I Sverige finns idag en vårdform där patienter som begått brott under grav psykisk störning samvårdas med personer som har ett allvarligt självskadebeteende. Dessa inrättningar måste då förhålla sig till två olika vårdsätt. Vi vill därför undersöka om personalen beskriver och upplever eventuella skillnader i interaktionen med patienter vilka vårdas med stöd av olika tvångsvårdslagar på en rättspsykiatrisk avdelning. Vi har använt oss av en kvalitativt ansats där vi har intervjuat sex yrkesverksamma inom rättspsykiatrin. Med hjälp av symbolisk interaktionism samt vårdkulturteori har vi analyserat den empiri som framkommit från intervjuerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur designen kan påverka konsumenternas grad av engagemang. I uppsatsen har vi använt oss av en abduktiv forskningsmetod och genomfört en kvalitativ studie i form av ett antal djupintervjuer. Vi har även använt oss av sekundärdata, där vetenskapliga artiklar stod i fokus. Vi har, med hjälp av vår undersökning, konstaterat att produktens design påverkar konsumentens grad av engagemang vid val av produkt. Vi har kommit fram till att produktens design höjer graden av engagemang genom konsumentens informationssökning angående produkten i fråga.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgångspunkt i vad de har att berätta om sin vardag. I alla studier används ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om människors beteenden. Vi utgår från människans inneboende sociala beteende, det vill säga att alla människor är sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. Våra fem studier behandlar skolan, fritidsgården, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor där interaktion med andra människor sker är alkohol en socialiserings arena?.Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstånd till droger.

Denna uppsats är skriven på avancerad nivå inom socialt arbete. Dess syfte är att belysa turning points från kriminalitet och utgår från intervjuer med personer som tidigare haft en kriminell karriär. Intervjuerna har varit semistrukturerade och berört orsaken till turning points och motivationskällor till upprätthållandet av beslutet. Analysen har genomförts med hjälp av symbolisk interaktionism och teorier om stämpling, stigma och strain. Resultatet visar nätverkets betydelse för processen kring en turning point samt vikten av individens egna vilja till förändring.

SyfteStudiens syfte är att undersöka pedagogers tankar kring vad som påverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker från normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lärandeteori som teoretisk utgångspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande människor emellan, och språket och samtalet får en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger från förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrån frågeställningar omkring barns identitetsutveckling och vad som påverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen är för barns identitetsutveckling, och lägger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och språkets betydelse i identitetsprocessen.

 Denna kvalitativa studie har haft som syfte att undersöka hur arbetslöshet och arbetslösa konstrueras diskursivt av socialarbetare verksamma inom socialtjänstens avdelning för ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Som delsyfte har studien också fokuserat på socialarbetarnas beskrivningar av sitt arbete med arbetslösa klienter inom dessa institutionella sammanhang. Det empiriska materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med tre socialarbetare på arbetsförmedlingen respektive tre socialarbetare på socialtjänstens avdelning för ekonomiskt bistånd. Intervjuerna har analyserats utifrån ett maktperspektiv i socialt arbete samt symbolisk interaktionism tillämpad på sociala problem. Det som har framkommit i studien är att socialarbetarnas arbete med arbetslösa klienter präglas av en maktutövning som både är förankrad i organisationens regler och rutiner, samt dolda maktmekanismer som utgörs av socialarbetarnas uppfattningar för vilka klassificeringar och kategoriseringar sker för hur man sorterar och hanterar arbetslösa.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrån ett individperspektiv, påverkade en grupp anställda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades på två forskningsfrågor. Hur upplever arbetstagaren förändringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten våren år 2009? I vilken utsträckning upplever arbetstagaren delaktighet i förändringsprocessen? För studien användes en kvalitativ metod för att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer från Karlskrona garnison.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor.

Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till självskadebeteende samt eventuella könsskillnader i självskadebeteende och förklaringar till dessa. För att besvara dessa frågor genomförde vi en kvalitativ studie i form av en forskningsöversikt där vi samlade in data i form av relevanta vetenskapliga studier som sedan tolkades utifrån socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Resultaten i denna studie visar att självskadebeteende kan fylla känsloreglerande syften som att få befrielse från negativa känslor eller få kontroll över sina känslor, reglera känslor av alexithymia eller dissociation samt uttrycka självhat, självförakt och andra negativa känslor riktade mot det egna självet. Självskadebeteende kan även orsakas av barndomstrauma i form av föräldrarnas försummelse eller känslomässiga omsorgssvikt samt fysiska, psykiska och sexuella övergrepp i barndomen. Könsskillnader i självskadebeteende visar sig genom att självskadebeteende framställs som ett nästan uteslutande kvinnligt fenomen med bakomliggande typiska kvinnliga beteendemönster.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur brottsutsatta kvinnor som har eller har haft en missbruksproblematik upplever sitt behov av stöd efter att de utsatts för någon form av brott. Med studien har vi även haft ett delsyfte där vi ville undersöka om kvinnorna identifierar sig själv med bilden av ett brottsoffer eller inte. Våra frågeställningar har varit:? Vilket behov och vilken form av stöd upplever kvinnorna sig ha efter att de utsatts för brott?? Har det förekommit någon form av stöd efter att kvinnorna varit utsatta för ett brott?? Hur har detta stöd sett ut?? Upplever kvinnorna att de är ett brottsoffer?Brottsutsatta kvinnor med missbruksproblematik har svårt att själva se sitt behov av stöd. Det kan bero på att de inte identifierar sig med bilden av ett brottsoffer då de anser att de valt att leva i en värld där de vet att risken att utsättas för brott är påtaglig.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrån ett individperspektiv, påverkade en grupp anställda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades på två forskningsfrågor. Hur upplever arbetstagaren förändringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten våren år 2009? I vilken utsträckning upplever arbetstagaren delaktighet i förändringsprocessen? För studien användes en kvalitativ metod för att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer från Karlskrona garnison.

SammanfattningMitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett alkoholmissbruk påverkar interaktionen mellan individer i ett partnerförhållande där mannen missbrukar. När en partner lever med en missbrukare utvecklas ofta ett medberoende. Fokus i uppsatsen är hur ett medberoende påverkar de anhöriga i sina relationer med missbrukaren och i det sociala livet med andra personer Uppsatsen är kvalitativ och den bygger på intervjuer med fyra respondenter som lever eller har levt med en alkoholmissbrukare, och en respondent som är behandlingsterapeut inom tolvstegsprogrammet De teorier jag använder mig av är symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Slutsatsen är att medberoendet utifrån mina respondenter varierar från ett starkt medberoende till ett obefintligt medberoende. Vad som är den främsta orsaken till ett medberoende är hur den medberoende ändrar sitt beteende.

Ätstörningar utgör ett stort problem i samhället, behandlingen är resurskrävande och återfallsrisken är hög. Därför är det både ur ett samhälls- och ur ett individperspektiv av stor vikt att öka kunskapen om varför sjukdomen är så svårbehandlad. Denna kvalitativa studie undersöker ätstörningar kopplade till identitet. Syftet är att fördjupa förståelsen för identitetens betydelse för tillfrisknande från ätstörning samt om, och i så fall hur, identiteten förändras i processen från ätstörd till friskförklarad. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor som tillfrisknat från en ätstörning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ungdomar beskriver steget vidare från studieavbrott till sysselsättning. Författarna använde kvalitativa forskningsintervjuer baserade på en intervjuguide för att besvara studiens frågeställningar, med avsikt att fånga in kunskap om de ungas uppfattningar kring vändpunkter samt betydelsen av självbilden och relationer i omgivningen. Totalt genomfördes fyra intervjuer med ungdomar i åldrarna 17-20 år, där samtliga gjort studieavbrott under gymnasietiden men vid tillfället för intervjuerna var åter i någon slags sysselsättning. Författarna använde tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism och KASAM för att analysera datamaterialet. Resultatet av studien påvisade att samtliga ungdomar upplevt någon slags vändpunkt under vägen tillbaka till sysselsättning, som de anger varit betydande.

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.