Syftet med denna studie var att undersöka och analysera ensamkommande barn och ungdomars upplevelser av att ha bott på grupphem, då tidigare studier om grupphem inte fokuserat på ungdomarnas upplevelser. Studien fokuserar på grupphem i Skellefteå kommun, som tar emot ett förhållandevis stort antal ensamkommande barn och ungdomar, och ofta anses lyckas bra med sitt arbete med denna grupp. Studien är av kvalitativ karaktär och grundas på semistrukturerade intervjuer. I analysarbetet användes teorierna omKASAM, Symbolisk interaktionism samt Resiliens. Dessa teorier har på olika sätt varit till hjälp i arbetet med att tolka datamaterialet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? känsla av sammanhang och den Symboliska interaktionismen.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vilken funktion handläggaren får i klientens liv underutredningsarbetet. Vi vill veta hur relationen ser ut, vilka förväntningar som finns hos de bådaparterna och hur organisationen ser på handläggarens roll i utredningsarbetet.Våra frågeställningar är:-Vilka förväntningar finns det på funktionen och relationen i utredningsarbetet, från klienterna,handläggarna och arbetsledarna?-Vilken funktion och relation upplever klienterna att handläggarna har i deras liv och vilkaprocesser startas hos dem under utredningsarbetet?-Vilken funktion och relation upplever handläggarna att de har i klientens liv?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har utfört sju kvalitativa intervjuer; tvåklientintervjuer, tre handläggarintervjuer och två arbetsledarintervjuer. Vårt resultat är följande:Det finns en tudelning i uppfattningen om vilken funktion handläggaren skall ha i klientens livunder utredningsarbetet. Organisationens riktlinjer menar att handläggaren skall vara enbartutredare och vara utbytbar, medan handläggare och klienter menar att relationen är viktig för att enutredning skall kunna äga rum.

Människans nära relation till träd genom historien har medfört att träd kan ha stor Symbolisk betydelse och ofta tillskrivas emotionella värden. Enstaka träd kan framkalla en känsla av tillhörighet och identitet. Denna sociala aspekt på träd är i ljuset av tätare städer och ökande exploatering värd att ta till vara på och utveckla. Ett sätt att göra det på är att använda sig av ett konstnärligt angreppssätt i arbetet med träd och konstformen trädskulptering är ett sådant. Den utövas genom att stammar och grenar formas på träd för estetiska eller praktiska syften och förenar ekologi och konst på ett unikt sätt. Skräddarsydda träd kan tillföra offentliga miljöer estetiska och sociala kvalitéer som inte går att uppnå på annat sätt.

Centralposthuset i Göteborg uppfördes mellan 1918-25 för att man mer effektivt skulle kunna sortera och distribuera post. Idag finns det planer på att bygga om detta tomma monumentala posthus till ett hotell. Huset och dess historia innehåller många berättelser. Detta finns i dess visuella gestaltning och arkitektur, men också genom dess funktion och betydelse för samhället. Frågor av modern gestaltning som placeras in i en historisk kontext blir viktiga att diskutera när denna förändring av huset blir realitet.

Alla barn har en rättighet att känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas alltmer eftersom det inte alltid tas på allvar trots att varje skola har någon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. Vårt syfte med undersökningen är att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. Då lyder vår problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i årskurs fem på sex olika skolor? Vårt intresse ligger i att utföra vår undersökning i årskurs fem på sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning.

Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk i vilket forskning kring kulturella aspekter är av begränsat områdesfokus. De politiska ändamål som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ämnar skapa en språklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport påvisar att kunskapsbristerna är stora dels gällande anspråk minoriteter efterfrågar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrättigheter. Ett ledord i lagen är främjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad från andra minoritetsgrupper urskiljer meänkieli inte en lika säregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

The aim of this study was to reach an understanding of how young adults with permanent residence permit, who came to Sweden as unaccompanied asylum seeking minors, experience their confrontation with the Swedish society. Another purpose was to understand how these young adults view Sweden and its inhabitants, as well as the experience of starting a new life in Sweden. In order to investigate these questions, a qualitative method consisting of five interviews with five young men was conducted.The results showed that the respondents feared the meeting with the immigration board and that they feel that school is divided in two groups, Swedes and immigrants. People with nonethnic Swedish background who have lived in Sweden for a long time are seen as Swedes, and in that meaning assimilated. One important conclusion we made was that the division between Swedes and immigrants have a negative influence on the immigrants´ integration in the society.

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

Syftet med denna studie var att undersöka informanternas berättelser om processen av att lämnaen kriminell livsstil. Syftet var även att belysa hur samhällets könsnormer har påverkatinformanternas handlingar och förhållningssätt. Studien grundades i en livsberättelse-ansats.Resultat och analys baserades på fyra intervjuer med fyra kvinnor vilka lämnat en kriminelllivsstil. Resultatet presenterades i form av fyra enskilda livsberättelser med en tematisk narrativanalysmetod. Studiens teoretiska referensram var Symbolisk interaktionism och genusperspektiv.Resultatet visade att samhällets könsnormer påverkade informanternas förhållningssätt.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

Denna studie syftar till att studera hur fo?re detta kriminella va?ljer att framsta?lla sig sja?lva genom sina livsbera?ttelser. Vi a?mnar underso?ka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna pa? deras livshistorier. Genom dessa bera?ttelser vill vi fa? fram vilka faktorer respondenterna anser varit va?sentliga under deras va?g genom det kriminella och vilka va?ndpunkter som funnits under denna tid.

Syftet med denna studie var att undersöka om föräldrar till barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur föräldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven påverkade deras barn. I studien användes en kvalitativ metod där det insamlade materialet tolkades utifrån Symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Fyra föräldrar till barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att föräldrarna upplevde att deras barn hade bristfälliga eller obefintliga stödinsatser där somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen.

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

The aim of this study was to understand how staff at residential homes for unaccompanied children experiences their professional role. The main focus of the study was on how the staff defines their professional role and how they handle the situation to be close and at the same time keep a distance towards the children in care. Five women and two men were interviewed at five different residential homes for unaccompanied children. By symbolic interactionism we are able to see that the professional roles are shaped through interaction with the children in care as well as in relation to colleagues. The main role for the staff is to build up a relationship with the children.