Bakgrund: Urininkontinens beskrivs som ett vanligt problem och medför ofta både fysiskt och psykiskt lidande. För att förstå dessa kvinnor krävs en inblick i hur de uppfattar sitt dagliga liv. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturöversikt gjordes och 13 resultatartiklar inkluderades. Analysarbetet genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre teman och åtta underteman.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka genusskillnader ur ett jämställdhetsperspektiv i klassrummet samt om det sker någon förändring i Synen på dessa skillnader hos flickor och pojkar från år 7 till år 9. Undersökningen valde vi att genomföra i två grundskolor. En enkät delades ut till fyra skolklasser, två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. Observationer med observationsschema genomfördes i två klasser med elever i år 7 och två klasser med elever i år 9. De beteenden som vi valde att observera mellan flickor och pojkar i klassrummet var främst verbala yttranden, interaktionen mellan könen och känslouttryck.

Begreppen upprorsbekämpning eller counterinsurgency (COIN) ochstabiliseringsoperationer utgör ett debatterat ämne i den dagsaktuella militärteorin. Bådabegreppen förefaller användas för en och samma typ av operation. Erfarenheter från Irakoch Afghanistan har inneburit att USA utvecklat en specifik doktrin för counterinsurgency(FM 3-24) respektive stability operations (FM 3-07). Detta indikerar att det föreligger enskillnad i de två begreppen.Syftet med uppsatsen är att undersöka och definiera skillnader i begreppen COIN(upprorsbekämpning) och stabiliseringsoperationer. Medlet för att nå syftet utgörs av enjämförande studie av amerikanska doktriner.

Digitaliseringen under 2000-talet har förändrat många branscher. Utbredningen av illegal fildelning är en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga människor. Samtidigt sker en framväxt av nya sätt att konsumera på internet, som tar avstamp i fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot illegal fildelning? I detta arbete undersöks de argument som används för att rättfärdiga fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rättfärdigande och värdeordningar.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kärlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan säga om samhället idag. Vår läsart har varit diskursanalys och utgångspunkten har varit genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förväntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade språkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kärlek. Med hjälp av tidigare forskning, vår läsart och genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framträdande även i dagens samhälle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhället, samtidigt som det är möjligt att nya diskurser och därmed nya normer utvecklas.

Our purpose is to analyse three different epistemological discourses that exist in the social practice, Library and Information Science LIS, using the strategy for interpretation from the mimesis model by Paul Ricoeur and the terms from the critical discourse analysis by Norman Fairclough. The aim is also to explore there different views of knowledge organisation. We review previous research involving epistemology, knowledge organisation and discourse analysis in LIS. These show that there are many different epistemological standpoints and that later research has shown a more critical and sceptical state of knowledge organisation than earlier traditional positivist ideals. Discourse analysis is described as an important theory and method in LIS.

Syftet med vårt examensarbete har varit att fördjupa oss i arbetssättet vid en bedömning av praktiska moment genom att jämföra två gymnasiala skolor med inriktning frisör. Med kvalitativa intervjuer av tio frisörlärare samt kvantitativa enkäter till etthundrafemton elever har vi fått fram deras erfarenheter om kunskap i bedömning. En djupare bild av arbetssätet på de två skolorna kom fram genom att en observation gjordes. En lärare från vardera skolan fick bedöma ett praktiskt moment. Våra intervjuresultat visar att det förekommer skillnader i arbetssätet vid bedömning av praktiska moment.

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera Synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Följande uppsats har som syfte att diskutera arkeologins roll i samhället. Detta görs dels genom att undersöka den statligt finansierade kulturmiljövårdens värdegrunder ochmålsättningar, dels genom två enkätundersökningar vars syfte är att undersöka vilka attityder och värderingar som cirkulerar kring ämnet både på ett inom- och utomvetenskapligt plan. Resultatet visar på en kulturmiljövård med stora ideologiska problem, en relativt öppensinnadarkeologgrupp som har svårt att nå ut i samhället, samt en allmänhet vars intresse och nyfikenhet finns där, men kanske inte riktigt på det sätt som man från arkeologernas sida tänker sig. Vad som i stort skiljer alla tre kategorierna åt är Synen på vilken funktion arkeologin skall fylla i ett modernt samhälle, där kulturmiljövården syftar till en demokratisk utveckling och ett hållbart samhälle, arkeologerna till kunskap om både nuet och dået, samtintellektuella och emotionella upplevelser, och allmänheten till mer traditionella vetenskapligakunskaper om dået som kan sägas relatera till en syn på historia som någonting viktigt att ha ibagaget ? något som man bör kunna..

