Sök:

Sökresultat:

3282 Uppsatser om Synliggörande av praktiken - Sida 58 av 219

Utvecklingssamtal i skolan ? hur de bör utföras och hur lÀrarna arbetar med utvecklingssamtal i praktiken

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur utvecklingssamtal sker ute pÄ skolorna, om lÀrarna följer de riktlinjer som finns. Vi har gjort en jÀmförelse med hur utvecklingssamtal genomförs ute pÄ skolorna, vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökning som har besvarats av mellanstadielÀrare. VÄr undersökning visade att inte alla lÀrare fullt ut anvÀnder utvecklingssamtal enligt de riktlinjer som finns. Alla anvÀnder sig inte av en mall, dÀrför kan viktiga samtalspunkter om elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling missas. LÀrarna hade inte den grundliga utbildning inom utvecklingssamtal som vi anser man behöver för att genomföra samtalet enligt de riktlinjer som finns.

Penningtv?ttslagen i praktiken. L?nsstyrelsens tolkning och redovisningsbyr?ernas utmaningar

Denna kandidatuppsats unders?ker hur L?nsstyrelsen tolkar penningtv?ttslagen och hur redovisningsbyr?er har brustit i sin hantering mellan 2018 och 2023. Genom en omfattande dokumentanalys av sanktionsbesluten utgivna av L?nsstyrelsen i den valda perioden identifierar vi ett antal ?terkommande brister i byr?ernas implementering av lagen, s?rskilt g?llande verksamhetsanpassning, dokumentation och analys. Studien belyser en tydlig diskrepans mellan L?nsstyrelsens, byr?ernas och branschorganisationernas tolkning och till?mpning av penningtv?ttslagen.

Goodwill enligt IFRS/IAS - en jÀmförelse mellan revisorers och företags erfarenheter

VĂ„rt syfte med denna uppsats var att analysera förestĂ€llningar i praktiken kring redovisning av goodwill enligt IFRS/IAS i Sverige. Uppsatsen syftade vidare till att belysa eventuella skillnader hos revisorer respektive företag avseende dessa förestĂ€llningar. Resultatet av vĂ„r studie visar att sĂ„vĂ€l revisorer som företag anser att redovisningen av goodwill har blivit mer jĂ€mförbar och transparent, men Ă€ven detaljerad och subjektiv i högre utstrĂ€ckning. Dock rĂ„der det delade uppfattningar om huvuvida avskaffandet av avskrivningar pĂ„ goodwill Ă€r positivt. Även Ă„sikterna om marknadsvĂ€rdering och interaktionen mellan revisorer och företag skiljer sig Ă„t..

Generation Y:s arbetsvÀrderingar i praktiken

I och med att Baby Boomers-generationen i allt större grad gÄr i pension upplever företag och organisationer en ökande brist pÄ kompetent personal. Detta har gjort att Generation Y, som ska fylla tomrummet som Baby Boomers lÀmnar efter sig, blir allt mer attraktiva för arbetsgivare. I media och ekonomiska tidskrifter blir vi ofta pÄminda om detta faktum, men frÄgan kvarstÄr, Àr det sÄ att de arbetsvÀrderingar som Generation Y prioriterar faktiskt Äterspeglas pÄ arbetsplatserna? I denna uppsats har en intervju samt en enkÀtundersökning genomförts pÄ det för sin motivation prisbelönade företaget Concrete IT. Studien visar att det undersökta företaget Äterspeglar flertalet av de arbetsvÀrderingar som Generation Y vÀrdesÀtter och bör anses vara attraktivt för Generation Y.

Hur vÀl fungerar agila metoder i praktiken? ? En studie av metoden Scrum

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld, dÀr det Àr av största vikt för företag att stÀndigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar dÀrför inte att skapa ett system som ett Är senareimplementeras pÄ företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förÀndrats.Agila metoder Àr en effekt av den förÀndliga vÀrld vi nu lever i, dÄ de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder Àr iterativa medstÀndiga och effektiva anpassningar till förÀndringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsÀttningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum Àr en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de bÄda förstÄtt behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förÀndringar.

