Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn på arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta påverkar deras anställningsbarhet. Det är en kvalitativ studie som bygger på åtta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet håller deltagarna sig själva som främst ansvariga för arbetslösheten. Synen på arbetspraktik är generellt sett god, men det framhålls att arbetspraktiken är i behov av förbättringar. Anställningsbarhet likställs med att hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden och att själva ansvara för framgång och motgång, vilket kan härledas till individualiseringsteorin.

Uppsatsen är först och främst en komparativ studie av svensk och norsk rätt rörande våldtäktsbrottet, med fokus på det i Norge införda sänkta skuldkravet. Införandet av grov oaktsam våldtäkt i norsk rätt ,var tämligen kontroversiellt och skapade debatt. I uppsatsen konstateras dock att motståndarna till det sänkta skuldkravet kan känna sig lugna. Deras farhågor om bristande rättssäkerhet, fokus på offret m m, har hittills inte besannats.En mindre del av uppsatsen ägnas också åt Synen på brottsoffer och förövare och de stereotypa bilder av dem som dominerar i samhället. Vidare refereras och diskuteras ett par omdiskuterade svenska rättsfall tillsammans med två norska rättsfall.Slutligen diskuteras fördelarna och nackdelarna med att kriminalisera (grov) oaktsam våldtäkt och vilka konsekvenser det kan få för brottsoffer och förövare..

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Sverige och dess styrande organ har lyft fram utvecklingsfrågor som ett hot mot säkerheten enligt de kriterier som jag har valt att plocka ur Securitization Theory. Detta har jag gjort genom att undersöka officiella dokument från riksdag och Försvarsdepartement. Jag har använt mig av den konstruktivistiska metodologin eftersom den Synen på världen till viss del sammanfaller med några av grundtankarna i Securitization Theory. Jag har använt mig av en kvalitativ metod när jag har undersökt min frågeställning och försökt besvara den. Jag kommer argumentera för det resultatet som jag har funnit, att man kan svara besvara min frågeställning enligt de kriterier som jag har satt upp i för utförandet av min uppsats. Genom att sammanfatta vad jag kommit fram till i helhet med mina nyckelfaktorer argumenterar jag för att Sverige har tagit steget från att låta utvecklingsfrågor vara politicized till securitized..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur gymnasielärare ser på de villkor som råder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskämnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien är bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och läsare/lyssnare och Synen på svenskämnet som ett stoffämne. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem lärare vid två olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lärarna uttrycker sig positivt om de tillfällen då deras elevers texter framställs och används i autentiska sammanhang.

Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka några idrottslärares uppfattning om de nationella målen i simundervisning samt deras uppfattning om betydelsen av elevers simkunnighet vid betygsättningen i år 9. Vi har intervjuat sex idrottslärare som jobbar på olika skolor runt om i Stockholm och Södermanland under olika förutsättningar. Tyngden på frågorna har vi lagt på simning. Resultat visar att Synen på momentet simning bland lärarna är lika viktig men att betygsättningen skiljer sig drastiskt. Alla informanter säger att de bedriver utbildningen utifrån skolverkets kriterier och mål.

Samverkan är ett ord med många synonymer och innebörd för myndigheter. Syftet med denna studie är att studera samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun och dess arbete för att verka mot drogproblematiken. Fokus i essän ligger på att ge en överblick på vad samverkan innebär och hur god samverkan mellan myndigheterna kan skapas. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Vilka åtgärder och förebyggande insatser har myndigheterna vidtagit för att verka mot drogproblematiken? Hur ser samverkan mellan dess myndigheter ut? Hur ser Föräldraföreningen mot narkotika på narkotikaproblematiken? Slutsatser som kan dras är att samverkan mellan myndigheterna i Luleå kommun existerar.

Hur använder klädföretag sinnesmarknadsföring som konkurrens-medel i sitt servicelandskap? SyfteStudera mer ingående och skapa en förståelse för hur sinnesmark-nadsföring appliceras i servicelandskap hos detaljhandlare i mo-debranschen som ett konkurrensmedel samt hur de kan förmedla en konsumentupplevelse. MetodStudien bygger på en kvalitativ metodik med deduktiv ansats samt ostrukturerade intervjuer och dolda observationer.SlutsatsSinnesmarknadsföring kan användas för att särskilja sig gentemot konkurrenterna då användningen av sinnena sker på ett annorlunda och särskiljande sätt. Klädbutikerna behöver ej aktivera alla sin-nena för att förmedla en upplevelse men att en användning av alla sinnena skapar en större konkurrensfördel. Människans fem sinnen Synen, känseln, hörseln, lukten och smaken kan användas och ak-tiveras på fler olika sätt i ett servicelandskap för att förmedla något utöver produkterna..

