Sökresultat:
715 Uppsatser om Synsätt - Sida 25 av 48
Effekterna av kvalitetssystemet BF9K : En fallstudie av tre byggföretag
Kvalitetssystem Ă€r ett verktyg för att styra och förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ företagets verksamhet. Kvalitetsstyrning har beskrivits som en ny och viktig styrfilosofi för företag. AnvĂ€ndningen och tillĂ€mpningen av kvalitetssystem Ă€r idag ett vanligt inslag i mĂ„nga organisationer. Ă
r 2000 utvecklade Stockholms ByggmÀstareförening tillsammans med Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, systemet BF9K som Àr en produktcertifiering för kvalitet, miljö och arbetsmiljö, speciellt anpassad till byggbranschen. BF9K har vÀxt till ett relativt stort kvalitetssystem inom byggbranschen, med idag 61 certifierade företag och 21 företag som förbereder för certifiering.
Syns du inte sÄ finns du inte. - En studie om irreguljÀra immigranter och socialtjÀnsten
Different studies have shown that somewhere between 10 000 and 75 000 persons live in Sweden as undocumented migrants. They are not entitled to basic human and social rights such as access to health care on the same basis as persons holding a residence permit in Sweden. Undocumented migrants are often exploited as workers in the informal economy and they are not allowed to organize in unions. The Swedish Social Services is by law bound to care for all people living in Sweden, though in reality undocumented migrants are excluded from benefits and efforts granted by the Social Services. Our aim with the study has been to investigate the situation of undocumented migrants in Sweden and in relation to Social Services.
RikkÀrrens koppling till kalkberggrunden : Finns det nÄgra geologiska genvÀgar till rikkÀrren?
RikkÀrr Àr en naturtyp med hög artrikedom, som Äterfinns i kalkrika vÄtmarker. KÀnda rikkÀrr upptar idag 2-3 % av myrarealen i Sverige (Sjörs & Gunnarsson 2002). Med snabbare och effektivare inventeringsmetoder skulle med all sannolikhet fler rikkÀrr Äterfinnas. RikkÀrrens mÄnga arter har under lÄng tid anpassat sig till de speciella förhÄllandena men Àr idag starkt hotade dÄ biotopen rikkÀrr minskar. TillbakagÄngen Àr ett resultat av dikning, upphörd hÀvd, övergödning, försurning och skogsbruk.
SpanskÀmnets litterÀra kanon : En analys av gymnasieskolans lÀroböcker i spanska 1932-2010
Syftet med denna studie Àr att undersöka det svenska spanskÀmnets kanon pÄ gymnasiet, hur den ser ut och hur den förÀndrats över tid. Detta genom att studera 77 lÀroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och pÄ sÄ sÀtt faststÀlla spanskÀmnets kanon.En kanon Àr en term som anvÀnds inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör lÀsa och kÀnna till nÄgot om. En kanon Àr lÄngsamt förÀnderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det Àr en kollektiv Äsikt som ligger till grund för kanon, vilken pÄverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in pÄ kanonisering av författare, vilka Àr ?kön?, ?nationalitet? och ?litterÀra pris?.
Barns platser pÄ kartan : En reflekterande essÀ om barns egna platser i staden och platser planerade för barn, med utgÄngspunkt i lekplatsens historia.
Barn finns i vÄra stÀder, i massor, och har funnits dÀr i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgÀngliga för barn Àndrat sig genom historien? Och hur lÀnge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan Àr en representation av verkligheten, den verklighet som den Àr ritad i. Vad som finns med och varför beror pÄ mÄnga saker, vad Àr syftet med kartan, för vem Àr kartan ritad och vem ska titta pÄ den? Med detta i Ätanke nÀr man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har Àndrat sig genom Ären.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jÀmförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingslÀnder.
Det goda hemmet och det ideala barnet : Svenska fosterhem för finska barn i Sverige genom HjÀlpkommittén för Finlands barn i Uppsala lÀn 1941-1949
Syftet med denna uppsats Àr att analysera mansbilden av karaktÀren Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som bÄde manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda pÄ vem denna utstickande karaktÀr Àr.Med hjÀlp av genusteorier och jÀmförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag Àven kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons sÀregna filmskapande, men ocksÄ kring stjÀrnskapet hos Johnny Depp, skÄdespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med bÄde manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjÀltemod och en muskulös kropp. Trots det sÄ tyder inget pÄ att han Àr mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.
Masterplan för svetsavdelning : Förstudie
Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.
Obligatorisk byrÄrotation : Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende
EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebÀr att byrÄrotation ska bli obligatoriskt, företag av allmÀnt intresse mÄste dÄ byta revisionsbyrÄ efter en begrÀnsad uppdragstid. Obligatorisk byrÄrotation Àr tÀnkt att stÀrka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen pÄ revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur tvÄ synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte lÄter sig pÄverkas av omvÀrlden nÀr de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utÄt mot externa parter.Syfte och problemVÄrt syfte med undersökningen Àr att utreda förslaget om obligatorisk byrÄrotation, varför det kan komma att införas och om det stÀrker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande pÄverka Sverige med stöd av erfarenheter frÄn Italien, som har haft obligatorisk byrÄrotation sedan 1974/1975? HuvudfrÄgan Àr: Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyrÄer och en nÀmndeman pÄ EU-kommissionen.
