gramo. För att hitta nya lösningar och förbĂ€ttringar sĂ„ fick jag i uppdrag att gĂ„ igenom Paid systemet. Med fokus pĂ„ funktioner som anvĂ€nds vid import och matchning mot databasen.Programmet har tidigare inte givit tillrĂ€ckligt bra rapporter pĂ„ vilka fel som uppstĂ„tt och var de intrĂ€ffat. Ăven hanteringen av fel har inte varit tillfredsstĂ€llande dĂ„ programmet tidigare avbrutit hela processen och inte kunnat hantera fel separat.
Revisorers going concern-utla?tande i svenska aktiebolag : - en studie ur revisorsperspektiv ga?llande utfa?rdade eller uteblivna going concern-varningar
Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.
?Du kan komma för nÄgot litet sÄr som kanske knappt syns och sen sÄ Àr man ledsen i hjÀrtat istÀllet.? : Skolsköterskans erfarenheter av att frÀmja psykisk hÀlsa hos barn
Den psykiska ohÀlsan bland barn ökar. Psykisk ohÀlsa i barndomen leder till lidande för individen och pÄverkar sÄvÀl skolresultat som sociala relationer. Att tidigt uppmÀrksamma tecken pÄ psykisk ohÀlsa och att arbeta hÀlsofrÀmjande genom att stödja skyddsfaktorer för psykisk hÀlsa har betydelse för den enskilda individens framtida hÀlsa och vÀlbefinnande som för folkhÀlsan i stort. Skolan Àr en betydelsefull hÀlsofrÀmjande arena dÀr skolsköterskan har en unik nyckelposition för att stödja barns psykiska hÀlsa genom den kontinuerliga kontakten med eleverna i deras vardagliga skolmiljö. Författarna vill med denna studie öka förstÄelsen för hur skolsköterskan i det dagliga mötet med barnen verkar hÀlsofrÀmjande.
Hur och pÄ vilka sÀtt integrerar grundskolelÀrare drama i sin undervisning
Under de senaste Ären har sponsringsintÀkter ökat i vÀrlden. Sett i monetÀra tal utgör sponsring den nÀst största delen av företagens investeringar i marknadsföring. Sponsring Àr inget nytt fenomen utan har pÄgÄtt lÀnge och traditionellt sett Àr det sportrelaterade personer och evenemang som tar emot den största andelen sponsring. De arrangemang som dÀremot ökar mest i Sverige Àr kulturella evenemang. Samma trend syns inte i sponsorintÀkterna utan dessa har den lÀgsta tillvÀxten nÀr det kommer till kulturella evenemang. PÄ flera stÀllen runt om i vÀrlden talas det om kulturell tillvÀxt, att med hjÀlp av kultur utveckla samhÀllet.