Sökresultat:
1020 Uppsatser om Synliggöra estetiska ämnen - Sida 19 av 68
Rock och popmusik i undervisningenEn studie om betydelsen av musicerande pÄ gymnasiets estetiska program
Sammanfattning
Zavgorodni, Nikolai (2008).
Titel: Rock- och popmusik i undervisningen. En studie om betydelsen av musicerande pÄ gymnasiets estetiska program (Rock and pop music in music education. Investigating the importance of music creation in high school?s aesthetic program).
Syfte med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse musicerandet har i elevernas musikaliska utveckling.
"Den hÀr va dubbelt sÄ bra tycker ja" : En studie om barns tankar kring matematik i allmÀnhet och matematik med musik och dans som redskap
Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.    Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .
Grupprocessen i ett estetiskt temaarbete
VÄrt examensarbete behandlar grupprocesser i ett tematiskt grupparbete. Vi ville se vad som hÀnde med barnen i det estetiska temaarbetet och hur de utvecklades i ett estetiskt avseende. DÀrefter önskade vi se om en av de rÄdande teorierna om grupprocesser stÀmde i vÄrt arbete med cirkustema i en förskoleklass om 12 barn. Teorin om grupprocesser vi har anvÀnt oss av Àr FIRO - teorin av Will Schutz. Som grund för vÄr analys har vi anvÀnt oss av observationer av bÄde Anja som observatör och Cecilia som deltagande observatör, dÀr vi har stÀllt vÄra observationer mot varandra.
Vad innebÀr ett konstnÀrligt uttryck och hur kan det bedömas? : En litteratur- och begreppsstudie gÀllande kunskapens karaktÀr och dess uttryck i den estetiska lÀroprocessen i musik
Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för Àmnet musik samt hur dessa kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehÄll av musikÀmnet.Uppsatsen bygger pÄ textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgÄende analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan ? praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesÀmnen ? dilemman och möjligheter samt Àmnesplanen för instrument- eller sÄngkursen pÄ gymnasieskolans estetiska program.Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras Àven perspektiv pÄ bedömning och tillhörande metoder som anvÀnds av yrkesverksamma lÀrare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebÀr.
LĂ€rare i bild
Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.
Estetiska lÀrprocessers betydelse för barns sprÄkutveckling : En studie om pedagogers tankar kring bildskapande för att frÀmja barns sprÄkutveckling
This master thesis is based on the sociocultural perspective. A qualitative research study was conducted to investigate children's attitudes towards reading, texts and libraries.The theoretical background is constituted by ideas from the new sociology of childhood, literacy-studies and reader-response theory.The study was conducted with 23 children, 13 girls and 10 boys, participating in focus groups.The results of the study reveal that children's literacy-activities in school are strongly influenced and limited by adults. Children's interest in pictures and non-fiction-reading do not correspond to the school institution that favors traditional media and fiction. The study also reveals a gender division between children's literacy-activities that tends to grow with age. All the children in the study regard libraries as book-houses and wished for libraries that combine activity and serenity.The thesis shows the importance of being aware of, and engage in, children's reading-interests and reading-practices if the reading stimulating activities in schools and libraries are to be successful.
Glasklart? : Om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning
Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahÄlla en överskÄdlig arbetsbeskrivning av tillvÀgagÄngssÀtt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet Àr sÄledes utformat som tvÄ separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrÄn intervjuer med tre lÀrare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingÄr i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lÀrarna gÄtt till vÀga i upplÀgget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktÀren av ett arbetshÀfte dÀr olika tekniker och material som kan anvÀndas inom arbetet med glas tas upp.
Dagvattenhantering i gatumiljöer : ett gestaltningsförslag över JohannesbÀcksgatan i Uppsala
StÀdernas gator har lÀnge utformats utifrÄn bilisternas behov. Men tiderna
har Àndrats och idag Àr det allt vanligare att gatumiljöer utformas för att frÀmja
cyklister och fotgÀngare. Det beror delvis pÄ vÄr strÀvan efter ett hÄllbart samhÀlle. I
detta examensarbete kombineras tvÄ aspekter som bidrar till ett hÄllbart samhÀlle:
hÄllbar dagvattenhantering i gatumiljöer och goda fotgÀngarmiljöer. Syftet Àr dels
att undersöka hur hÄllbar dagvattenhantering kan anvÀndas för att utforma en gata
som Àr inbjudande för fotgÀngare och dels att undersöka hur dagvattnets estetiska
egenskaper kan lyftas fram pÄ ett hÄllbart sÀtt lÀngs en gata.
