Ångest och oro är vanligt förekommande hos personer som vårdas palliativt och det kan ge upphov till sämre livskvalitet. Det är viktigt att identifiera icke-farmakologiska interventioner som kan lindra ångestsymptom. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva erfarenheter av att använda icke farmakologiska interventioner för att lindra ångest och oro patienter som vårdas palliativt. Efter litteratursökning i sex databaser inkluderades 15 artiklar som resulterade i fyra olika typer av interventioner: beröring: psykologiska interventioner: musik:övrig sinnestimulering. Resultatet visade att beröring, psykologiska interventioner och musik hade positiv inverkan på ångest och oro hos patienter som vårdas palliativt.

Syftet med den här studien är att granska några musik- och kulturskolors elevrekrytering och elevunderlag ur ett tillgänglighetsperspektiv, samt hur ett antal instrumentallärare resonerar kring detta. Bakgrunden till syftet vilar på skollagens och läroplanernas paragrafer rörande alla elevers lika rätt till utbildning samt ett personligt engagemang i frågan. Eftersom musik- och kulturskolor är en helt frivillig skolform är frågan om vilka elever som deltar mer komplex än i den obligatoriska skolan, vilket gör den intressant att studera. Studien har en fenomenologisk ansats och använder en kvalitativ intervjustudie som (informationsinhämtnings-)metod. De intervjuade är instrumentallärare inom musik- och kulturskolans verksamhet.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vilka matematiska aktiviteter som genomförs och kan genomföras under sångstunder på förskolor i Sverige och om de genomförs på ett sätt så att barnen arbetar mot målen i läroplanen. Detta eftersom mycket forskning tyder på att mycket matematikinlärning kan ske under sångstunder/musiklektioner. Teori och forskning säger att musik kan utveckla matematiken hos barn på många olika sätt. Min metod var att observera en sångstund på tre förskolor i en kommun och därefter intervjua förskollärarna som höll i sångstunderna. Resultatet visade att lärarna använde en hel del matematik under sångstunderna som det är, några mer medvetna om det än andra. Det visades även att pedagogerna anser att matematiken passar bra ihop med musik. Jag kan se vilka matematiska och musikaliska aktiviteter som genomfördes. Min önskan är att pedagoger ska ge barnen mycket matematikkunskaper under en sångstund.

Syftet med föreliggande examensarbete är att utveckla ett förslag på läromedel för lärare i ämnet religionskunskap i grundskolans senare år. Vi har i uppsatsen beskrivit vårt arbete utifrån ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvärdering av detta experiment redovisas och likaså undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av kristendomen och grundar sig på diskussioner utifrån populärmusik samt estetiska moment. Vi har i litteraturöversikten fokuserat på de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i läroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning på närliggande områden. Bland annat beskrivs elevers inställning till religion och livsfrågor.

Bakgrund: Patienten är hänvisad till att vistas i vårdrummet, där en stimulerande utformning av den fysiska miljön skulle kunna locka patienten till hälsosamma tankar som kan minska lidande och öka välbefinnande.Vårt intresse för ämnet ligger i att vi inte upplevt estetikens betydelse som framstående i vårdrummet. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av vårdrummets estetik för den vuxna patientens välbefinnande. Metod: Den systematiska litteraturstudien genomfördes med kvalitativ ansats och nio artiklar analyserades med innehållsanalys. Resultat: Estetik i vårdrummet har stor betydelse för patientens välbefinnande. Solljus minskar smärta, stress och oro, medan konsthantverk skapar en hemtrevlig och personlig atmosfär.

Agitationstillstånd är mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försämrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser är ökad användning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation på ett effektivt sätt. Syftet med studien är att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta användes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.

Förr i tiden producerades musik med analog hårdvara och datorer användes inte i någon vidare utsträckning. På 80-talet introducerades datorer och nu produceras nästan all musikmed hjälp av datorer. Denna uppsats belyser om, och i så fall hur, införandet av datorer i musikproduktion har påverkat musikproducenter i deras arbete i vardagen. Vi har intervjuat ett antal musikproducenter för att se hur deras användande av datorer i sina arbetsuppgifter har förändrat, förbättrat och försämrat deras arbete. Undersökningenhar genomförts med avstamp i ett sonderingssamtal med en musikproducent på en musikstudio i Malmö för att sedan mynna ut i semistrukturerade intervjuer med fem musikproducenter.

Postoperativ smärta är något som merparten patienter som genomgår kirurgi upplever och som kan leda till längre återhämtning, sämre livskvalité och långvariga smärttillstånd om den inte behandlas adekvat. Det finns förutom farmakologisk smärtbehandling även icke farmakologiska metoder för att lindra smärta. Syftet med denna studie var att göra en kunskapsöversikt över icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid postoperativ smärta. En litteratursökning gjordes i fyra databaser: Cinahl, PubMed, Amed/EBSCO samt Psychinfo. Nitton artiklar valdes ut för analys.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ?vanlig? musikundervisning i musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar. Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever.

Abstract The purpose of this essay is to compare in what way pedagogues in pre-school in comparison to pedagogues in school use music as an implement to stimulate children?s language development. The essay is built on qualitative written interviews on four pedagogues, two pre-school teachers and two class teachers, along with relevant literature concerning music in relation to language development.In the interviews it was shown that music is used in a greater extent by the pre-school teachers, compared to the class teachers. Activities containing elements of music is situated on a daily basis in preschool, where the two interviewed pre-school teacher?s works.

Musikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mängd svenska låtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten är hög. Det är nästan lika många kvinnor som män som skapar musiken, men fördelningen sysselsatta inom musikbranschen är en tredjedel kvinnor mot resterande män. I ledningsgrupper finns kvinnor representerade med 20 procent och samma fördelning återfinns också i antalet A&R:s (dem som upptäcker nya artister) på musik- och artistbolag.Den här studien ser närmare på hur rekryteringsprocesser i musikbranschen går till, då den generella utbildningsnivån är låg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper är eftertraktade? Hur ser dem i rekryteringsroller på sina uppdrag och hur tänker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förändra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen är relationsstyrd och bygger på osynliga nätverk.

BakgrundI Sverige lever 160 000 personer med demenssjukdom och prevalensen av sjukdomen är stigande. Tillståndet är progredierande och utan botemedel. Malnutrition är ett stort och komplext omvårdnadsproblem hos denna patientgrupp. Orsaken till viktförlust vid demenssjukdom är multifaktoriell och den personal som arbetar inom demensvården har ofta en låg kunskapsnivå i ämnet demenssjukdom och nutrition. Risken med en försämrad nutritionsstatus är bland annat förhöjd infektionsrisk, minskad livskvalitet, snabbare sjukdomsförlopp och för tidig död.SyfteSyftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder gällande nutrition som är betydelsefulla för personer med demenssjukdom.MetodAllmän litteraturöversikt valdes som metod då var den metoden var bäst lämpad för att besvara syftet.

The purpose of this thesis is to find how to work with pedagogical documentation with the aesthetic subjects of dance, music and visual arts. The study also aims to investigate how teachers themselves believe that documentation of these subjects make visible the children?s learning processes. Also to explore if there are any differences in how teachers document the various subjects, and if so, how they can learn from each other to develop the work with pedagogical documentation. I have chosen to use qualitative interviews with a selection of three pre-school teachers who have been working with either dance, music or visual arts.