Bredbandsutbyggnaden i Sverige sker med rasande fart och på landsbygden sker den med hjälp av lokala krafter. Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka hur en fiberförening i Värmland har organiserat sig och hur människor har upplevt och påverkats av etableringen. För att uppnå detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med sex personer i Västerrottna, som har varit mer eller mindre engagerade i projektet. Materialet analyseras med fokus på socialt kapital och governance. Resultaten visar att drivkrafterna bakom varför man väljer att mobilisera sig skiljer sig åt, samtidigt som tillit, nätverk och mötesplatser är viktiga delar i bredbandsetableringen..

Syftet med uppsatsen är att åskådliggöra och diskutera det sociala kapitalet i två olika företag i distinkt olika branscher. Vid sidan om diskussionen kring socialt kapital kommer vi att diskutera sambandet mellan rekryteringen och socialt kapital. Vi har använt en kvalitativ jämförande metod där vi jämfört två olika företag. En pilotstudie har inledningsvis utförts med respondenter i ledande positioner hos de båda företagen. Ytterligare fem intervjuer på respektive företag utfördes med respondenter som befann sig nära den operativa verksamheten.

Fokuset i denna uppsats ligger på att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas återintegrering i samhället via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmåga att integrera sig i samhället stärker deltagarens egen roll i samhället, ändrar dennes attityder mot sig själv och andra samt ökar kommunikationsförmågan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvårar unga vuxnas integrering i samhället. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och är en del av socialtjänsten. Verksamhetens mål är myndighetssamverkan kring unga vuxna i åldrarna 18-29.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning..

Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter.

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital..

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn på sin modersmålsundersvisning och dess betydelse för deras språk- och identitetsutveckling utifrån Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har använts där fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frågeställningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utsträckningar som ansträngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras språk-och identitetsutveckling.

Bakgrund och Problem: Immateriella tillgångar fått en viktig och avgörande roll för att skapa konkurrensfördelar. I och med att företag kontinuerligt investerar i immateriella tillgångar kan inte längre den traditionella finansiella redovisningen exakt uppskatta ett företags verkliga värde.Syfte: Studien syftar till att undersöka relationen mellan intern rapportering av intellektuellt kapital och företags grad av radikal och inkrementell innovation.Teori: Avsnittet är indelat i två delar. Del ett handlar om intellektuellt kapital och intern rapportering av intellektuellt kapital. Del två ger en beskrivning av olika typer av innovation.Metod: Studien baseras på en surveyundersökning vilken utformades webbenkätprogrammet SurveyMonkey. Enkäterna skickades till företag noterade på NASDAQ OMX Small Cap och Mid Cap lista.

Allt fler nya företag etableras på den svenska marknaden jämfört med tidigare år. För nystartade företag kan de första åren vara svåra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis är stort. Banker är traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir särskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. Företagsvärdet finns i de immateriella tillgångarna där ägarrättigheter inte kan definieras, vilket gör att få företag kan verka livsdugliga i den sårbara uppstartningsfasen.

Syftet med denna uppsats är att öka insikten i hur företag i olika branscher arbetar med, och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt även visa på de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Avslutningsvis har vi även för avsikt att utarbeta ett antal riktlinjer som företag kan ta del av i utvecklingen av sitt intellektuella kapital.Vi har under denna uppsatsskrivning utgått från en kvalitativ forskningsprocess med grund i det hermeneutiska synsättet. Teori & empiri har kombinerats i likhet med en abduktiv forskningsansats. Det teoretiska kapitlet är grundat på sekundärdata i form av teori, och uppsatsens empiriska del är baserad på intervjuer med sex olika företag.Samtliga av de studerade företagen jobbar med att ta tillvara och utveckla sitt intellektuella kapital. Arbetet är likartat, oavsett vilken bransch de verkar i.

I ett samhälle där datorspelare anses vistas i en högst amoralisk miljö, vill vi med den här studien granska hur etik och moral ter sig i den virtuella världen via ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer har elva spelare av onlinespel fått redogöra för sin egen upplevelse av den interaktion de genomgår dagligen. Med hjälp av utförliga teorier kring etik och moral, symbolisk interaktionism och spelkultur har studien ett brett teoretiskt underlag som appliceras i en hermeneutisk analys. Resultatet visar att etik och moral existerar i onlinespel, samtidigt som amoraliteten. Det verkar röra sig om två olika kulturer.

Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera hur styrverktyget Dolphin kan användas för att styra intellektuellt kapital samt att analysera om Dolphins styrning av det intellektuella kapitalet kan skapa ett mervärde för de anställda. Vår analys grundar sig på littersturstudier samt en kvalitativ studie av två företag. Vi har använt oss av en abduktiv metod. Vår slutsats är att styrning av intellektuellt kapital skapar ett mervärde för företagets anställda. Det behöver dock nödvändigtvis inte ske med styrverktyget Dolphin.

Reflektionsgrupperna har nu under några år varit ett obligatoriskt moment av socionomutbildningen på Malmö högskola. Detta är dock den första utvärderingen som har gjorts. Uppsatsens syfte är att få fram studenternas bild av reflektionsgrupperna efter att de slutfört de tre terminerna. Deras svar används i samband med bland annat gruppteori, symbolisk interaktionism och begreppet reflekterande praktiker för att få en tydlig bild på vad som är bra och dåligt med reflektionsgrupperna. Det som studenterna anser som positivt är att det finns ett forum för reflektion oc det som anses som negativt är bland annat att de är ostrukturerade och inte uppfyller deras förväntningar.

Sammanfattning Titel:                            Externt kapital i samband med investeringar                            - En studie om framgångsrika företag i Gästrikland Nivå:                     C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare:            Madelene Bergström                            Mikael Pettersson Handledare:           Per-Arne Wikström Datum:                       2012 ? 06 Syfte: Syftet är att undersöka vilken inställning framgångsrika företag har till olika externa kapitalkällor vid en investering samt hur dessa företag har finansierat tidigare investeringar. Metod: Datainsamling har skett dels via en egen webbenkät till 229 stycken framgångsrika företag i Gästrikland samt genom en sammanställning av redan insamlat material från åren 2005 ? 2011. Materialet har sammanställts och redovisas i diagramform. Analysen har sedan gjorts genom att jämföra empiri och teori vilket sedan är utgångspunkt för diskussion. Resultat & slutsats: Studien visar att företagen prioriterar internt kapital framför externt kapital samt att deras inställning till externt kapital varierar med marknadens konjunktursvängningar. Det finns även en skillnad mellan företagens inställning till olika kapitalkällor och de kapitalkällor de faktiskt använt när de har genomfört investeringar. Förslag till fortsatt forskning: En studie som på ett djupare plan belyser bakomliggande orsaker till skillnaderna i inställning till olika kapitalkällor och vilka källor som faktiskt har använts vid en investering. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för hur företag finansierar investeringar. Nyckelord: Pecking order, finansiering, kapitalkällor, externt kapital, internt kapital.