Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i årskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat på de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrågasättande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion på en skola. Avslutningsvis behandlar även studien frågan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i så fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lärare både orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nämnda tema påvisar studien flera exempel på interaktionella praktiker som är genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrågasättande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utsträckning än flickor, vilket kan tänkas vara en interaktionell praktiker som är genusnormerande. Studien påvisar även hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig från kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i höga hastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måste utveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt. För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaper om den mänskliga kognitionen.

What gives a place meaning for it?s users? The intention of this paper is to investigate how landscape architecture is able to form places that evoke involvement from it?s users. Ideas within architectural theory such as territoriality space and place is being explained and used when analyzing several different case studies. The places for my case studies are all distinct in their expression and can all most be treated as objects on their own. In my case studies I came to the conclusion that a designer can work in many different ways to create a site that appeals to it's users, but that it is the sites that allow users to interact that become meaningful places..

Sedan en lång tid tillbaka har datorn haft en stor och betydande roll i skolans värld och många anser att den är ett bra hjälpmedel att använda sig av i undervisningen. Så därför väljer många skolor numera att koppla ihop datorn med den så kallade digitala skrivtavlan för att på ett nytt sätt komma åt och skapa lärande. Skolan har som uppdrag från olika håll, men framför allt ifrån Lgr 11 att de har i ansvar att lära eleverna att hantera modern teknik. Den digitala skrivtavlan ger stora möjligheter till detta, samt att den bidrar till utveckling och variation i undervisningen. I Sverige finns idag inte många studier kring den digitala skrivtavlan men med det som finns och tillsammans med annan tidigare forskning från andra världsdelar har jag valt att ur ett sociokulturellt samt ett dialogperspektiv titta närmare på de relationer och interaktioner som sker och uppstår vid användandet av den digitala skrivtavlan, samt hur vi skapar och ökar en djupare förståelse vid inlärning med visuell kommunikationsteknik, som den digitala skrivtavlan kan räknas in i.

This is a case study influenced by Grounded Theory and Symbolic Interactionism. Its focus is on a small group of pupils isolated both geographically and socially from the ordinary school. The composition is written from the children?s perspective. Observations and interviews have made it possible to study both the interaction between the children and also the adults, how the children are described by the adults working with them and what expectations they have on the children.In the light of earlier research, our case study can be seen as an example how the school is dealing with the children?s problems.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur människor som definieras hemlösa i det svenska samhället, försöker skapa sig en positiv självkänsla och identitet. Jag har utifrån mina forskningsfrågor försökt besvarat mitt syfte. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer har jag intervjuat två personer i situationen hemlös samt tre personer som arbetar med hemlösa och har kunskaper om hemlösa personer i situationen hemlös. Situation hemlös, tolkar jag med hjälp av Symbolisk interaktionism som utgör en teoretisk referensram. Identitet, thomasteoremet, generaliserade andra, och stämplingsteorierna har avgörande betydelse för analysen av empiriska data.

Samhället erbjuder ett stort utbud av träningsmöjligheter, både individuellt och i grupp. Dock rör människor överlag allt mindre på sig och fetman ökar, vilket är ett problem både på individ- och samhällsnivå. Studiens syfte var att få förståelse för träningsgruppens funktion i träningssituationen samt för individens träning. Interaktionen inom träningsgruppen har även studerats. Detta är av intresse då man strävar efter att få fysiskt inaktiva personer att börja träna.Studien utgick ifrån kom-i-gång ?gruppen vid en svensk högskola, vars syfte var att få fysiskt inaktiva studenter att börja träna.

I denna studie undersöker och beskriver vi hur några pedagoger i sin praktik använder och uppfattar de tre framgångsfaktorer vi har identifierat i syfte att skapa en god lärandemiljö. Dessa framgångsfaktorer är pedagogens etiska förhållningssätt, organisatoriska förmåga samt förmåga att skapa goda sociala interaktioner. Resultatet visar att den enskilda pedagogen spelar en viktig roll vad det gäller att skapa och medverka till goda lärandemiljöer. Pedagogen är verkligen dirigenten för goda lärandemiljöer..

