Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras Synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

När lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft 1994 gav den människor med svåra funktionsnedsättningar rätt till hjälpinsatser och därmed möjlighet att leva som alla andra på ett delaktigt och jämlikt sätt i samhället. Svårt psykiskt funktionshindrade som har förlorat eller har kraftigt nedsatta funktioner fick tillgång till LSS- insatser. När LSS antogs beräknades att 20.000-40.000 personer skulle få tillgång till LSS-insatser. Våren 2001 hade endast cirka 2600 personer med psykiska funktionshinder insatser enligt LSS. Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för att färre psykiskt funktionshindrade än beräknat får insatser enligt LSS.

Syftet med utvecklingsarbetet var att skapa ett genusneutralt läromedeli ämnet kemi om atomen för årskurserna 4-6. Nuvarande läromedelupplevs som för svåra och irrelevanta för eleverna som i stor gradtappar intresset i elvaårsåldern. Framför allt flickor upplever att ämnetinte är riktat till dem. Därför skapade jag ett material utan traditionelltmanliga inslag, för att inkludera alla elever. Fakta förenklades ochkonkretiserades så att den blev relevant och begriplig för eleverna.Produkten syftade till att vara åldersanpassad och kreativtstimulerande, då barns kunskaper gynnas av lekfullt lärande.

Den Svenska Basketligan är en av få europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillämpar det stängda seriesystemet inom lagidrott. Sedan säsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stängd och upp- och nedflyttning har vilat på framförallt ekonomiska skäl, och inte sportsliga. Detta är väldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktär stängd är att mästarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang är oregelbundna.I uppsatsen tillämpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling används som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras Synpunkter på hur ligans struktur påverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.Studiens resultat pekar på att det finns stora möjligheter till en förbättrad internationell konkurrenskraft, men att det krävs förändringar i strukturen och synen på vad basketligan har för syfte..

Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan använder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frågor som vi har ställt oss är hur pedagoger i förskolan går tillväga inför upprättandet av individuella utvecklingsplaner och på vilket sätt pedagogerna tar hänsyn till barnens IUP när de planerar verksamheten.För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, där vi intervjuat sex pedagoger från tre olika kommuner. Vi har sammanställt vårt resultat utifrån våra intervjufrågor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar på ett liknande sätt när de upprättar IUP. De samtalsunderlag som de använder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill säga att belysa barnets utveckling och lärande. Pedagogerna ser föräldrarnas Synpunkter som en viktig del i upprättandet av barnets IUP.

Föräldrars inflytande i förskolan Vi har valt att skriva ett examensarbete där vi presenterar hur föräldrarna upplever sitt inflytande i förskolan. Syftet är att på ett trovärdigt sätt undersöka om föräldrarna är nöjda med inflytandet de har idag eller inom vilka områden de skulle vilja ha mer inflytande. Vi frågade också föräldrarna varför de valt den förskolan som deras barn går i idag. För att nå ett resultat började vi med att leta efter intressant forskning som kunde ligga till grund i vårt arbete och vi läste även annan litteratur. Efter det konstruerade vi en enkät som vi lämnade ut till föräldrarna på tre olika förskolor.

Behövs en förstudie innan man sjösätter ett nytt projekt som ska förändra ett företags arbetssätt eller effektivisera en verksamhet? Rapporten beskriver effekterna av att göra en förstudie innan ett projekt påbörjas, som kan innebära stora förändringar i ett företags verksamhet. Förstudien har en stor betydelse, inte minst för att den gör det möjligt att avbryta ett projekt i ett tidigt skede, om man upptäcker att det inte är ekonomiskt fördelaktigt för företaget att genomföra det. En slutsats vi drar är att de agila projektmodellerna underlättar hanteringen av förändringar som uppstår under projektets gång samt gör projektet mer anpassningsbart till de resultat som framkommer under projektets gång. Rapporten tar upp för- och nackdelar med olika projektmetoder och affärssystem. I rapporten intervjuas ett antal mycket erfarna och kompetenta personer, som tillsammans har över 100 års projektvana och som har implementerat 100-tals projekt.

