Sökresultat:
80 Uppsatser om Sydkraft Bredband - Sida 3 av 6
Det organisatoriska sammanhanget ur ett processorienterat perspektiv - en fallstudie av ekonomistyrningen på Sydkraft Nät AB
Syftet är att beskriva och utreda hur processorientering och styrning förhåller sig till varandra för att analysera hur processorientering kan bidra till en bättre ekonomistyrning i företag i energibranschen. All ekonomistyrning innefattar att sända signaler genom organisationen. I en processorienterad organisation berör dessa signalerna förmågan att förstå processerna, för att möjliggöra en kontinuerlig förbättring av dessa. För att möjliggöra förståelsen krävs att organisationens strukturer och system är anpassade efter processorienteringen. Vi har i detta avseende bl.a.
Tjänsteutbud i stadsnät : Vilka faktorer påverkar utbudet?
Under IT-boomen i början av 2000-talet släpptes regeringens IT-proposition som bland annat behandlade svenska folkets tillgång till bredband med hög överföringskapacitet. Kommunerna fick i uppdrag att bygga en infrastruktur för bredband baserad på fiber genom så kallade stadsnät. Förhållningen från staten var att näten skulle byggas enligt en öppen modell som skulle stimulera fri konkurrens och operatörsneutralitet. Detta skulle i slutändan resultera i ökad valfrihet för kunden och ett ökat tjänsteutbud.I denna magisteruppsats har vi undersökt hur affärsmodellen som stadsnät ar-betar efter inverkar på tjänsteutbudet. Vi har även identifierat andra faktorer som påverkar tjänsteutvecklingen.
Briband : Vattendistribueringssystem
Uppdraget som gavs av Brimer VA Produktion AB i Osby var att ?föra fram deras nya vattenledningssystem i ljuset?, göra en FEM-beräkning på en detalj i systemet och ta fram en ekonomisk samt teknisk jämförelse mot det traditionella vattenledningssystemet. Bästa lösningen på uppgiften var att visualisera vattenledningssystemet med hjälp av animerade filmer. Detta med tanke på att visualisering har ingått till stor del i utbildningen Virtuell Produktutveckling & Design..
Briband - Vattendistribueringssystem
Uppdraget som gavs av Brimer VA Produktion AB i Osby var att ?föra fram deras
nya vattenledningssystem i ljuset?, göra en FEM-beräkning på en detalj i
systemet och ta fram en ekonomisk samt teknisk jämförelse mot det traditionella
vattenledningssystemet. Bästa lösningen på uppgiften var att visualisera
vattenledningssystemet med hjälp av animerade filmer. Detta med tanke på att
visualisering har ingått till stor del i utbildningen Virtuell
Produktutveckling & Design..
SME och tillämpning av lättnadsreglering
Sydkraft har genom sitt projekt Innovision gjort en lovvärd satsning att öka innovationsbenägenheten inom företaget. Arbetet har föregåtts av gedigen planering där man beaktat värdet av vedertagna råd om hur innovationsverksamhet bör uppföras och drivas. Genom uppsatsens empiriska studier dras dock slutsatsen att den funktion Innovision har, i förhållande till operativ verksamhet, endast resulterar i punktinsatser och därmed undgår att nå majoriteten av företagets medarbetare. Detta får konsekvenser i form av stora svårigheter att genomsyra hela den operativa verksamheten. Innovisions funktion i företaget bör därför diskuteras med syfte att finna en funktion där större värde för hela företaget kan genereras..
Affärsupplägg biobränsle Västerbotten : en undersökning av större biobränsleanvändares syn på biobränslemarknaden i Västerbotten
The use of bio energy in Sweden has increased during the last few years and with every passing year, bio energy produces 3-4 TWh´s more energy than the previous year. The increase in the use of bio energy makes it an interesting prospect for forest companies to produce bio energy from the forest. Sveaskog has a fairly extensive bio energy programme, mainly in southern and middle Sweden. Their activity regarding bio energy in northern Sweden has been very restrictive or even non-existent. Because of this, during the winter of 2003-2004, Sveaskog initiated a number of degree projects with the purpose of looking at the use of bio energy in northern Sweden.