Undflyende inom teorin om booleska funktioner
Aanderaa-Karp-Rosenberg f?rmodan ?r en f?rmodan ang?ende hur vissa egenskaper hos
booleska funktioner relaterar till undflyende. ?ven om f?rmodan inte bevisats ?n har man
lyckats visa att f?rmodan ?r sann om man antar vissa ytterligare krav p? funktionen.
Denna uppsats kommer presentera den relevanta teorin kring f?rmodan samt simplicialtopologi
som ett tillv?gag?ngss?tt att angripa problemet. F?rkunskaperna arbetet antar av
l?saren ?r de som man l?r sig under de f?rsta tre ?ren p? matematikprogrammet.
Val av stoff i bild och form grundkurs
Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) Àr en 50 poÀngskurs. Den Àr obligatorisk pÄ Estetiska programmet, bild och formgivning, och pÄ Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmÄlen ge grundlÀggande kunskaper inom bild- och formomrÄdet, analys och tolkning av bild- och formsprÄk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt Àr att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlÀrare pÄ gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda pÄ vad grundlÀggande kunskap i ovan nÀmnda kurs betyder för nÀrvarande i jÀmförelse med ett Àmneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgÄng av Àmnet bild visar pÄ en stor stoffbredd.
?? för alla lÀr ju pÄ olika vis? : En kvalitativ studie om pedagogers reflektioner och arbete med grundlÀggande matematik kombinerat med estetiska lÀrprocesser
The purpose of this study is to investigate how teachers work with basic mathematics combined with aesthestic learning processes such as arts and music in grades F-1. The essay will compare teachers? perceptions regarding aestethic learning processes when using art and music are used in the teaching of mathematics. We have used the following questions:Do teachers use aesthetic learning processes in the forms of arts and music in the basic teaching of mathematics and if so, how and in what way?What importance has aesthetic learning processes in the forms of arts and music in basic teaching of mathematics according to the teachers?What advantages and disadvantages do the teachers find with combinding the basic mathematics with arts and music?The study is based on a qualitative method with five interviews and eight observations.
AnvÀndning av komposterat rötslam i anlÀggningsjord : En undersökning av innehÄll och lÀckage till recipienten
Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.
Samtalets betydelse : En studie av olika samtal inom de estetiska Àmnena
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska Àmnena. Hur Àr karaktÀren pÄ samtalen, innehÄller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna pÄ samtalet och lÀrandet? Finns det nÄgra specifika svÄrigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstÀmmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ÀmneslÀrare. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Resultatet visar pÄ att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. LÀrarna tycker att samtalet Àr viktigt och Àr medvetna om samtalets betydelse.
Förskolans arbete med estetiska uttrycksformer : Vad finns det för förutsÀttningar?
The purpose of the study is to show the conditions there are by working with aesthetic expressions in pre-school and how these activities are implemented. Questions that we are going to discuss are: What are the conditions for working with aesthetics in pre-school? How is the work implemented when it comes to aesthetic expressions? Our ambition has been to study what conditions it takes to use aesthetic expressions in a way that is meaningful for the children and also show the conditions and alternative methods that are present in different schools. We have used a web survey to reach a result in the study. This web survey includes questions about the different aesthetic activities and has given us the answers to the questions above. The result shows that there are different ways of working and different views at aesthetic expressions.
Statuskriget och det estetiskt kulturella rummet: En analys av svenska mediers musikkritikers makt över den goda smaken
Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och anvĂ€nds.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för sjĂ€lva verket, för dem sjĂ€lva och för samhĂ€llets kultur?Ă
tta musikkritiker som figurerar i svensk media pÄ olika sÀtt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier Àr frÀmst hÀmtade frÄn estetiken och kultursociologin. VÀgen fram till slutsatsen pÄbörjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förstÄelse för populÀrkulturen i det sociala dÀr det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan pÄvisas.Att vara kritiker inom svensk media idag Àr att vara pÄ jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt Àven blir en makt över det estetiska vÀrdet.