Studiens syfte är att undersöka bilden av invandrare i Sydsvenskans lokala nyheter. Detta görs utifrån ett postkolonialt perspektiv med användning av diskursanalys. Uppsatsens har också ett konstruktivt inslag bestående av en granskning av tidningens mångfaldsarbete genom intervjuer med ansvariga. Invandrare blir de Andra vilket tar sig uttryck i Sydsvenskan genom att de skildras som annorlunda från den svenska normen. De beskrivs som icke-jämställda, passiva och uppgivna och figurerar ofta som offer och i artiklar som handlar om problem.

The purpose of this essay has been to study if all the districts in the city of Malmoe get to be seen in the city?s biggest newspaper, Sydsvenskan. Is the reporting proportional? What images is the newspaper offering the citizens? Do they match the reality? Or are some parts of Malmoe in the dark, in a media shadow?Research done in the past has shown that Stockholm in many ways is in a media shadow. The same pattern was shown in Gothenburg.

Titel: En rättvis mediebild? En kvantitativ mediebevakning av Göteborgs-­? och Lunds Universitet i svensk morgonpress. Författare: Rebecca Peters och Julia Steffensen Uppdragsgivare: Henrik Axlid Kurs: Examensarbete i Medie-­? och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Höstterminen 2012.

Denna uppsats utreder hur Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Aftonbladet mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2007 i sammanlagt 152 artiklar framställde problematiken kring fildelning. Utredningen görs genom att lyfta fram de motsättningar som finns i medierapporteringen av fildelning.En kvantitativ innehållsanalys utgör grunden för den kvalitativa studien. I den kvalitativa analysen använder vi oss i huvudsak av teorier som berör mediepåverkan och etik. Till exempel använder vi oss av Maxwell McCombs teori om mediernas dagordningsfunktion och Göran Collstes beskrivningar av konsekvensetiska teorier. Resultaten pekar på att det existerar en osäkerhet i de studerade tidningarna kring hur man ska förhålla sig i fildelningsdebatten.

Malmö har under de senaste åren varit hårt bevakat av media, detta på grund av olika händelser som betraktats som gänguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har väckt opinion, från medborgare och medier där det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som är den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskälla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmänhet har känt och resonerat kring denna rapportering, begränsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa två månader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat på deras nätbaserade upplaga under rubriken ?Malmö? under nämnd period.

För cirka ett år sedan, hösten 2004, skedde en intensiv debatt i Sydsvenskan kring hur stadsdelen Rosengård i Malmö presenterats i media. Man menade att mediebilden som presenterats var skev i jämförelse med hur verkligheten faktiskt såg ut. Problemet med att den mediebild som presenteras av förorterna i dagspressen är skev i jämförelse med hur verkligheten ser ut är ingen ny frågeställning. Debatten har de senaste tio åren både kommit och gått kring vilket ansvar massmedia har gentemot förortsområden och dess invånare, som ofta till stor del utgörs av individer från andra kulturer. Tidningarna som säger sig värna om det demokratiska samhället marginaliserar områden som Rosengård genom en alldeles för ensidig bevakning.

År 2009 hade dokumentärfilmen Bananas!* premiär. Filmen skildrar rättegången i en långdragen konflikt mellan nicaraguanska bananarbetare och fruktföretaget Dole, där skadliga bekämpningsmedel anses ha gjort bananarbetare sterila. Bananas!* skapade debatt inför premiärvisningen vid Los Angeles filmfestival, då Dole ansåg att filmens innehåll bar på osanning, och ville stoppa filmen. Efter visningen stämde Dole filmens regissör Fredrik Gertten, producenten Margarete Jangård och filmbolaget WG Film. Detta blev starten på en kamp mellan ett företag och ett journalistiskt arbete, och en medial uppståndelse blev till.Den här uppsatsen undersöker hur tidningar i USA och Sverige rapporterade om konflikten kring Bananas!*.

Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam ? de tre abrahamitiska religionerna ? i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012.För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan.Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom.

Den här uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under två perioder, 2000 respektive 2010, med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer med en person från respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan är de tidningar som är med i undersökningen.Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förändringen gäller små bilder, ofta porträtt, som ökat mycket på alla tre tidningarna.Ett annat intressant resultat gäller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till så mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen går åt andra hållet och satsar stort på att utbilda personalen i både skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar är positiva men har inte satsat så mycket på multijournalistik än. .

Uppsatsen tar sitt avstamp i de uppma?rksammade skjutningarna i Malmo? under a?ret 2010. Syftet a?r att analysera hur media, i detta fall Sydsvenskan och Expressen, hanterade och skrev om de da?d och ha?ndelser som intra?ffade. Vikten ligger pa? vilka diskurser som anva?nds, hur makt hanteras och representationen av artiklarna som skrevs.

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna.

?Yrkeskvalitet Mellan Raderna? syftar till att kartlägga hur den svenska lärarkåren porträtteras i två stora dagstidningar, Sydsvenskan och DN. Analysen utförs i två steg genom en lättare innehållsanalys och en huvudanalys bestående av kritisk diskursanalys på makro- och mikrostrukturell nivå. Omgärdar gör också en komparativ ansats. De metodologiska vägvalen har sin grund i tre teorier; andra nivåns agenda-setting, sociologisk karaktärsteori och ideologikritik/kritisk diskursanalys. Jag drar slutsatsen att det finns en radikal skillnad i de båda dagstidningarnas porträttering av den svenska läraren.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvägagångssätt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan använder i sina ledare för att försöka övertyga läsarna. Tidningarna står nära varandra politiskt, men ändå inte på precis samma punkt på den politiska skalan, så det var då intressant att se om deras syn på valen skilde sig åt. För att komma fram till detta har jag använt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrån hermeneutiska förhållningssätt gällande min egen förförståelse.

Studien undersöker hur polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan väljer att gestalta och inrama ett enstaka fall där polisen är inblandad, i detta fall Reva-projektet, där polisen är en mycket stor aktör.Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrån 114 artiklar kvantitativt och har även kvalitativt tittats närmare på, utifrån aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrån faktorer väsentliga för framing theory eller med svensk benämning gestaltningsteori.En klar inramning som tidningarna väljer att göra kring polisen är deras "jakt" på människor. Detta ligger som en röd tråd i alla tidningar.  Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer på debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in polisen som ägare av Reva-projektet.

Syftet med studien är att undersöka, belysa och analysera hur tidningen Sydsvenskan skriver omhatbrott, genom att studera alla artiklar som tidningen publicerat under rubriken hatbrott år 2005respektive år 2010. I studien görs jämförelser mellan 2005 och 2010, för att undersöka huruvida detfinns skillnader i rapporteringen över tid. Vidare belyses teoretiska förklaringar, i form avdagordningsteorin, konstruktionism och moralisk panik, för att söka svar på varför Sydsvenskanskriver som de gör. Det är kriminologiskt relevant att undersöka hur det kommer sig attSydsvenskan skriver som de gör för att på så vis få vidare kunskap om förhållandet mellan mediaoch brott. Föreliggande studie förhåller Sydsvenskans rapportering till tidigare forskning ochstatistik.