Vem sÀger vad till vem? -lÀrarinitierade samtal i klassrummet-

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀraren i praktiken anvÀnder samtalet i undervisningen och vÄr utgÄngspunkt lÀggs i de klassrumssamtal som initieras av lÀraren. För att uppnÄ syftet har vi valt att stÀlla oss frÄgor dÀr vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll lÀraren tar i samtalet samt om det stÀlls autentiska eller icke-autentiska frÄgor och hur elevernas svar anvÀnds för att skapa vidare samtal. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av observationer dÀr vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar pÄ att lÀraren tar en tydlig ledarroll dÀr denne innehar rÀtten att initiera Àmnen och att leda samtalet och dÀrmed ocksÄ fördela ordet mellan eleverna. Vi har Àven funnit att de frÄgor lÀraren stÀller till största del Àr av icke-autentisk karaktÀr..

Utomhuslektioners pÄverkan pÄ motivationen för geografi

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur elevernas motivation för geografi pÄverkades genom att ha lektioner utomhus. Undersökningen genomfördes i en klass 4 och i en klass 6 i Kiruna kommun. Under den sju veckor lÄnga praktiken genomfördes lektioner i geografi utomhus. Under lektionerna observerade vi Ätta elever för att utifrÄn deras beteende utlÀsa om de var motiverade för uppgifterna. I slutet av praktikperioden genomfördes tvÄ intervjuer i vardera klass som följdes upp med kompletterande intervjuer strax efter praktikperiodens slut.

Lojalitetsprogrammet Eurobonus fall inom det svenska inrikesflyget

Den 30:e september 1998 mottog Konkurrensverket ett klagomÄl ifrÄn Braathens Sverige AB, enligt vilket SAS (Scandinavian Airline System) anklagades för att pÄ olika samverkans förfarande missbrukat sin dominerande stÀllning pÄ den svenska inrikesflygmarknaden. NÄgra veckor efter klagomÄlet frÄn Braathens beslutade Konkurrensverket att avsluta klagomÄlsÀrendet och istÀllet pÄ eget initiativ pröva SAS förfarande. Den 12:e november 1999 beslutade Konkurrensverket att SAS inte fick tillÀmpa sitt Eurobonussystem pÄ inrikeslinjerna dÀr det fanns andra konkurrenter. I praktiken rörde det sig om linjerna Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö samt Stockholm Sundsvall..

PÄ lika villkor : En kvalitativ studie om uppfattningar kring ensamkommande barns förutsÀttningar för god hÀlsa

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Innebandy och handbollsspelares tankar och attityder till digital spelbaserad skadepreventionstr?ning : En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Skapande kultur i skolan : En förÀndring över tid

Uppsatsen diskuterar frÄgan hur skolans syn pÄ kultur har förÀndrats genom Ären. Vidare pÄ vilket sÀtt detta har skett i praktiken. Uppsatsen gÄr igenom den förÀndringsprocess som skett frÄn slutet av 1960-talet och nÄgra Är in Ä 2000-talet.Uppsatsen visar att de förÀndringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, frÀmst genom lÀroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förÀndringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare lÀroplaner har öppnat upp för en mer mÄlstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har anvÀnt kulturen som redskap för att uppnÄ de mÄl som faststÀllts i lÀroplanerna för alla Àmnen..

Gynnar kommunsammanslagningar i Finland demokratin eller effektiviteten?

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten Àr en högaktuell frÄga i finsk politik. BÄde pÄ statlig och kommunal nivÄ diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förÀndring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning pÄ problemet. Den pÄgÄende Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

 GenerationsvÀxling - en tidsinstÀlld bomb :  En studie av generationsvÀxling pÄ Landstinget i VÀrmland

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

Bilden - ett verktyg i elevers lÀrande

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildsprÄket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhÀvs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelÀrare samt en grundskolelÀrare. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts. Arbetets innehÄll Àr koncentrerat till skolÄr F-2.

Matematisk undervisning f?r de yngsta barnen : Vilka artefakter v?ljer barnen under f?rskolans matematikundervisning?

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->