Den här uppsatsen tar en närmare blick på karismatiskt ledarskap vilket ofta sägs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sägs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som får folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad än ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera Synen på karisma som en personlig egenskap. Med hjälp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstå karismatiskt ledarskap.

Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet helhet. Den allmänna frågeställningen var hur detta helhetsbegrepp skapades. I en mer avgränsad frågeställning blev utgångspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och på vilket sätt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella världen. I det undersökta materialet ingick litterära källor för bakgrund och referens, men studien grundar sig på intervjumaterial som dock inte presenteras i sin helhet.Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla Synen på den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har även ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som påverkar sambandet mellan den immateriella och materiella världen.Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bärande faktor, där en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket även skapade en sammanlänkning av den materiella och immateriella världen. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den helhetssyn man har på tillvaron..

Behörighetsutredning tillsattes år 2009 för att ta reda på huruvida legitimerade svenska op-tiker med kontaktlinsbehörighet bör få använda diagnostika eller ej. Ett godkännande skulle innebära utökade arbetsuppgifter och större ansvar.Syftet med denna studie var att ta reda på hur svenska optiker ställer sig till en eventuell lagändring där diagnostika godkänns som hjälpmedel i det kliniska arbetet. Även viljan att vidareutbildas för att få behörigheten utreds.Enkäter i pappersform skickades ut till optiker i Sveriges alla 21 län. Det som tillfrågades var bland annat inställning till diagnostiska droppar som hjälpmedel, inställning till vidare-utbildning, kön, ålder, kedjetillhörighet, antal år i branschen samt antal år som kontaktlins-behörig.53 personer deltog i undersökningen, varav 30 kvinnor och 23 män. 64 % av alla frågade ställer sig positivt till förslaget.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur olika yrkesgrupper inom skolan och förskolan uppfattar handledning, vad de förväntar sig att handledningen ska ge samt vilka förutsättningar de uppfattar är viktiga för arbetet med handledning. För att undersöka detta syfte har kvalitativa intervjuer gjorts med informanter från tre yrkesgrupper. Dessa intervjuer har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studien har tre teoretiska utgångspunkter; de specialpedagogiska perspektiven, teorier om handledning och Abbotts professionsteori.Resultatet visar att det finns skillnader i hur yrkesgrupperna uppfattar handledning och vilka förväntningar de har på handledningens form, syfte och innehåll. Fem viktiga förutsättningar som yrkesgrupperna uppfattar som viktiga för att handledning ska kunna bli ett verktyg i arbetet med att möta olika barns olika behov identifieras.Studien visar att en viktig förutsättning för arbetet med handledning är att det avsätts mer tid till handledning så att man kan få till en kommunikation mellan aktörerna där man tydliggör syftet med handledningen, vilken handledningsmodell som kommer att användas samt vilka förväntningar man har på varandra och på handledningen.

Detta är en kvalitativ studie som  kartlägger Synen på personlighet inom sex olika företag inom rekryteringsbranschen. Studien beskriver hur och i vilket syfte personlighetstester används samt vilken betydelse de har i rekryteringsprocessen för chefsrekryteringar.Utifrån denns studie kan vi kunde vi att personlighetstester används för att kartlägga personligheten i syfte att göra en matchning med kravprofilen för att se om personen har de kvaliteter som önskas i ett rekryteringssammanhang. Vi fann dock en tveksamhet inför att vilja uttrycka personlighetstesters tyngd i urvalet. Vi kom också fram till att informanterna hade delade meningar om huruvida det är den objektiva eller den subjektiva bilden av personen som är av värde för att prognostisera framtida beteenden. Utifrån denna diskurs ställer vi oss undrande till om det är kandidatens självuppskattade bild eller omgivningens uppfattning som borde vara mest relevant för en lyckad rekrytering.