Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom grundskolans tidigare år använder sig av musik i undervisningen. Jag vill även undersöka på vilka olika sätt de använder sig av musiken och till vilka Syften. Undersökningen bygger på nio kvalitativa intervjuer med både klasslärare och musiklärare. Jag har funnit att resultatet från den empiriska undersökningen till stor del stämmer överens med den litteratur som finns inom ämnet. Resultatet visar att musiken används på olika sätt av lärarna.

Syfte: Litteraturstudien hade två Syften. Det första syftet var att undersöka hur vanligt det är att tandvårdsrädsla är en orsak till att vuxna inte går till tandvården och det andra om oregelbundna tandvårdsbesökare är mer tandvårdsrädda. Material och metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databasen PubMed. Inklusionskriterierna var att studierna ska ha utförts på personer > 15 år och artiklar vara skrivna på engelska. Exklusionskriteriet var reviewartiklar.

Detta experiment hade två Syften, dels att undersöka skillnader i situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad värld, dels undersöka hur två olika sätt att mäta situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som användes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" där ett eget scenario byggdes. För att mäta situationsmedvetenheten användes två metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebär att man bryter simuleringen och försökspersonen får svara på frågor som rör var de är, vad som händer och vad som kommer att hända. Denna metod mäter situationsmedvetenheten objektivt till skillnad från Cooper-Harper som mäter situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen får efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade situationsmedvetenhet.

Syftet med detta examensarbete framgår av ovan nämnda titel. Arbetet undersöker varför skiftliga kunskapsprov i religionskunskap A ser ut som de gör samt vilket/vilka Syften lärare har med sina prov. Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. Underlaget består av tjugo insamlade skriftliga kunskapsprov, 27 besvarade enkäter som riktats till lärare samt fyra djupintervjuer med lärare. Resultatet visar att de skriftliga kunskapsproven till allra största del består av redogörande frågor.

Kunskapssamhället är här vilket innebär att den dominerande resursen i allt fler företag är personalen. Hushållning med mänskliga resurser har blivit en central frågeställning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mänskliga kapital et och syliggöra satsningar på personalen. En ny trend är att allt fler företag börjat mäta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmätningar.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika Syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade.En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar.Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte..

Studien syftar till att bidra med kunskaper om ledares upplevelser av att överföra lärande från ledarskapsutbildningar till det dagliga arbetet, men också att bidra till en ökad förståelse för vilka organisatoriska faktorer som kan förklara dessa upplevelser, och vilken påverkan dessa faktorer har på lärandeöverföringen. Åtta stycken undersökningspersoner har intervjuats. Intervjudata har analyserats och diskuterats kvalitativt i relation till teorier och forskning inom lärandeöverföring. Ledarna upplever generellt det som svårt att konkret beskriva hur och när lärandet utövas i arbetsvardagen, brist på handlings- och interaktionsutrymme, liksom brist på intresse, återkoppling och stöd från främst överordnade. Generellt upplevs att lärd kompetens, självförtroende och drivkraft att använda det ledarskap som lärts avtar.

Syfte: Den här uppsatsen har två Syften: Det första syftet är att undersöka hur de svenska storbankernas riskrapportering har förändrats mellan år 1986 och 2005. Det andra syftet är att undersöka hur de har anpassat riskrapporteringen för att följa regleringarna i Basel II. Metod: Uppsatsen utgår ifrån bankernas årsredovisningar som vi har gjort en innehållsanalys av. Vi har en induktiv ansats och har gjort en kvalitativ undersökning där svaren har kvantifierats. Teoretiska perspektiv: Vårt teoretiska perspektiv är institutionell teori och kommer mestadels från teorier presenterade i vetenskapliga artiklar inom ämnet redovisning och risk.

Parallellt med populärmusikens förändring med avseende på hur den låter (jämför exempelvis The Beatles på 1960-talet med Avicii på 2010-talet), så har även utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske är det förstnämnda ? hur det låter ? ett resultat av den andra ? hur den görs ? men oavsett vilket så är dessa förändringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förändrats dock är de yrkestitlar som använts och används. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma musikproducenter gör året 2013 är syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan användas i musikproduktionsutbildning.

Syften med studien var att:Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.Frågorna vi ställde oss var följande:Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?.

Ett ovårdat språkbruk bland de yngre eleverna är något som har uppmärksammats av studiens författare. Ett ovårdat språkbruk definieras i studien till svordomar och/eller könsord i relation till svordomar. Syften med studien är att undersöka vad erfarna lågstadielärare anser är ett ovårdat språkbruk. Vidare är syftet att ta reda på hur lågstadielärare enligt sina erfarenheter uppfattar orsaker till ett ovårdat språk och hur de bemöter de yngre elever som använder ett sådant språk. Undersökningen har skett genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer.

   Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra högläsning i förskolan på olika sätt. Med den här studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en läsaktivitet och dels hur de tänkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes på fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en läsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som läste för barnen. Därefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.Mitt resultat innehåller flera olika sätt att genomföra en läsaktivitet där pedagogerna hade varierande Syften med läsningen.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka hur Värmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhällsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lärare i praktiken nyttjar länsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare år.I undersökningen besvaras två frågeställningar: ?På vilket sätt organiserar Värmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare år?? och ?Hur används Värmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare år??Grunden för arbetet består utav kvalitativa intervjuer. Två museipedagoger som är anställda sedan ett respektive två år på Värmlands Museum och fyra lärare som har praktiserat sitt yrke från nio till trettio år på olika skolområden i Värmland, har intervjuats.Resultatet från undersökningen visar att Värmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan användas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgångspunkt i två permanenta utställningar. Lärarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika Syften.

Syftet med arbetet har varit att undersöka på vilket sätt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida hiphop och till vilka Syften och funktion. Utifrån tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av åtta stycken låttexter från välkända artister på den svenska scenen. Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons påstående att ?någon berättar något för någon annan av en anledning?. Hiphopens grund ligger i berättelsen och har en tradition av att behandla politiska frågor.

Intellektuellt kapitalet är värdedrivande immateriella tillgångar sominte finns med i balansräkningen. Kapitalet kan betraktas vara en delav den skillnad som finns mellan företags marknadsvärde ochbokförda värde. Eftersom de finansiella rapporterna inte kan fånga detintellektuella kapitalet experimenterar företag med frivilliginformationsgivning för att förklara för kapitalmarknaden vadskillnaden består av. Det som är intressant med detta är att den, i bristpå riktlinjer, kan ta väldigt olika form. Därför syftar denna studie tillatt hitta likheter och skillnader i rapporteringen samt diskutera vaddetta kan bero på.