Syfte Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar det finns kring skolbibliotekets funktion för lärande kopplat till barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna berörde erfarenheter som finns av skolbibliotekets roll för lärande, vilken relation skolbiblioteket har i förhållande till övrig pedagogisk verksamhet och vilka förväntningar pedagoger och skolbiblioteks¬ansvariga har på varandra.MetodGenomförandet bestod av en kvalitativ undersökning på tre grundskolor med hjälp av forsk¬ningsintervjuer med pedagoger och skolbibliotekarier. Det inspelade intervjumaterialet bear¬betades med hjälp av transkribering och tolkning utifrån våra forskningsfrågor. Resultatet dis¬kuterades sedan och kopplades till studiens syfte och den forskning som finns på området.ResultatResultatet visade att pedagoger och bibliotekarier värnar och uppskattar sin skolbiblioteks¬verksamhet. Man vill gärna använda biblioteket i undervisningen och lärandet, men har svårt att skapa former för samverkan.Det råder också osäkerhet om hur man bygger upp effektiva stödstrukturer för elevernas lä¬rande i biblioteket.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollärares syn på fostran och lärande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gått från rekommendationer till klart uppsatta mål att följa. Med större fokus på lärande för de små barnen än tidigare i historien började förskollärare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lärande går. En helhetssyn på omsorg, fostran och lärande ska prägla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lärande ska dokumenteras och den nya läroplanens pedagogiska mål ska nås genom gott samspel mellan vuxen och barn men också betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lära av varandra. Hur har förskollärarens arbete påverkats av styrdokumentets utformning från rådgivande till styrande mål? Går det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnå en förändring i verksamheten för att möta de nya kraven på pedagogiskt arbetsätt i förskolan?Intervju användes som datainsamlingsmetod.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskollärares syn på fostran och lärande i förskolan idag. Förskolans styrdokument har gått från rekommendationer till klart uppsatta mål att följa. Med större fokus på lärande för de små barnen än tidigare i historien började förskollärare att diskutera var skillnaden mellan fostran och lärande går. En helhetssyn på omsorg, fostran och lärande ska prägla den pedagogiska verksamheten i förskolan (Lpfö98). Varje barns lärande ska dokumenteras och den nya läroplanens pedagogiska mål ska nås genom gott samspel mellan vuxen och barn men också betonas vikten av att barnen ges möjlighet att lära av varandra. Hur har förskollärarens arbete påverkats av styrdokumentets utformning från rådgivande till styrande mål? Går det att göra sina inarbetade rutiner till medvetna handlingar för att uppnå en förändring i verksamheten för att möta de nya kraven på pedagogiskt arbetsätt i förskolan?Intervju användes som datainsamlingsmetod.

Denna studie behandlar upptaget av de hälsovådliga metallerna bly, kadmium, tallium, torium och uran i några viktiga grödor som vete, råg, potatis och sallat som används för humankonsumtion. Syftet var att studera faktorer och mekanismer som kan påverka grödornas upptag av dessa metaller. Målsättningen var även att utröna hur stor påverkan dessa faktorer har på grödornas upptag av Pb, Cd, Tl, Th och U.En litteraturstudie visade att de domesticerade grödorna vete, potatis, råg och sallat tar upp Pb, Cd, Tl, Th och U. Upptaget är störst hos sallat och potatis, förhöjda koncentrationer i åkermarken medför därför en ökad risk för att hälsovådliga koncentrationer återfinns i grödan. En ökad metallkoncentration av dessa grundämnen i marklösning och odlingssubstrat ger oftast högre metallkoncentrationer i aktuell gröda.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Som blivande studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever. Många av dessa elever är ?vanliga? elever, medan en stor grupp är elever med olika svårigheter. Vi har under vår praktik träffat på elever som är annorlunda, skoltrötta, svaga och bråkiga. Många av dessa elever behöver extra hjälp från skolan, vilket de inte alltid får.

Syftet med studien är att undersöka hur naturvetenskap blir synlig i kommunikation kring naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan. Vi har funnit få studier som behandlar naturvetenskapsdidaktik i förskolan och vår ambition med studien är att fylla en del av denna lucka. Vi har under tre dagar filmat en förskolas temaarbete kring vattnets kretslopp. Materialet har sedan kategoriserats utifrån tre huvudkategorier: social kontext, vetenskaplig fokus och kommunikativt förhållningssätt. Det naturvetenskapliga innehållet som kommuniceras i förskolan hålls på en väldigt grundläggande nivå baserad i vardagsspråket.

Syfte: Det främsta syftet med arbetet var att undersöka hur småbarns lärande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstår mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremål och aktiviteter som fångarbarns uppmärksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmärksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn får för sitt lärande ifrånspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tänkas liggabakom läroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och vilade påutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete på förskolan samt på teorinom förmedlat/medierat lärande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 års ålder och 12 pedagoger på treolika småbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades både kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har några kunskapsområden högre positioni barns rangordning av intresse än i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmärksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast får stöd för attförstå innebörd av saker och ting, för att bemästra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande på andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sätter ord på och utökar barnsförståelse av omvärlden, samt genom att barns uppmärksamhet fokuseras pålärandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lärandebeteende.Intervjuerna pekade på att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig fråndet som påvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslärande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste också hypotetiska samband mellan barns ålder och stödetsupplägg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmågan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lärande.Resultaten synliggjorde några möjliga områden för pedagogerskompetensutveckling..

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning.

Syftet med denna uppsats a?r att erha?lla en fo?rdjupad fo?rsta?else fo?r de karakta?ristiska drag som anva?ndare upplever att vinylskivan har i en tid av digitala stro?mningstja?nster. Da?rfo?r har tva? fra?gesta?llningar formulerats som behandlar vilka kvaliteter som anva?ndare tillskriver mediet och vilka praktiker som de upplever a?r relaterade till det.Det teoretiska ramverket som underbygger denna uppsats a?r fra?mst Jay David Bolters och Richard Grusins (1999) remedieringsteori och tanken om att medier sta?r i en dialektisk relation till varandra och att det go?r att vi tillskriver dem olika kvaliteter. Tillkommer go?r a?ven, bland andra, John Durham Peters och Eric W.