Att säga att man har ?en nationalitet? är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006.

Den här masteruppsatsen handlar om hur kiropraktiken togs emot och utvecklades i Sverige från det att de första kiropraktorerna kommer under mellankrigsperioden, med början runt år 1921, och fram till dess att organisationen Diplomerade Chiropractorers Förening inregistreras år 1936. Syftet med uppsatsen är att studera processer för görandet av professionsidentitet och professionskultur med utgångspunkt i en kulturanalytisk studie av skrifter, artiklar, brev och publikationer som kiropraktorerna själva producerat och/eller figurerar i. Min huvudfrågeställning är: ? Vilka vägar och strategier för att uppnå erkännande och organisering som profession valde de första svenska kiropraktorernas under perioden 1921-1936 och vilka bakomliggande processer, konflikter samt orsaker var det som ledde fram till dessa val? Den teoretiska ansatsen i uppsatsen grundar sig i ett aktörsorienterat och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Bourdieus begrepp fält, doxa och symboliskt kapital används som verktyg för att förklara de processer och maktstrukturer som är i spel, medan Thomas F.

Utgångspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frågan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsättningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som föräldrar värderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhällskulturer som kan påverka detta val. Huvudfrågeställningarna är: På vilket sätt påverkar föräldrarnas socioekonomiska bakgrund när de väljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer värderar föräldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden är en enkätstudie med 26 värderingsfrågor där föräldrar har fått besvara hur de bedömt olika faktorers påverkansgrad när de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet är habitus1.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur ungdomar, 16-20 år, i Lärjedalen ser på sin framtid med fokus på arbetsliv samt hur deras nuvarande situation kan påverka deras sätt att tänka kring detta. Vidare är våra frågeställningar 1) Hur ser ungdomarnas nuvarande situation ut, utifrån deras familjeförhållanden, klass och etnicitet? 2) Hur tänker ungdomarna kring sin framtid vad gäller arbetsliv? 3) På vilket sätt samverkar ungdomarnas familjeförhållanden, klass och etnicitet med varandra? 4) Hur kan ungdomarnas nuvarande situation påverka deras tankar om framtiden?Vi har i vår studie använt oss av kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv strategi och vi har valt att göra fem stycken semistrukturerade intervjuer med tre killar och två tjejer, alla med annan etnisk bakgrund än svensk. Vidare har vi tematiserat resultatet enligt; familjeförhållanden, klass och etnicitet under kategorierna nuvarande situation och tankar om framtiden. Vi har analyserat resultatet utifrån systemteori, Bourdieus klasstänkande och strukturell diskriminering.

Modebranschen kan betraktas som föränderlig och dess meningar och betydelser ändras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. Människor kommer därför att konsumera kläder olika beroende på vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillväxt och förändring har varit stor sedan kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgängligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters påverkan av västvärlden gör sig tydligt gällande. Förändringar har skett, från kommunistiskt präglade samhällen med begränsade möjligheter i människors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhällen där konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.

Familjen Hjörne har sedan 1926 varit Västsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol på tidningsmakande i Göteborg och ägt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsägande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största ägare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsägande som inte bara går tre generationer tillbaka, utan som geografiskt sträcker sig från Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).

Under hela människans civiliserade historia har det alltid funnits utvecklade och avancerade metoder att begrava de döda. Dessa metoder har varierat mellan kulturer, men har alltid speglat samhället i stort och vår syn på naturen och landskapet kring oss. Under förkristen tid var kremeringen med så kallade brandgravar det helt dominerande gravskicket. I och med kristendomens intåg i Sverige kom ett strikt förbud mot all kremering och ett krav på att alla gravsättningar skulle ske i vigd jord på kyrkogårdarna. Kyrkogården fungerade endast som en plats att förvara de döda och någon medveten trädplantering eller annan utformning fanns ej.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lä-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (ämnesdiskurser m.m.), och deras inne-hållande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstående relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhällsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstå hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som står för upprätthållandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvärdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) går ut på att reproducera sam-hällsvillkoren.

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för människor i rörelse i det samtida urbana samhället.Jag frågade mig inledningsvis om musiklyssnandet har någon rituell funktion, samt huruvida det är en företeelse som existerar i ett liminalt tillstånd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gällande i. Har miljöerna någon inverkan på upplevelsen av musiken, och påverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med återkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgränsning och har både tydlig början som slut.

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för människor i rörelse i det samtida urbana samhället.Jag frågade mig inledningsvis om musiklyssnandet har någon rituell funktion, samt huruvida det är en företeelse som existerar i ett liminalt tillstånd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gällande i. Har miljöerna någon inverkan på upplevelsen av musiken, och påverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med återkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgränsning och har både tydlig början som slut.

Upplevelseindustrin är ett av Sveriges största tillväxtområden och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska länder satsar på anläggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns få turistanläggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anläggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. Anläggningens arbetsnamn är ACA och står för Arctic Circle Arena.