Det här rapporten är ett resultat av undersökning av ett antal organisationers syn på kompetens och kompetensutveckling inom explosiva ämnen. Organisationerna inkluderade fem företag verksamma inom sektorn för explosiva ämnen samt en kompetensresurs inom explosiva ämnen som arbetar med utbildning och kompetensutveckling inom sektorn. Målet med undersökningen var att utifrån resultatet kunna jämföra företagen och kompetensresursens syn på kompetens och kompetensutveckling. Undersökningen baserades på kvalitativa intervjuer med representanter för de involverade företagen och medarbetare på kompetensresursen. Resultaten visar att det finns skillnader mellan hur företagen och kompetensresursen ser på kompetens och kompetensutveckling.

Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av Synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och då i synnerhet barn med motoriska svårigheter samt ta reda på vad de anser att träning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige där sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn på vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansåg att den är viktig. Arbetssättet med motorik påminde om varandra i de olika förskolorna men Synen på varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes åt. En central del i arbetet med barn som har motoriska svårigheter är att stötta, uppmuntra och finnas där för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvårigheter, stimulans.

Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer Synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Utifrån en induktiv ansats undersöktes hur åtta troende som hade utsatts för sexuella övergrepp talade om sina erfarenheter av tro, Gud och mötet med kyrkliga företrädare och övriga församlingsmedlemmar. Sexuella övergreppsupplevelser beskrevs ha haft en komplex, men framförallt negativ, inverkan på bilden av Gud, Synen på sig själv som troende samt upplevelsen av tillhörighet till kyrkan och församlingen. Bearbetandet av övergreppsupplevelserna hade både underlättats och försvårats av upplevelser av bemötande i kyrkan. I diskussionen argumenteras för att sexuella övergreppsupplevelser kan väcka andliga frågor och kan utmana vissa bilder av kyrkan samt kyrkliga normer och värderingar. Dessutom kan kyrkliga företrädare behöva ha mer kunskap om sexuella övergrepp och inta ett mer reflexivt förhållningssätt för att kunna möta behov hos personer som har utsatts för sexuella övergrepp..

The aim of this study is to explore howEuropean changes in the view on securityrelates to the view on immigration and viceversa. The answer to that question is basedupon collected data from three separatetime periods; the 1950s, 1970s and 1990s.These time periods are seen as importanthistoric decades when political changes,assumed to have affected the views onsecurity and immigration, have occurred.According to certain criteria each timeperiod has been labelled in terms ofnarrowed/widened view on security as wellas restrictive/open view on immigration.The hypothesis of the study is that, whencompared, a constant pattern can be seenbetween the historical labels of eachphenomenon, where a narrow view onsecurity goes hand in hand with an openview on immigration and similarly a widesecurity view relates to a restrictive viewon immigration.The conclusion of the study gives supportto the hypothesis. During all three periodsstudied a restrictive view on immigrationrelates to a wider view on security while anopen view on immigration relates to anarrower view on security. Thisrelationship goes both ways..

I den här uppsatsen undersöks vilka nationella värden som tillskrevs naturlandskapet vildmarken i Svenska Turistföreningens årsskrift från 1900-1910. Uppsatsens syfte är att synliggöra hur representationen av landskapet i årsskriften förändrades i samband med en förändring av den nationalistiska diskursen. Undersökningen genomförs med diskursanalytiska metoder, och utifrån perspektivet nation. Vildmarken tillskrivs värden som ?skön?, ?poetisk?, ?vild?, ?öde?, ?orörd? och ?gammal?. Undersökningen visar att vildmarken värderas utifrån dess motsats, nämligen människor, kultur, civilisation och bebyggelse, samtidigt som den beskrivs bli allt mer publik och attraktiv för en större mängd människor.

SAMMANFATTNINGSYFTESyftet med vår uppsats är att belysa hur viktigt det är att låta barnen vara delaktiga ibeslut angående miljön i förskolan. Genom konkret inflytande på miljön lär de sig attbli demokratiska medborgare.BAKGRUNDBakgrunden inleds med historiska aspekter där vi tar upp hur förskolan grundadesoch hur Synen på barnen såg ut då. Läroplanen för förskolan tas upp som en väsentligdel. Tidigare forskning handlar mycket om att det är bra för barnen att vara delaktigai frågor om miljön som de vistas i. Sist i bakgrunden har vi med Vygoskijs teori om detmänskliga medvetandet och Deweys teori om skolan och samhället.METODHär redovisar vi kvalitativa intervjuer som vi genomfört på pedagoger och barn i tvåförskolor.RESULTATStudien visar att barn och vuxna har olika tankar om barns inflytande.