AKTIVITETSBALANSEN SKULLE BEH?VA B?RJA MYCKET TIDIGARE En kvalitativ intervjustudie om arbetsterapeuters professionella resonemang kring att arbeta med ungdomar som har ADHD
Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland
barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och
medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom
inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar
f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex
procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju
procent.
Forensiska Undersökningar av MolntjÀnster
AnvÀndning av molntjÀnster har gjort forensiska undersökningar mer komplicerade. DÀremot finns det goda förutsÀttningar om molnleverantörerna skapar tjÀnster för att fÄ ut all information. Det skulle göra det enklare och mer tillförlitligt.Informationen som ska tas ut frÄn molntjÀnsterna Àr svÄr att fÄ ut pÄ ett korrekt sÀtt. Undersökningen görs inte pÄ en skrivskyddad kopia, utan i en miljö som riskerar att förÀndras. Det Àr dÄ möjligt att Àndringar görs under tiden datan hÀmtas ut, vilket inte alltid syns.
"Wraah" - Barns samspel nÀr de inte talar samma verbala sprÄk
BakgrundBarn kommunicerar dagligen med varandra pÄ förskolan och samspelet mellan barnen utgör en stor del av deras vardag. PÄ förskolorna idag finns det ocksÄ mÄnga barn som inte behÀrskar det svenska sprÄket. Det har fascinerat oss under hela utbildningen dÄ vi stött pÄ barn i sÄdana situationer under vÄra praktikperioder. Den hÀr undersökningen Àr viktig för att belysa hur barnen samspelar nÀr de inte talar samma verbala sprÄk. Idag finns det inte speciellt mycket forskning kring det hÀr.SyfteVÄrt syfte med den hÀr undersökningen Àr att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra i leken nÀr de inte talar samma verbala sprÄk.MetodStudien har genomförts med en kvalitativ metod, dÄ vi anvÀnt observationer som redskap.
ATT STĂTTA NĂRSTĂ ENDE VID PALLIATIV VĂ RD : En intervjustudie om nĂ€rstĂ„endes upplevelser i palliativ vĂ„rd
Bakgrund: Den palliativa vÄrden tar sin början dÄ det inte lÀngre finns ett kurativt mÄl med vÄrdandet, utan fokus skiftas till att frÀmja patientens livskvalitet och vÀlbefinnande genom att minska lidandet. I en utav Socialstyrelsens fyra hörnstenar om palliativ vÄrd stÄr det beskrivet att Àven den nÀrstÄende ska erhÄlla stöd frÄn sjuksköterskan, bÄde under och efter vÄrdtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av stöd frÄn sjuksköterskan under patientens palliativa vÄrdskede. Metod: Intervjustudie med en kvalitativ ansats. Informationen inhÀmtades genom sex stycken intervjuer med nÀrstÄende till patienter som vÄrdats palliativt.
RehabiliteringstrÀning efter frÀmre korsbandsrekonstruktion: En litteraturöversikt
Det frÀmre korsbandets uppgift Àr att förhindra att tibia glider ventralt i förhÄllande till femur vilket ger en instabil led vid skada. UngefÀr 6000 personer skadar det frÀmre korsbandet varje Är i Sverige varav ungefÀr hÀlften genomgÄr en rekonstruktion. Vid rekonstruktion Àr det vanligast att ersÀtta korsbandet med transplantat frÄn antingen patellarsenan eller hamstringssenan. Efter rekonstruktion genomgÄr patienten rehabilitering som bland annat innehÄller rörlighetstrÀning och styrketrÀning för att ÄterfÄ funktion. Syftet med studien var att kartlÀgga rehabiliteringstrÀningen efter en frÀmre korsbandsrekonstruktion samt om rehabiliteringstrÀningen skiljer sig beroende pÄ vilket transplantat som anvÀnts vid rekonstruktionen.
Miljöproblem - Hur skildras de i gymnasieskolans lÀroböcker i samhÀllskunskap? En lÀroboksanalys
Uppsatsen innehÄller en lÀroboksanalys som syftar till att visa pÄ hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhÀllskunskapsböcker. Studien strÀcker sig över tid: frÄn 1960-talet fram till idag. Miljöproblemen som tas upp i lÀroböckerna kategoriseras och bedöms utifrÄn bestÀmda forskningsfrÄgor. DÀrefter sÀtts resultaten i relation till, för tiden, aktuella styrdokument samt historik kring miljöproblem.Syftet Àr att se hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhÀllskunskapsböcker och kopplas ihop med mÀnniskan och hennes handlingar. Metoden har vi valt att kalla för en ?hermeneutisk diskursanalys?.
Hur barn framstÀlls i H&M-katalogerna
Denna uppsats Àmnar behandla hur barn i de smÄ storlekarna mellan 62-86 framstÀlls i Hennes & Mauritz-klÀdkataloger. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma hur normer och förestÀllningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klÀdkatalogerna för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen bestÄr av tre H&M-kataloger frÄn Äret 2013. Annonsbilder pÄ barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framstÀlls i olika sorters reklam.