This is the first investigation of the activity with feature film (video) in Swedish publiclibraries.Due to the Swedish copyright legislation, the activity with feature film in Swedish publiclibraries was not possible until an agreement was set between Kommunförbundet and SverigesVideodistributörers Förening in 1989.My investigation is based upon a form that I made in cooperation with Statens kulturråd.The form was sent to the main public libraries in the 286 municipals in Sweden. 250 (87 percent) of the public libraries answered the questions. 130 (52 per cent) of the libraries whoanswered had an activity with feature film.The main reason the libraries bought feature film, was that they hoped that feature filmwould attract new visitors to the library. The investigation also showed that high costs forhiring feature films has a negative influence on the lending of feature films..

This thesis will explore how the medium of film is treated in the recently published Swedish textbooks and how these textbooks take into account the four different aspects of Cineliteracy.Cineliteracy is a theory which advocates the necessity of students' increased cinematic knowledge by presenting the four skill areas that should be included when it comes to teaching film in school. The theory implies students´ analytical skills, contextual knowledge and knowledge of the film canon as well as the development of students' skills to produce films. Cineliteracy theory finds support both within Swedish National Agency for Education and in recent Swedish research.This study includes investigation of eight new textbooks, adapted to the criteria for the new Swedish curriculum 2011. The analysis will be limited to textbooks for the course Swedish 1, since it is mandatory regardless of the orientation of the student?s education..

The discussion about high culture and popular culture in our society has been going on for decades. In few places is it as loud as within culture journalism and the critics? society, where the question of what is good taste and what is dumb entertainment constantly gets brought to the surface. Film is a particularly vulnerable area, since it is such a universally appealing and rather young medium. In America and England several studies have been performed of the reviewing society and reveiwers? use of high and low art-discourse in their writing.

The aim of this paper is to investigate what part film music plays in the creation of stereo-types in the production of Swedish cinema, in the 1990s and early 2000s. This period of Swedish cinema was largely defined through the visualization of life in the smaller provinces of the country. The results were reached through the analyzing of four important works of this era, representing different provinces and genres. The examined movies have shown frequent use of extreme characters and a somewhat hostile environment in search of an interesting story. The music is used in ways of describing class differences amongst the inhabitants and to set the gen-eral mood of the concerned provinces: an agent often working in the unconscious of the viewer in order to affect the final results..

This study addresses mandatory non-trading periods for Swedish stock market participants which have implemented an open-market share repurchase program during the period 2000 until 2010. By locating the date of publication of interim reports, these mandatory non-trading periods called silent periods are examined. The result indicates that repurchase trading activity occurs despite the statutory prohibition. By studying the price support hypothesis assumptions about long- and short-term effect on share price and performance, this study tries to explain these tendencies. An average decline of share price and performance is shown among companies entering silent periods.

Why is the e-revolution of the Swedish film distribution lingering? In attempting to answer that question, this qualitative study depicts the distribution market of Swedish film and its actors. Thirteen interviews with representatives of the industry have been conducted in search of an understanding of the current situation. Two important conclusions are made. One is that the strong interdependency between the actors of film distribution is inhibiting the acting space of those who seek change.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoängKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

This essay is a product of the author?s interest in silent films from Soviet, especially, documentary films. Before the 1920?s documentary filmmaking had mostly been limited to newsreels and short scenes. Only occasional feature-length documentaries had been made.

The aim of this thesis is to examine possibilities concerning subject access to fiction film, i.e. appropriate ways to describe fiction film for subject retrieval. Problems regarding subject indexing in general, and subject indexing of fiction film in particular, are identified, as well as the uniqueness of fiction film and film genres. Four types of subject aspects are discussed: form and genre, fictitious characters, setting, and general topics. Several guidelines, form- and genre lists, and subject headings lists are examined and treated as potential indexing tools.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoängKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

The Swedish censorship is an institution run by the Swedish government since 1911 and has cutting films to protect the citizens from unnecessary violence. Their main purpose doesn't work well with the law of copyright in literary and artistic works, as they break this law while cutting movies. They therefore destroy the authors work by doing this, and in this thesis I will point out how they have destroyed the purpose of two scenes in the film Hellraiser and by that, more or less, altered how the audience may look upon two of the characters in the film.  The results points to the unnecessary way of physically cutting films to protect the audience, but also how they choose to work and what preferences they used in their line of work..

This project is a collaboration with Ett Klick för Skogen, a foundation that buys and preserves endangered forests in Sweden. There are several ways of helping the foundation, e.g. buy a tree and for this the buyer obtains a symbolic diploma. Many organisations uses this method to collect money and for me the lack of a thorough expressions are consistent. The objective with this project has been to renew these diplomas for Ett Klick för Skogen and in the long run increase the collections and preservation of endangered forests in Sweden.The idea has been to vivify hardwood trees in a new and rather poetic than pedagogic manner.

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmljud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.

Denna uppsats har som mål att undersöka begreppet kvalitetsfilm och dess användning med utgångspunkt i marknadsföringskanalerna public relations, marketing management och filmfestivaler i Sverige. Uppsatsen definierar marknadsföring och beskriver hur den kan praktiseras i filmindustrin. Begreppsanalysen av kvalitetsfilm refererar till Pierre Bourdieus sociologiska texter och har en kort historisk genomgång av hur begreppet kvalitetsfilm myntades i Sverige. Sedan följer en genomgång av kvalitetsfilm i förhållande till europeisk konstfilm samt hur begreppet influerat den svenska filmbranschen idag. Uppsatsen innehåller analyser utifrån tre kvalitativa intervjuer med anställda som i någon form arbetar med kvalitetsfilm, samt litteratur kring marknadsföring av film och kvalitetsbedömning..

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmljud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.