Verktyg för mätning av tjänstekvalitet på bredbandsnät
Operators and Internet service providers invest in broadband to be able to deliver new services that require higher data transmission rate. A way to make this possible is to use ADSL, Asymmetric Digital Subscriber Line, as the access technology. To be able to handle this technology, the service providers should do a pre-qualification. Methods and tools are needed to analyze the local copper lines and decide if these qualify for ADSL with respect to service availability and possible bandwidth through the lines. This report brings up some methods for pre-qualification of ADSL, the important quality parameters and how to gather them from the available services today.
Synergieffekter inom eldistributionen i Sverige- en fallstudie av Sydkraft, Vattenfall och Birka Energi
Bakgrund: Det har skett stora omstruktureringar och förändringar inom den svenska elmarknaden sedan avregleringen och elmarknadsreformen 1996. En omfattande konsolidering har skett inom alla led i värdekedjan, både i form av vertikal och horisontell integration. Medan elhandeln har börjat verka under konkurrens, utgör nätverksamheten ett naturligt och legalt monopol. Marknaden både på elhandels- och nätsidan domineras av tre aktörer, Sydkraft. Vattenfall och Birka Energi, som har expanderat kraftigt både vertikalt och horisontellt och som tillsammans har nästan 50 procent av alla anslutna kunder.
Nytt resecentrum i Karlstad : Gestaltningsförslag
Det huvudsakliga syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur teleoperatörer anpassar sin verksamhet för att bemöta den förändrade användningen av mobiltelefonen. Studien har undersökt hur operatörerna hanterar kunder som vill använda mobila tjänster istället för fasta. Mobiltelefonen används idag av teleoperatörens kunder för mer än bara samtal och textmeddelanden. För att besvara frågeformulering har intervjuer med fem teleoperatörer som tillsammans äger mer än 97 % av den svenska telemarknaden. Intervjuerna visar att teleoperatörer är mycket medvetna om de förändringar som har ägt rum och att de försöker vinna tid för att anpassa sin verksamhet, produkter och tjänster för den nya användningen av mobiltelefonen.
Bredbandstelevisionens hot och möjligheter
Denna uppsats behandlar förutsättningarna för TV på Internet, som vi i detta fall kallar bredbandstelevision. Det vi vill granska är bredbandstelevisionens hot och möjligheter. Detta gäller för så väl branschen, marknaden och i hushållen runt om i Sverige. Hoten och möjligheterna vill vi undersöka ur både sändaren och mottagarens perspektiv. Vi har även koncentrerat oss på att kartlägga olika delar inom bredbandstelevisionen.
Avgiftsbelagd musikkonsumtion : En studie om IPRED och framtida finansiering av skivbolag
AbstractDatum 2009-06-05 Författare Jan Boman 1986-05-26 ? 8518 Aleksei Trosjtjij 1987-05-31 ? 9633 Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare Håkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion ? En studie om IPRED och framtida finansiering av skivbolag.Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart. Metod Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag.
Hårdvarulösningar för att uppnå säkerhet med IP-telefoni
IP-telefoni introducerades 1995 och har sedan dess växt sig starkare och starkare men det är först nu i samband med att fler och fler får tillgång till bredband som lanseringen av tjänsten tagit fart på allvar. Vid lanseringen av nya produkter framkommer det alltid vissa problem, så är även fallet med IP-telefoni. FOI (2004) beskriver två av de största vilka är beroendet av konstant strömförsörjning och säkerhet mot intrång och attacker, och Gulliksson och Lindström (2000) tar upp det som kan klassas som det tredje vilket är samtalskvaliteten. Dessa problem kan ses ha en gemensam lösning nämligen olika hårdvara. För att ta reda på vilken hårdvarufunktionalitet som används för att lösa problemen har det gjorts intervjuer med företag inom branschen.