I takt med att Kina spelar en allt viktigare roll i världsekonomi och politik, vill fler och fler människor i hela världen lära sig kinesiska. Det kinesiska språket har ett totalt annorlunda skriftsystem än västerländska språk, vilket kan göra det mycket svårt för västerlänningar. Hur kan inlärningen av kinesiska bli mer effektiv? Denna uppsats försöker utvärdera hur ett bloggpal projekt fungerar i inlärningen av kinesiska för svenska elever. Målet är att åstadkomma ny kunskap i forskningen om inlärningen av kinesiska som främmande språk..

Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse om hur ordningsvakters uppfattningar om hur deras yrkes? och privatroll ser ut. Vidare är syftet att ta reda på hur våld och hot hindrar utförandet av en framgångsrik vaktroll. Metoden vi har använt oss av var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta ordningsvakter. Studiens resultat tyder på att yrkes? och privatlivet utgör två separata sfärer.

In musikklasser (a special musical training which focus on choral singing is offered in the Swedish compulsory school from the age of ten until the age of sixteen) teachers are working in a tradition where conventions relating to singing with children have developed in accordance with the Swedish choral tradition. In these classes, students are trained in large groups, usually around 30 students in one class. Furthermore, one teacher and 60 students is also frequent in schools with two or more parallell grades. In a large choir group, students develop their skill in choral singing, which includes the development of general musical knowledge as well as the development of the individual singing voice of each student in order for the choir to be able to interpret and perform music with a communal musical expression. Thus, the complexity in this teaching and learning setting places high demands on the choir teachers? ability to use appropriate teaching and learning strategies in order to develop the specific musical skill required in a choir.In this study, two choral teachers´ interaction with their choir class were investigated.

Uppsatsen syftade på att ge en bild av hur personalen arbetade och bemötte de äldre sombodde på ett särskilt boende. Intresset för bemötande väcktes när jag under min praktik somenhetschef kom i nära kontakt med en Lex Sarah anmälan. Jag ville undersöka om de äldrehade möjligheter att påverka sin vardag eller om de måste rätta sig efter hur personalenstyrdes av rutinarbetet, samt att se hur de äldre blev bemötta på det särskilda boendet. När enperson behöver bo på ett särskilt boende, är de trots vad socialtjänstlagen säger, i en beroendeställning till personalen som sköter om dem. För att uppnå mitt syfte blev valet av metod attgöra en öppen observationsstudie.

Syftet med uppsatsen är dels att studera vilken förankring som en taxiorganisations varumärke kan ha bland företagets växelpersonal dels att undersöka om det föreligger diskrepans mellan vad organisationen vill förmedla med sitt varumärke och de växelanställdas uppfattning om detsamma. Uppsatsen syftar till att försöka förstå och förklara denna eventuella diskrepans genom att knyta an till teorier om rollövertagande, organisationsidentitet och organisationskultur. Forsknings- och teoretiska perspektivI uppsatsen har teorier från det sociologiska fältet används liksom forskningsperspektiv på intern marknadsföring och produktsyn.MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ metod där fyra medarbetare och en driftchef intervjuats. Intervjuerna spelades in via diktafon. För intervjuerna användes en strukturerad intervjuguide.ResultatResultatet visar att förankringen av varumärket hos växelmedarbetarna har brister.

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

Detta är ett forskningsarbete där ett modulsystem av skärmar, gjorda i olika ribbkonstruktioner som i sig bildar skuggspel, är utplacerade i olika miljöer.De olika miljöerna skiljer sig åt vad gäller ljussättning. Jag har använt mig av två utomhusmiljöer med solljus, en miljö med endast artificiellt ljus samt två  inomhusmiljöer med dagsljus. Med hjälp av en uppsättning frågeställningar kring vad som händer med ljuset och skuggorna, stämningen, färgerna osv. har jag jämfört miljöerna systematiskt.Som inredningsarkitekt och möbeldesigner har jag genom detta kommit fram till intressanta resultat om hur rumsupplevelsen kan förändras med enkla medel..