Före 1900-talets början uppfattades barn som små vuxna och billig arbetskraft. I rapporten presenteras en historisk tillbakablick som visar att redan på tidigt 1900-tal började diskussionen kring unga brottslingars straffansvar ta form. Syftet med denna rapport är att undersöka om straffmyndighetsåldern skall sänkas eller bibehållas. Det inledande materialet till denna rapport hittades i Umeå universitetsbibliotekets arkiv. Efter en intressant undersökning i gamla lagböcker och lagtexter fann författarna svaret till när straffmyndighetsåldern blev satt till 15 år.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever på grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt skolval. Som metod används skriftliga öppna frågeställningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förväntningar eller besvikelser på den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansåg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa Synpunkter hade en stor överstämmelse med beskrivningen om skolan i vår senaste läroplan.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

Den här uppsatsen belyser problematik kring stadieövergången mellan högstadiumöch gymnasium. Den behandlar vilka kunskaper beträffande ördklasser högstadie- respektivegymnasielärare i svenska förvantar sig att elever ska behärska för att fåbetyget godkänt i svenska i årskurs nio och på så sätt vara förberedda införgymnasiet. Lärarnas åsikter har framkommit genom en kvantitativenkätundersökning där svaren visar att gymnasielärarna har något högreförväntningar gällande elevers kunskap i detta sammanhang. Då lärarna gavsmöjlighet att fritt återge sina Synpunkter i enkäten under rubriken övrigt ärundersökningen i viss mån även kvalitativ. Vidare redovisas styrdokumentensdirektiv när det gäller grammatik på högstadiet.

Dagens polisverksamhet har en spännvidd som få andra yrkesområden. De fundamentala uppgifterna att skydda, hjälpa och ställa till rätta kompletteras ständigt med nya arbetsuppgifter. Organisationen förändras. Avancerad teknisk utrustning kommer till användning. Yrkesutbildningen anpassas därefter.

Under graviditeten uppstår vanligen viss oro från lättare funderingar till uttalad rädsla inför förlossningen. Föreliggande studie är en randomiserad, kontrollerad pilotstudie i syfte att undersöka om en förberedelsemodell i gruppformat baserad på ACT (Acceptance and Commitment Therapy) kan påverka upplevelsen före förlossningen hos gravida kvinnor med viss förlossningsoro jämfört med en kontrollgrupp. Behandlingsgruppen bestod av 12 gravida kvinnor vilka uppdelade i tre grupper deltog i fyra gruppsamtal. Kontrollgruppen bestod av tio gravida kvinnor som vid ett tillfälle erhöll information och psykoedukation. För utvärdering av behandlingen mättes graden av självskattad oro och rädsla inför förlossningen, graden av självskattad ångest och depression, tendensen att undvika obehagliga upplevelser samt upplevelse av hälsa och livskvalitet.

Det sker många möten mellan föräldrar och pedagoger i dagens förskola. Möten som ger en grund till hur relationer och samarbeten byggs upp. I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) finns det tydligt beskrivet hur pedagoger ansvarar för att utveckla en tillitsfull relation med föräldrarna och beakta deras Synpunkter. Syftet med vår studie har varit att undersöka i vilken grad föräldrar och pedagoger upplever att de har ett gott samarbete och relationer på två förskolor i Sydöstra Sverige. Tanken var även att urskilja aspekter som främjar eller hämmar en god relation.

Syfte med denna undersökning har varit att få klarhet i om det finns studie- och yrkes- vägledare som agerar grindvakter bland annat i mötet med elever inför deras gymnasieval. Vidare ville vi utforska och förstå om det kan vara så att vägledare föredrar ett gymnasieprogram framför ett annat. Med anledning av detta bestämde vi oss för att använda ett specifikt program som vi sedan tidigare förstått har ett dåligt anseende i många människors ögon. Dessutom valde vi att göra två förundersökningar dels med en yrkeslärare, dels med elever från årskurs ett på fordonsprogrammet. Anledningen till förundersökningarna var att vi ville få Synpunkter från dem som fanns inom verksamheten, vilket gav oss en värdefull förförståelse om fordonsprogrammet och dess elever.