ServaNet Experience: - En marknadsundersökning av bredbandstjänster och upplevd kundnytta i Sundsvall, Timrå & Ånge med avseende på ServaNets tjänsteportfölj för privatmarknaden
SammanfattningFörfattare: Annika Hallberg & Helén PerssonHandledare: Leif AnderssonTitel: ServaNet Experience:- En marknadsundersökning av bredbandstjänster och upplevd kundnytta i Sundsvall, Timrå & Ånge med avseende på ServaNets tjänsteportfölj för privatmarknadenNyckelord: ServaNet Experience, kärntjänst, stödtjänst, tilläggstjänst, kundbehov, kundtillfredsställelse, kundnöjdhetBakgrund, syfte & problem: ServaNet är ett affärsområde inom Sundsvall Elnät AB och ägs av Sundsvalls Kommun. ServaNet har introducerat sitt nya koncept ?Servanet Experience? som fokuserar på upplevelser. I detta koncept har kunden möjlighet att kombinera sitt upplevelsepaket inom internet, TV och telefoni och möjlighet att när som helst byta till annan leverantör eller hastighet.Syftet med uppsatsen/studien är att på ett så bra sätt som möjligt få fram ett underlag till planering för ServaNets etablering i Härnösand och i framtiden andra intressanta marknader.Med denna uppsats försöker vi ta reda på vad ServaNets kunder inom Sundsvall, Timrå och Ånge området tycker om företaget som leverantör av sitt bredband. Vi vill också med uppsatsen ta reda på om kunderna vet vilka tjänster som företaget erbjuder via sina tjänsteleverantörer och om de tycker att de är prisvärda.I uppsatsen undersöks hur kunderna kom i kontakt med ServaNet första gången och vad företaget gör för att marknadsföra sig och om de är tydliga.Uppsatsen visar också vilka egenskaper ServaNets befintliga kunder prioriterar när det gäller pris, hastighet, driftsäkerhet, tillgänglighet och service när det gäller bredbandstjänster.Avgränsning: I arbetet har vi avgränsat oss till att skicka ut enkäter till 200 slumpvist utvalda villakunder av cirka 4 500, inom Sundsvall, Timrå och Ånge området.
Analys och utvärdering av trådlösa nätverk i Kalmar : En säkerhetsundersökning
Syftet med arbetet är att ta reda på hur väl privatpersoner informeras om hur de ska skydda sina trådlösa nätverk och varför. Genom arbetet ska följande frågor besvaras:- Vid beställning av bredband inklusive trådlös router från en bredbandsleverantör: informerar leverantören sina kunder om att det trådlösa nätverket bör säkras upp och varför?- Blir man informerad om säkerheten när man köper en trådlös router i en lokal affär?- Skyddar invånare i Kalmar generellt sett sina trådlösa nätverk?Genom användning av kvantitativa metoder i form av observationer har vi svarat på två av frågeställningarna. En kvalitativ metod användes genom att vi skickade enkäter via e-post till fem bredbandsleverantörer.Resultaten från vår undersökning visar att majoriteten av invånarna i Kalmar skyddar sina nätverk, men att det är vanligast med en svag kryptering. Undersökningen visar att informationen från lokala affärer och bredbandsleverantörer är bristfällig..
Avbördningskapacitet för Traryd kraftverk: en modellstudie vid dimensionerande flöde
Sydkraft Vattenkraft AB owns and operates the Traryd hydropower plant, located in the river Lagan in the southern part of Sweden. The gravity dam is classed according to RIDAS guidelines (Hydropower Industry Dam Safety Guidelines) as a class 1B dam. This means that the dam must discharge a class 1-flow which has a return period of 10 000 years. The inflow into the dam has been calculated in an earlier report to 495 m3/s, with a waterline at an elevation of 126, 3 meters above sea level. The gravity dam has a discharge system with two rectangular weirs, which results in a smaller discharge than the necessary 495 m3/s.