Trafikinformation som finns tillgänglig idag är generell, med detta menas att det inte sker något urval i den insamlade trafikinformationen. Ibland påverkar trafikhändelserna den egna resvägen och ibland inte. Den här trafiktjänsten ger målinriktad trafikinformation baserat på den enskilde trafikantens resväg och är tillgänglig dygnet runt. Presentationen sker i en handdator med hjälp av en kartbild och symboler vilket ger en ökad trafiksäkerhet vid användning.Trafiktjänsten kräver tillgång till information om trafikhändelser, vägnät, trafikantens position samt geografisk information för att kunna producera kartor. Informationen är en viktig resurs och finns tillänglig hos externa aktörer.

Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:  ? Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den politiska kris som ett ministermord innebär? ? Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet? ? Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det?  Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället.

In this essay I have aimed to examine how the theology of Paul Tillich relate to modern views of reality, both the way it was expressed in his contemporary time and the way I see it today. Reality I have defined as an entirety of the physic- and metaphysic reality. A so called panentism where God is reality and the world is a part of this reality.With Tillichs Systematic Theology as my principal material, I have first made a brief presentation of his theology, of its construction and main concepts. Then I have chosen to further examine the way he describes being, reason and revelation to see how this particular concepts of Tillich agree with my definition of reality. In this I have consulted the books Tillich in Dialogue by Mackenzie-Brown and Natural Theology Versus Theology of Nature, a book edited after the forth international Tillich symposium 1992, which had "Tillichs thinking as impetus for a discourse among theology, philosophy and natural sciences" as a theme.I have tried to point out the possibilities opened up by the ontology and epistemology of Tillich for the dialogue between theology and natural sciences.

Introduktion: En av domänerna som Kim skriver om är miljödomänen som hon delar i trekomponenter: den fysiska miljön, den sociala miljön och den symboliska miljön. Vid vistelsepå sjukhus blir det förändringar i patientens miljö. Den sociala miljön förändras t.ex. på detsättet att vårdpersonalen alltid finns rumt patienten. Alla faktorer i vårdmiljön påverkarpatienterna på något sätt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka konsumism med hjälp av religionsvetenskapliga teorier om ritual och myt. Med hjälp av framförallt Victor Turners ritualteori och Bruce Lincolns mytteori studerar vi exempelfallen Harley Davidson, Saab, Coca-Cola, Corona, Mountain Dew och Snapple samt hur köpcentra och stormarknader kan fungera som rituellt rum.Med konsumism menar vi konsumtion som en kulturellt viktig handling. Ett fenomen som uppstår när vi har så pass mycket materiella tillgångar att vi har möjlighet att köpa saker för att vi vill ha dem, inte för att vi behöver dem. För vårt religionsvetenskapliga grundperspektiv använder vi oss av Clifford Geertz religionsdefinition.Vi har visat att reklamer kan studeras utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv, då framförallt som myter. Med hjälp av en strukturalistisk analysmetod kan vi påvisa att exempelvis Coca-Colas underliggande mytem är en myt vänskap, där den rituella handlingen av att ge en Coca-Cola till någon mytiskt skapar en slags samhörighet och vänskap.

Abstract Denna uppsats behandlar hur individer i ett företag kan uppleva de kärnvärden som skapas av företagsledningen och om det eventuellt kan bidra till något mervärde för individen. Studien tar fäste vid tidigare forskning. Den presenterar företagskultur som symboler, ritualer med mera det vill säga ett ramverk för hur en individ ska bete sig. Uppsatsen går sedan vidare med en redogörelse av den kritik av företagskultur som Willmott presenterar att utgöra ett verktyg för ledningen att manipulera de anställda. I kontrast till denna kritik undersöker studien om det går att skapa ett välmående hos individen med stöd av det som presenteras i Antonovskys KASAM tankar.

Läroboken har används en del genom tiden, från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600- talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden.Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov.

Läroboken har använts en del genom tiderna. Från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600-talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen.

