Den här uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar på webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart år 2008, då Tyskland var ett av de länder som gav mest pengar till de stödlån som EU utfärdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, främst då Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gäller beslutsfattanden i EU-frågor.Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades på en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs.

Titel:              Media som arena för provocerande konst- en diskursanalytisk studie om konstfackdebatten Kurs:             C-uppsats 15p Journalistikvetenskap JKAND Ht11 Institution:    Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMKStockholms Universitet Framlagd:      20 jan. 2012 Författare:     Charlotte Råsbrant - Bergström Handledare: Andreas Widholm Uppsatsen behandlar media som arena för provocerande konst? en diskursanalytisk studie om konstfackdebatten Bakgrund: Studiens syfte är att utifrån ideologikritisk diskursanalys undersöka konstfackdebattens konstruktion och representation i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under år 2009.  Ett delsyfte är att med utgångspunkt från två konstfackelevers examensarbeten; Anna Odells Okänd, kvinna 2009-349701 och NUGs Territorial pissing, belysa likheter och skillnader avseende medierapporteringen inom olika genremässiga strukturer. Frågeställningar:Hur konstruerades konstfackdebatten och representation av Anna Odell respektive Magnus ?NUG? Gustafsson och deras konstprojekt i svensk storstadspress år 2009?Delfrågor är: Vad publicerades, när, var (i vilka medier), av vem och hur?a)      Vad skrevs om händelserna? Vilka diskursteman uttrycktes?b)      När och var (i vilka medier) publicerades materialet? Hur utvecklades medierapporteringen över tid?c)      Vem uttalade sig och hur gestaltades händelserna inom ramen för kultur- respektive nyhetsjournalistik? Vilka fokusområden och flöden mellan genres kan urskiljas?  Metod: Uppsatsen är kvalitativ, deskriptiv i sin karaktär där diskursanalys använts för att granska mediepublicitet i förhållande till ett socialt sammanhang. Resultat: Studien behandlar Konstfack, konst och kontrovers. Incidenter kring de analyserade projekten av Anna Odell och NUG, gav upphov till mest publicitet i februari och maj 2009. Debatt och redaktionell text handlade i huvudsak om konst, ansvar, samhällsekonomi och juridik.Inom nyhetsgenren baserades rapporteringen på händelsen, brottsaspekten och de ekonomiska konsekvenserna, där dagspressen främst inriktade sig på Konstfack och juridiskt ansvar.

Uppsatsen söker visa på hur medierapporteringen av en nordamerikansk naturkatastrof ser ut och skiljer sig från varandra i tidningars internetupplagor från olika västerländska länder utifrån sex syftesfrågor;På vilket sätt har amerikanska och svenska nyhetsmedier rapporterat om katastrofen?Vilka huvudsakliga teman skriver tidningarna om?Vilka källor kommer till tals?Vilka händelser fokuserar tidningarna på?Hur har ländernas tidningar rapporterat om länder katastrofen drabbade innan den nådde USA?På vilka sätt skiljer sig ländernas tidningar från varandra?Länderna utvalda för att besvara frågan är USA och Sverige, och tidningarna från respektive land uppsatsen använder för att besvara frågan är Washington Post, Huffington Post, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Den nordamerikanska naturkatastrofen som uppsatsen ska undersöka är orkanen Sandy, som mellan dagarna 22 och 31 oktober 2012 färdades från Jamaica till USAs östkust där den skingrades efter att ha orsakat skador för miljarder efter hela sin resväg. För att analysera materialet så har kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys tillämpas. Teorierna som uppsatsen tillämpar de två metoderna på är Entmans Framing-teori, nyhetsvärdering enligt bland andra, Henk Prakke.

Syftet med detta arbete har varit att försöka förstå den massmediala aktivitetens roll för skolans rykte. Hur allmänhetens bild påverkas, vilken konsekvens media har för skolan och huruvida det finns några mönster mellan tidningar i deras publikationer om skolan är frågeställningar som satts i fokus. För att kunna nå fram till ett resultat har framförallt en fallstudie genomförts, vid sidan av intervjuer och litteraturstudier. Här följer en närmare beskrivning av fallstudien: All publicering av fyra mobbningsfall, som inträffat på skolor i Sverige under de senaste fem åren, har analyserats och jämförts i tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Fokus har riktats på hur fallen tas upp: eventuella gemensamma mönster mellan tidningarna, vem som står i centrum i artiklarna, vad det som skrivs har för konsekvens för skolan och huruvida journalistens egna åsikter träder fram.

SAMMANFATTNINGINTRODUKTION:Sedan 1960-talet har dagspressens uppgift och marknadssituation diskuterats. 1971 infördes ett presstöd som skulle rädda tidningar som inte ekonomiskt kunde klara att överleva av egna krafter. Presstödets vara eller icke vara har debatterats flitig sedan dess och åsikterna går isär om stödet snedvrider konkurrensen på dagspressmarknaden eller om stödet ger ett bidrag till den svenska demokratin och värnar om en mångfald av tidningar. Vad är det som skiljer debattörerna i synen på dagspressens marknadsförutsättningar? Vilka ideologiska övertygelser är det som håller debatten vid liv och vilka olika innebörder lägger debattörerna i begreppen mångfald och konkurrens?MÅL:Att undersöka debatten kring det svenska presstödet i de fyra dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten.

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ?Rissnevåldtäkten? och ?Stureplansvåldtäkten?, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet.

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, massmedias roll.

InledningDetta är en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda på hur de sociala medierna både används och framställs i svensk nyhetsrapportering av världspolitiska händelser. Med de sociala medierna åsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De händelser som anses vara världspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkänd stor roll vilket motiverar ämnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts från de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

Syftet med denna uppsats var att utifrån Hadenius och Weibulls synsätt se hur en händelse blir en nyhet och ur ett historiskt perspektiv studera hur Krylbosmällen blev en nyhet i tidningarna. Syftet var även att se vilken teori tidningarna hade om orsaken till Krylbosmällen. För att besvara syftet användes en kvalitativ och en kvantitativ metod, där jag undersökte fem olika tidningar och litteratur. När andra världskriget startade förhöll sig Sverige neutrala mellan de västallierade och Tyskland och deras allierade. Efter påtryckningar från Tyskland ingick Sverige ett transiteringsavtal med dem.

Detta är en uppsats som har som syfte att undersöka vad våra medier har för roll i skapandet av våra bilder av De Andra. Den bygger på en medieanalytisk studie av fyra olika tidningar i Sverige i samband med mordet på Fadime. Syftet är också att studera i vilken mån bilderna som förmedlas liknar tidigare mediala bilder av olikheter från oss själva. De undersökta tidningarna är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter.För att uppfylla syftet har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Utifrån en analysnyckel, återkommande ord, begrepp och kategorier, även symboler och associationer i tidningarna, har tidningsartiklarna granskats och kategoriserats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den kulturpolitiska debatten, våren 2009, konstrueras i dagstidningar. Studien undersöker vilka betydelser man där kämpar om att definiera, och vilka betydelser som är relativt fixerade och oemotsagda. Hur kulturpolitik och begrepp tillhörande debatten motiveras och ges innehåll undersöks, och frågan om vilka sociala konsekvenser det förmodas få ställs.            Uppsatsen bygger på en socialkonstruktivistisk ansats. Som teori och metod används det diskursanalytiska angreppssättet diskursteori, med inslag av kritisk diskursanalys samt kulturspecifika teorier hämtade från tidigare forskning. En diskurs kan i korthet förklaras som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen.