Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Vi har under hela våra liv en mängd relationer till en mängd olika människor. Denna studie utgår ifrån ett interaktionistiskt perspektiv och enligt ett sådant så påverkar dessa människor omkring oss hur vi tänker, agerar och känner. Relationer är nödvändiga för oss. De är något som vi inte klarar oss utan. Att vara en del utav en positiv relation innebär att man får känna sig trygg, bekräftad och även behövd.

Vi har under hela våra liv en mängd relationer till en mängd olika människor. Denna studie utgår ifrån ett interaktionistiskt perspektiv och enligt ett sådant så påverkar dessa människor omkring oss hur vi tänker, agerar och känner. Relationer är nödvändiga för oss. De är något som vi inte klarar oss utan. Att vara en del utav en positiv relation innebär att man får känna sig trygg, bekräftad och även behövd.

Ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv är människan en social varelse som lever i ett samhälle som är under ständigt skapande. I det samhälle där individen genom interaktion både formas och skapas är samhälle och individ tätt förenade vilket är den utgångspunkt vi genomgående valt att förhålla oss till i denna antologi. Antologin belyser omställningar i livet genom fyra olika bidrag. Agnesa Abrashis bidrag heter ?Ett nytt skede i livet ? en studie om identitet och moderskap? och behandlar hur mammor ser på sitt identitetsskapande.

Syftet med arbetet är att få förståelse för skånska barns dialektväxling i lek ifrån deras egna skånska dialekt till rikssvenskan. Vår teoretiska utgångspunkt finner vi i kodväxlingen, en social och språklig företeelse bland flerspråkiga. Kodväxling kan studeras på olika sätt men vi har valt att se den ur ett interaktionistiskt perspektiv, dvs. vi ser på interaktionen mellan talarna. I arbetet försöker begreppen kodväxling/dialektväxling definieras men även skillnader på språk/dialekt då forskare har olika synpunkter på vad språk respektive dialekt är.

Denna studie belyser sex stycken behandlingsassistenter, verksamma på en LVU-institutions uppfattningar om vad ett behandlingsklimat utgörs av, vad ett behandlingssammanbrott är samt om ett behandlingsklimat kan minska behandlingssammanbrotten. Behandlingssammanbrott är av stort intresse då det lagts fram att ett sammanbrott kan leda till sämre prognos för ett behandlingsresultat.Studien har ett interaktionistiskt synsätt som teoretisk utgångspunkt. Empirin har samlats in med intervjuer av sex stycken behandlingsassistenter.Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om några behandlares kunskap och erfarenhet av behandlingsklimatet vid institutionsvård av unga. Studien belyser även behandlingsklimat i relation till behandlingssammanbrott.Resultatet vad gäller behandlingsklimatet visar att de intervjuade ser resurser som en stark faktor för behandlingsklimatet, samt att säkerhet och trygghet är grundläggande. Resultatet har även visat att det kan finnas två sidor av ett behandlingssammanbrott..

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området.

Studien utgår ifrån ett interaktionistiskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv och har till syfte att studera och jämföra beteende och social interaktion i två olika krogmiljöer. Frågeställningarna berör flera delar av interaktion, bland annat kroppsspråk och umgänge. För att undvika försköningar av verkligheten och studera beteenden i en kontext används observation som metod Detta genom en kvalitativ undersökning där händelser och beteenden fokuseras. I observationerna fokuseras olika typer av grupperingar, hur personer tar kontakt med varandra, hur personer använder sig av kroppsspråket och blicken, om det förekommer beröring och vilket avstånd personer håller till varandra. Fokus ligger även på hur personer använder sig av rummet, till exempel var och hur man placerar sig i rummet och även den rådande normen kring utseende.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Syftet med vårt arbete är att belysa lärarnas uppfattningar om fritidspedagogens yrkesroll vid två skolor. Ett ytterligare syfte är att jämföra ovan med rådande uppfattningar från Skolverket samt jämföra utfallet av ovanstående med resultatet av en enkät utförd på fritidspersonalen vid dessa två skolor. Vi väljer att använda en kvalitativ undersökningsmetod med förutbestämda frågor. Vi avser att intervjua fyra lärare och delar ut enkäter till fem fritidsanställda på två olika skolor. Vi intervjuar även personal på Skolverket för att jämföra beskrivningen av fritidspedagogens yrkesroll.

Det finns starka skäl att tro att pengar spelar mer än enbart en materiell roll för våra organisationers styrning, utveckling och beteende. Utgångspunkten för uppsatsen är att det finns en annan sida av myntet som åberopar pengars symboliska värden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstå pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett väsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjälp av ett kulturellt perspektiv på organisation och ledning kan vi alltså förstå hur vi kan skapa ett system som ökar de anställdas prestation och organisationens effektivitet.  Den återstående frågan är hur vi praktiskt går tillväga.Syftet för uppsatsen är att undersöka hur ledningen kan gå tillväga för att skapa att belöningssystem baserat på kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gå tillväga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fältstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig från deltagande vid företag X.

Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke.Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image.

Syftet är att beskriva och analysera hur såväl medarbetare som coach (chef) upplever utvecklingssamtal. Syftet har avgränsats till tre frågeområden: Vilken typ av frågor/problem tas upp? Finns det här någon skillnad mellan vad chef och anställd prioriterar? Vilka är fördelarna och nackdelarna med utvecklingssamtal? För att få svar på våra frågor har vi intervjuat anställda vid ett företag som under en längre tid använt sig av återkommande utvecklingssamtal. Resultaten har därefter analyserats utifrån ett symboliskt interaktionisk perspektiv där vi sökt lyfta fram den betydelse som samtalet tillskrivs i det aktuella företaget samt hur man här sökt hantera de förväntningar olika positioner är förknippade med. Resultaten visar att såväl anställda som chefer är nöjda med de samtal som hålls på företaget trots att vi kan se en skillnad i vad man prioriterar för frågor.