Människan har genom historien haft relationer till andra djur och har det än idag. I takt med människans och samhällets utveckling har de relationer vi har till hästen även utvecklats och förändrats. Trots att hästen idag kan förstås som en följeslagare till människan och som en signifikant annan i vissa människors självutveckling finns det fortfarande anhängare inom samhällsvetenskaperna som anser att djur andra än människan inte har någon plats inom studiefältet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hävdar att hästar och djur i allmänhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade på att hästar inte har ett verbalt språk och att de inte heller kan objektifiera sig själva och uppnå vad man kan likna vid ett själv. Eftersom hästen inte kan förmedla sig på samma sätt som människan kan vi inte heller interagera med den, ännu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den här studien argumenterar dock för att människan kan ha meningsfulla relationer till hästar eftersom de och andra djur är en del av de relationer som människan har som är av social karaktär och därför är berättigade till en plats inom det sociologiska studiefältet.

I vår vardag utsätts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa påverkar oss på ett medvetet plan medan andra verkar gå oss obemärkt förbi. Vad är det som gör att vissa bilder påverkar oss mer än andra? Vad sätter bilderna igång inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrån våra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika människor kan tolka en och samma bild och försöka förstå varför den tolkas på så olika sätt. En bild kan väcka väldigt starka känslor hos en person samtidigt som någon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har använt mig av bilder som jag själv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka känslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på några iranska flyktingars tankar kring hur deras identitet har påverkats av migrationsprocessen. De frågeställningar vi haft som fått genomsyra hela arbetet är: Hur har migrationsprocessen påverkat flyktingens identitet? Hur identifierar sig flyktingen idag? Vilka personer, grupper och sammanhang är viktiga för flyktingen? Vilken betydelse har dessa för formandet av identiteten?Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, och vi har genomfört tre intervjuer med män och en med en kvinna. Alla fyra informanter flydde till Sverige för drygt 20 år sen, då de var strax under, eller strax över tonåren. Vi har arbetat utifrån abduktiv metod, det vill säga att vi har varvat teori med empiri.

Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade.

Denna uppsats behandlar en ny typ av incitament för användning i företags belöningssystem. Denna nya typ av belöningar innefattar incitament i form av mjukvara. Med andra ord behandlar studien tanken kring en applikation genom vilken arbetsgivaren belönar den anställde med belöningar i form av, för den anställde, statusladdade symboler eller funktioner på den anställdes arbetsstation. Då denna idé, vad vi vet, inte har behandlats tidigare inriktar vi oss på att undersöka vad olika representanter på företag anser om idén. Vi har också till syfte att ta reda på om de anställda upplever att det redan existerar statussymboler i form av mjukvara.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur ett antal nyckelaktörer inom turismnäringen såg på matens roll och hur de arbetade med matupplevelser i praktiken. Insamling av data genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades utifrån en mall för kvalitativ bearbetning av text. De aktörer som fungerade som informanter för undersökningen arbetade samtliga med matturism på nationell, regional eller lokal nivå.  De aktörer som deltog i studien var Landsbygdsdepartementet, Visit Sweden, Regional Matkultur Småland, Smaka på Skåne, Kristianstad Kommun och Idala Gård. Undersökningens resultat visade att samtliga aktörer ansåg att maten hade en given roll inom turismnäringen.  Informanterna betonade vikten av att producenter ser matens potential till att bli en matupplevelse och synliggör den för turister. Ett skäl till att detta inte alltid görs kunde bero på den bild svenskar har av svensk mat och svensk matkultur menade informanterna.  De förespråkade en stolthet över svensk mat och mattradition.

Rapporten beskriver arbetsprocessen vid skapandet av animationer som visualiserar flödet i ett avancerat bränslesystem. Arbetet är utfört på uppdrag av Scania Academy. Den frågeställning som arbetet utgått ifrån är:Hur skapar man en visualisering av ett flöde i ett avancerat bränslesystem som är informativt och anpassat för målgruppen?Bakgrunden till arbetet är att Scania tagit fram ett nytt bränslesystem som de är i behov av att hålla utbildning kring. Som stöd till utbildningen vill man med hjälp av animation förklara bränslets flöde.