Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin Symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrån ett individperspektiv, påverkade en grupp anställda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades på två forskningsfrågor. Hur upplever arbetstagaren förändringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten våren år 2009? I vilken utsträckning upplever arbetstagaren delaktighet i förändringsprocessen? För studien användes en kvalitativ metod för att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer från Karlskrona garnison.

SammanfattningMitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett alkoholmissbruk påverkar interaktionen mellan individer i ett partnerförhållande där mannen missbrukar. När en partner lever med en missbrukare utvecklas ofta ett medberoende. Fokus i uppsatsen är hur ett medberoende påverkar de anhöriga i sina relationer med missbrukaren och i det sociala livet med andra personer Uppsatsen är kvalitativ och den bygger på intervjuer med fyra respondenter som lever eller har levt med en alkoholmissbrukare, och en respondent som är behandlingsterapeut inom tolvstegsprogrammet De teorier jag använder mig av är Symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Slutsatsen är att medberoendet utifrån mina respondenter varierar från ett starkt medberoende till ett obefintligt medberoende. Vad som är den främsta orsaken till ett medberoende är hur den medberoende ändrar sitt beteende.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ungdomar beskriver steget vidare från studieavbrott till sysselsättning. Författarna använde kvalitativa forskningsintervjuer baserade på en intervjuguide för att besvara studiens frågeställningar, med avsikt att fånga in kunskap om de ungas uppfattningar kring vändpunkter samt betydelsen av självbilden och relationer i omgivningen. Totalt genomfördes fyra intervjuer med ungdomar i åldrarna 17-20 år, där samtliga gjort studieavbrott under gymnasietiden men vid tillfället för intervjuerna var åter i någon slags sysselsättning. Författarna använde tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven Symbolisk interaktionism och KASAM för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien påvisade att samtliga ungdomar upplevt någon slags vändpunkt under vägen tillbaka till sysselsättning, som de anger varit betydande.

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i Symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

Förändringar är vanligt förekommande i dagens organisationer. En strategi som kan nyttjas för att öka lönsamheten och nå målen är förändring av organisationskulturen. Dessa är svåra att genomföra eftersom omedvetna antaganden måste synliggöras och ifrågasättas samt förändringen i sig är tidskrävande. I socialt samspel formas och omformas kulturen av individerna och enligt Symbolisk interaktionism sker då överföring och tolkning av symboler. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie på en specifik stödenhet inom en organisation kan de faktorer som behöver tas i beaktande i en kulturförändring belysas däribland symbolbegreppet.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur behandlare upplever, tänker och berättar om samtal de har i sitt arbete? Hur balanserar de mellan att vara privat och vara professionell? Vad påverkar ett samtal, och vilka olika typer av samtal finns? Vilken betydelse har kontexten?Vår undersökning gäller både behandlande samtal, terapeutiska med bokad tid på särskilt anvisad plats och eller med ett särskilt syfte, och miljöterapeutiska samtal som förs i vardagen exempelvis när man diskar eller åker bil, där man som personal inte har ett annat syfte än att interagera och relatera. För att få fram de anställdas upplevelser av detta så har vi valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har använt Symbolisk interaktionism som teori för analysen då det är interaktion mellan människor vi fokuserar på, med fokus på behandlaren.Vi har funnit att det inte går att ha en alltför tydlig strategi i hur man ska uppföra sig då man blir genomskådad om man följer en mall och inte är sig själv. Det finns en inbyggd konflikt i att man har en dubbel roll i och med att man ska vara personlig och kamratlig samtidigt som man har en agenda i bakhuvudet som består i en plan att skapa förändring hos ungdomarna.Något som visade sig vara väldigt betydelsefullt för samtalet är i vilket rum det utspelar sig.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats har varit att bidra till en djupare förståelse om självhjälp på Internet genom att belysa individens medvetande och interaktion med andra. Studiens forskningsobjekt har utgjorts av sju individers livsberättelser som återfinns på ett diskussionsforum på Internet och har genomförts enligt en narrativ forskningsmetod och hermeneutiskt ansats. Studien är av kvalitativ art och individens handlande och självupplevda verklighet har stått i fokus. Teorin som applicerats i studien är det pragmatiska mikroperspektivet, Symbolisk interaktionism, med följande teoretiska utgångspunkter: symboler, bortträngning, identitetsberövande och ömsesidigt stöd. Analysen är tematiserad enligt studiens tre frågeställningar.

Idag är skolan ofta föremål för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande ämne är den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försämrade resultat. Den allmänna uppfattningen är att hårdare disciplin är lösningen.          Studiens syfte är därför att skildra hur fem förstelärare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnå syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en vinjett, vilken våra informanter fick ta del av. I analysen användes framför allt Symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.          Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder så som skrämsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar.

Syftet med min uppsats är att hitta värderingar om meningsskapandet kring det akademiska och det yrkesverksamma livet sett från de som studerar på universitet och de som inte gör det och istället är arbetande utan studier. Jag vill se hur dessa framställningar uttrycks hos fyra stycken intervjupersoner, genom att analysera deras tal. Min empiri tolkas med hjälp av hermeneutik för att se hur informanterna tillskriver mening till att studera och till att arbeta. För att analysera detta har jag i första hand tagit hjälp av George Simmels teori om utbyte, som är en föregångare till Symbolisk interaktionism, och även en studie av Tim Hallett som diskuterar Symbolisk makt. Vidare har jag också valt att ta hjälp av Zygmunt Baumans ?Det individualiserade samhället?, för att sätta interaktionen i dagens förändliga kontext.Vad jag hittar är att samtliga intervjupersonerna har en ambition att förverkliga sig själva genom arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser på deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med människor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar även vilka komponenter som är viktiga att ta hänsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet är även att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring föreställningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att använda en kvalitativ ansats för att nå vårt resultat och använt oss av intervjuer som verktyg.

En genomgång av Malmö FF mellan åren 1999 och 2004 ur ett socialpsykologsikt perspektiv. Arbetets syfte är att ta reda på vilka synergieffekter Malmö FF:s förändring har gett..

ABSTRAKT (A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera. Victoria Pettersson & Paulina Ekelund Book Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hp Konst, kultur och kommunikation (K3) Området för Kultur och samhälle Malmö högskola Handledare: Ulrika Sjöberg Examinator: Bo Reimer Vårterminen 2013 Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum. I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi.

Syfte: Syftet med den här studien är att belysa vilken betydelse ett elevhälsoteam kan ha för formandet av specialpedagogens arbete, samarbete samt yrkesroll. De grundläggande fråge- ställningar för studien är följande:1. Vilka förväntningar, har rektor och övriga medlemmar i ett elevhälsoteam, på special- pedagogen?2. Hur ser samarbetet ut mellan de olika professionerna i ett elevhälsoteam? 3.