I samband med Ädelreformen i början på 1990 talet blev det ett mer naturligt inslag i de äldres vardag att de flyttade till ett ålderdomshem när de kände att det var ansträngande att bo kvar i det egna hemmet. Idag säger de flesta av landets kommunpolitiker att de äldre skall bo kvar hemma i det egna hemmet så långt det går med de insatser som den kommunala hemtjänsten kan erbjuda.Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur det kan upplevas att lämna det egna hemmet för att flytta in på ett särskilt boende.Metoden jag valde för att genomföra undersökningen var frågor via enkäter som jag tillsammans med informanten fyllde i för att få så tydliga och konkreta svar som möjligt. Varje informants svar analyserades utifrån de valda teorierna, adaptionsteorin samt Symbolisk interaktionism.I resultatet framkom att många av de tillfrågade upplevde flytten som ångestfyllt, svårt, samt att det uppkom blandade känslor, både positiva och negativa. Vissa upplevde det även glädjefullt, samt att de kände stor lättnad..

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån Symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån Symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån Symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 ? 25 år.

The aim of this study is to explore how the people with a mental functional disorder experience living support. This studies research questions are; What kind of help do the clients receive from living support? Do they feel that they need more help or do they receive more help then they fell that they need? What does the relationship look like between the clients and the supporter? To answer these questions a qualitative research approach was used. Four clients where interviewed. The results are presented using themes and quotations.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt en jourhemsplacering påverkar ungdomars självbild. I studien har en teori gällande avvikelse använts, samt Symbolisk interaktionism. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som typ av datainsamling och resultatet visar att det sociala sammanhanget är av stor betydelse i ungdomars skapande av sin självbild. Ungdomarna i studien upplever känslor av avvikelse och de upplever att en jourhemsplacering bryter mot den sociala normen som finns i samhället idag. Denna avvikelse upplevs på olika sätt och i olika hög grad beroende på hur deras erfarenheter av jourhemsplaceringen ser ut.

The aim of this qualitative study of service work in the private sector is to examine how the service worker experiences his/her work. There are three dimensions of the service workers experience in focus, and they are the base of my formulation of questions. The first dimension refers to how the service worker experiences the emotional labor demands from the employer. The second dimension concerns the relation between service worker and customer, from the view of the service worker. The third dimension problematizes how service workers experience efficiency.I have interviewed three call center customer workers and two hotel receptionists, using semi-structured interview technique.

Sverige är ett mångkulturellt land som präglas av många etniciteter, kulturer, språk och religioner. Detta leder till att integration berör hela samhället och inte bara nyinflyttade invandrare och det innebär att även majoritetsbefolkningen måste integreras i det nya mångkulturella samhället. Vi ser att enda möjligheten att integreras i det nya samhället är att lära sig språket. Vårt syfte med uppsatsen är att försöka belysa invandrares möjligheter/svårigheter till att bli integrerade i det svenska samhället. För att kunna ge en bild av detta valde vi att utgå ifrån Giddens teori om tre olika modeller till integration och Symbolisk interaktionism.

I vår uppsats studerar vi auktionsvisningar inför Crafoord Auktioners vårkvalité. Inledningsvis förklarar vi att auktionsbranschen har genomgått en del förändringar som har medfört att klientelet har utökats och blivit folkligare. Vi fann detta intressant och ville undersöka det närmare. Vårt syfte blev därmed att studera det sociala spelet, eller den sociala interaktionen som vi senare lärde oss att det är, på visningar av objekt inför auktioner. Vi ville veta vad auktionsvisningarna vi studerade fyllde för funktion för besökarna som kom dit.

Då arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare är det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör så kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstå en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rådande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien är kvalitativ och består av fem intervjuer med såväl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla våra intervjupersoner är kopplade till människovårdande organisationer.

Syftet med denna undersökning var att fördjupa förståelsen av invandrarkvinnors livssituation, vilket gjordes med hjälp av frågan hur upplever invandrarkvinnor kvinnorollen? Vi valde att arbeta utifrån Grundad teori och genomförde åtta intervjuer och närmade oss studiefältet så förutsättningslöst som möjligt för att fånga kvinnornas upplevelser i sin helhet. Tre urval genomfördes och ledde oss successivt till det som är kärnan i kvinnornas livssituation ?Strävan efter idealet?. Genom analysen framkom ytterligare kategorier som är sammankopplade med huvudtemat.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån Symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med denna studie är att ge förståelse för de förklaringsmodeller som ges av informanter gällande sexualförbrytares tolknings- och beteendemönster analyserat utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt samt kulturanalytiskt perspektiv på narcissism. Det som behandlas i studien är hur personal inom psykiatrin uppfattar att självet hos sexualförbrytare utvecklats samt hur detta beskrivs i de två dokument studien använder sig av och hur dessa utsagor kan tolkas utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv på identitetsskapande. Vidare belyses hur sexualförbrytares tolknings- och beteendemönster kopplas till narcissism utifrån ett socialpsykologiskt och kulturanalytiskt perspektiv. Genomförandet av studien har skett med hjälp av triangulering i form av kvalitativa, semistrukturerade djupintervjuer med personal vid Skogomeanstalten samt analys utifrån två dokument (Hedin, Kuosmanen,Lindholm & Månsson, 2002; Kwarnmark & Tidefors Andersson, 1999) som behandlar sexualbrottsdömda vid Skogomeanstalten. Framkommit i studien har att primär- samt sekundärsocialisation är av stor vikt vid utvecklingen av narcissistiska karaktärsdrag samt att kulturella och sociala förhållanden påverkar formandet av just dessa karaktärsdrag.

Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget.I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage.