Syftet med den här studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska Symptom på en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig på skolarbetet påverkas av dessa. Syftet var även att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska Symptom. En enkät delades ut på en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. Frågan gällande psykosomatiska Symptom är hämtad från HBSC och innefattar åtta olika besvär. Totalt 93 av ungdomarna svarade på enkäten.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av föräldrar är exempel på problematiska föräldrabeteenden som kan orsaka depressiva Symptom hos ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i depressiva Symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien använder sig utav sekundärdata från ett forskningsprojekt, bestående av enkätsvar som har samlats in från ungdomar mellan 13-15 år i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva Symptom hos ungdomarna när Symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jämfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva Symptom svagare än mellan psykologisk kontroll och depressiva Symptom..

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva Symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva Symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva Symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva Symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Negativa hemförhållanden har tidigare visats bidra till depressivaSymptom. Syftet med denna studie var att undersöka: 1) omförhållanden som oro och katastroftänkande är mediatorer mellannegativa hemförhållanden och depressiva Symptom, 2) om det finnsnågra könsskillnader i detta avseende. Studien baserades påinsamlade data från ett pågående projekt vid Örebro universitet. Enenkätundersökning utfördes på 18 högstadieskolor i tre mellansvenskastäder med totalt 2749 elever i årskurs 7 och 8. Resultaten visade enpositiv korrelation mellan negativa hemförhållanden och depressivaSymptom, samt att båda faktorerna oro och katastroftänkande partielltmedierade mellan negativa hemförhållanden och depressiva Symptom.Det fanns könsskillnader som visade att flickor som blev utsatta förpsykologisk kontroll speciellt hade ett katastroftänkande, somkorrelerade högt med depressiva Symptom.

Ungdomars hälsa och välbefinnande har under senare år hamnat allt mer i fokus och det är viktigt att lära ut grundläggande hälsovanor. Handslagets mål med skolsamverkan är att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft beträffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska Symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkäter genomfördes 2003 i årskurs sex, på en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i årskurs åtta. Resultatet visade att flickor var mer ute på rasterna men att de blev mindre svettiga och andfådda under skoltid 2006.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieflickors frukostfrekvens samtorsaken till att frukostmålet ibland utesluts. Tidigare forskning rapporterar om en radolika fysiska och psykiska biverkningar vid ett uteblivet frukostmål. Det har ävenframkommit att skolor som serverar frukost har elever som är lugnare och därmed fårlättare att koncentrera sig. Undersökningen gjordes med ett kvantitativt angreppssätt ochinnefattar 127 respondenter. Respondenterna fick besvara en enkät med fastasvarsalternativ gällande frukostfrekvens och eventuella Symptom de brukade ha innanlunch.

Syftet med min studie var att ta reda på hur kunskapsläget ser ut när det gäller ämnet stress, med hjälp av frågeställningen; Hur beskrivs och diskuteras ämnet stress av forskare i utvalda delar av forskningslitteraturen? För att ta reda på detta använde jag mig av kvalitativ metod en selektiv kunskapsöversikt. Resultat och analys redovisades i tre teman tillsammans med teorierna coping och KASAM. Slutsatsen med studien är att största bidragande orsak till uppkomsten av stress Symptom handlar om arbetsrelaterad stress med fokus på arbetsmiljön. Med hjälp av hög grad av KASAM kan individer utveckla användbara copingstrategier för att möta och hantera den skadliga stressen. .

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieflickors frukostfrekvens samtorsaken till att frukostmålet ibland utesluts. Tidigare forskning rapporterar om en radolika fysiska och psykiska biverkningar vid ett uteblivet frukostmål. Det har ävenframkommit att skolor som serverar frukost har elever som är lugnare och därmed fårlättare att koncentrera sig. Undersökningen gjordes med ett kvantitativt angreppssätt ochinnefattar 127 respondenter. Respondenterna fick besvara en enkät med fastasvarsalternativ gällande frukostfrekvens och eventuella Symptom de brukade ha innanlunch.

Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka depressiva Symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva Symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att depressiva Symptom under graviditeten är lika vanligt som postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod.

Syftet med den här studien är att undersöka om faktorer i arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och psykosomatiska Symptom. Vi kan se ett växande fettförakt som blivit normerande i det västerländska samhället, men förändrar det villkoren på arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare relevant forskning i ämnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivå. Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska Symptom beroende på inkomstnivå och BMI.

Vårdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemässiga och psykiska Symptom vid demens, (BPSD). Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av och vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? Det material som användes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade på vårdtagare med olika beteendemässiga och psykiska Symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala åtgärder, Musik som åtgärd, Aromaterapi och Beröring som åtgärder, samt Hygienåtgärder.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och är bland samhällets vanligaste ochmest kostsamma åkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för människors depressiva Symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan på depressiva Symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnade belysa fysisk aktivitetsinverkan på depressiva Symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanställdessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan på depressiva Symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.

Personer som genomgått en traumatisk händelse befinner sig i riskzonen för att utveckla post-traumatic stress disorder (PTSD), som innebär en stor livsbegränsning och ett stort lidande. Dagligen möter hälso- och sjukvårdspersonal personer som ännu ej diagnostiserats och det är därför av vikt att kunna identifiera PTSD-Symptom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka samband mellan olika trauman och PTSD-Symptom enligt diagnostiseringssystemet DSM IV. Studien grundades på en deduktiv ansats och resultatet bestod av 15 vetenskapliga artiklar som granskades. Resultatet behandlade DSM IV:s tre Symptomkluster: re-experience/intrusion, avoidance och hyperarousal.

Syftet med denna studie var att undersöka om den teoretiska modellen failure trap- strategin kan förklara alkoholproblematik och depression bland studenter, samt om strategin kan förklara alkoholproblematik ut-över depression. Vi belyser även om strategin bidrar till det dubbelrik-tade sambandet mellan alkoholproblematik och depression. Deltagare var 358 universitetsstudenter vid ett mellanstort svenskt universitet. Deltagarna svarade på en onlinebaserad enkät rörande depressiva Symptom, alkoholvanor och användandet av failure trap- strategin. Data analyserades genom korrelations-och regressionsanalyser.

Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka depressiva Symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva Symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att depressiva Symptom under graviditeten är lika vanligt som postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod.