Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att genom intervjuer med tidigare kriminella vuxna undersöka deras upplevelser av vilken påverkan anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne har gällande socialt umgänge och identitet.Vi utförde intervjuer med fyra individer med nu ordnad tillvaro. Frågorna ställdes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som baserades på uppsatsens syfte, tidigare forskning, och teori.Även om anstaltsvistelserna upplevts påtvingade och konstlade har respondenterna i varierande grad kunnat påverka sin tillvaro och det sociala umgänget. Det har funnits ett stort avståndstagande mellan intagna och anstaltspersonal. Vid frigivning har respondenterna upplevt ångest och vissa har fått anpassningssvårigheter till ett liv i frihet. Självbilden har utvecklats genom social interaktion med nära anhöriga.

Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val?I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och Symbolisk interaktionism..

The aim of this study was to develop knowledge about the social workers' importance for unaccompanied children's integration in the Swedish society. In order to investigate this we also have to distinguish other people who are important for the unaccompanied children. The method used in the study is qualitative interviews and we have interviewed four unaccompanied children and three social workers to reach the results. To analyze the results we have used symbolic interactionism and Antonovsky's theory about sence of coherence. The results showed that it is important for unaccompanied children to have access to significant people to integrate and they also have to learn values and attitudes which exist in the society.

Syftet med uppsatsen är att undersöka individens olika dimensioner av jaget/Self-concept och dess betydelse för relationer mellan konsumenter och varumärken. Vi har valt att forma studien efter det existentiell-fenomenologiska paradigmet. Metoden är passande för att undersöka konsumenters erfarenheter av olika slag. Metoden innefattar djupintervjuer där respondenterna styr dialogen under intervjun. De teorier vi har valt att använda oss av är teorier kring relationen mellan individ och varumärke, Self-concept, referensgruppsteori, Conspicuous och Status Consumption samt varumärkesteori.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Vi har inledningsvis i denna uppsats utrett begreppen corporate identity, corporate image och corporate reputation för att förse läsaren med verktyg som är nödvändiga för att förstå problemet. Vi har kommit fram till att det kan råda stora skillnader mellan ett varumärkes identitet och image. Barriärerna mellan identitet och image är relationer, referensgrupper, sociala hinder, livsstil, kultur, Symbolisk kommunikation, fördomar och ointresse. Genom citat från konsumenter har vi dragit slutsatsen att det finns barriärer som blockerar kommunikationen mellan företag och konsument. Genom empiriska undersökningar har vi bekräftat dessa och upptäckt ytterligare barriärer.

I denna studie har jag haft som syfte att undersöka hur ungdomar upplever skönhetsideal. Genom att intervjua fem ungdomar har jag försökt att förstå hur de resonerar kring skönhetsidealen. Med hjälp av intervjuer har jag samlat in material som jag sedan har analyserat genom metoden grundad teori. Därefter har jag med hjälp av teorin Symbolisk interaktionism analyserat och tolkat mitt material. Jag har även tillämpat tidigare forskningar till materialet.

 Denna studie har som syfte att finna kunskap om ungdomar och organisationers syn på e-mobbning. Den syftar även till att titta på e -mobbning ur den mobbades perspektiv samt den sociala interaktionen som sker på Internet. Fokus på just e-mobbning bedömdes som lämplig då det saknas mycket forskning om Internet som mobbningsarena. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet är grundad teori, och Glasers variant av denna metod. Detta då förutsättningslöshet för området antogs.

Uppsatsen handlar om sex- och kärleksberoende. Efter att ha gått på en gästföreläsning med SLAA (Sex & Love Anonymous Addicts) bestämde sig författarna till uppsatsen att de ville veta mer. De två centrala frågeställningarna är. 1. Hur framställs en person med sex- och kärleksberoende i litteraturen? 2.

I samband med Ädelreformen i början på 1990 talet blev det ett mer naturligt inslag i de äldres vardag att de flyttade till ett ålderdomshem när de kände att det var ansträngande att bo kvar i det egna hemmet. Idag säger de flesta av landets kommunpolitiker att de äldre skall bo kvar hemma i det egna hemmet så långt det går med de insatser som den kommunala hemtjänsten kan erbjuda.Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur det kan upplevas att lämna det egna hemmet för att flytta in på ett särskilt boende.Metoden jag valde för att genomföra undersökningen var frågor via enkäter som jag tillsammans med informanten fyllde i för att få så tydliga och konkreta svar som möjligt. Varje informants svar analyserades utifrån de valda teorierna, adaptionsteorin samt Symbolisk interaktionism.I resultatet framkom att många av de tillfrågade upplevde flytten som ångestfyllt, svårt, samt att det uppkom blandade känslor, både positiva och negativa. Vissa upplevde det även glädjefullt, samt att de kände stor lättnad..

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån Symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Studiens syfte är att ur ett Symbolisk interaktionistiskt synsätt försöka förstå vad som motiverar vuxna amatörskådespelare, amatörsångare och amatörmusikalartister att delta i ideella konstnärliga projekt. Något annat som studien tar reda på är om konstutövandet och gruppen de deltar i har någon inverkan på individens identitet och identitetsskapande. Genom nio semistrukturerade intervjuer skapas en förståelse kring motivationen och identitetsskapandet. Detta förklaras sedan genom motivationsteorier samt teorier kring identiteten, där det visar sig att gemenskapen i gruppen, konstnärlig utmaning och utveckling, deltagandet i den konstnärliga processen, känslan av flow, själva utförandet och dess påverkan på välbefinnandet, viljan att uttrycka sig samt personlig utveckling var de huvudsakliga motivationsfaktorerna. Det visar sig även att både det konstnärliga utförandet och gruppen har en inverkan på individens identitet och identitetsskapande..

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån Symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån Symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett Symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den Symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 år.

The aim of this study is to explore how the people with a mental functional disorder experience living support. This studies research questions are; What kind of help do the clients receive from living support? Do they feel that they need more help or do they receive more help then they fell that they need? What does the relationship look like between the clients and the supporter? To answer these questions a qualitative research approach was used. Four clients where interviewed. The results are presented using themes and quotations.