Bakgrund och problem: 13 oktober 2008 gjordes ändringar i IAS 39 Finansiella instrument:Redovisning och värdering samt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringarnabehandlar nya omklassificeringsmöjligheter för finansiella instrument som inte tidigare fannsoch vilka blivit aktuella i och med finanskrisen.Syfte: Att undersöka hur banker har tillämpat de nya omklassificeringsmöjligheterna ochvilka effekter detta har fått.Avgränsningar: Uppsatsen berör de fyra stora noterade svenska bankerna; Handelsbanken,Nordea, SEB samt Swedbank. Avgränsningen har gjorts med tanke på att banker har en storandel finansiella instrument och således borde var några utav dem som skulle kunna påverkasmest av ändringen.Metod: En studie gjordes av respektive banks årsredovisning för 2008. Det empiriskamaterialet analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen vilken utgörs av de delarav IAS 39 samt IFRS 7 som berör värdering av finansiella instrument, en redogörelse förverkligt värde kontra anskaffningsvärde samt en kort beskrivning av intressentteorin.Återkoppling: Tre av de fyra undersökta bankerna har valt att omklassificera, främst till följdav förändrade marknadsvillkor. Omklassificeringarna har i huvudsak skett från verkligt värdetill anskaffningsvärde.

SyfteSyftet med detta arbete är att få en inblick i hur banktjänstemännen skapar och bibehåller förtroende i sina kundrelationer när de förmedlar bankens tjänster och produkter. MetodVi har använt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rådgivare på två banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi använt oss av ett ostrukturerat tillvägagångssätt där vi haft förutbestämda frågor utifrån våra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bättre bild av verkligheten än vad enkäter gör. Enkäter skulle ha svårt att kunna skildra interaktionen mellan människor.  AnalysVi har anpassat den modell arbetet utgår ifrån till att passa in i våra respondenters vardag.

Denna rapport analyserar hur små tillverkande företag arbetar med affärsutveckling och hur det påverkar lönsamhet och tillväxt. Examensarbetet ingår som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som färddator för små och medelstora företag i deras affärsutveckling. Syftet med examensarbetet är ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina små företagskunder stöd i deras affärsutveckling. En extern part i styrelsen är närliggande det arbetssätt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel på att bankpersonen agerar affärsutvecklare till kund- eller andra företag. Därför analyseras hur en extern part i styrelsen påverkar ett företags affärsutveckling.Det visar sig bland annat att de företag där ledningen lägger tid på affärsutveckling i genomsnitt har dubbelt så hög lönsamhet jämfört med de företag där ledningen inte lägger tid på affärsutveckling.

Bakgrund & problem: Redovisning av finansiella instrument har länge varit ett debatterat ämne, detta på grund av den finansiella marknadens ökade komplexitet och sårbarhet. IASB?s standard IAS 39 reglerar upptagandet och värderingen av finansiella instrument i bolagens finansiella rapporter. Tillgångar och skulder skall värderas till verkligt värde. När en aktiv marknad för handel existerar värderas dessa till marknadsvärde, i de fall där en aktiv marknad saknas kommer värdering att göras utifrån uppskattningar och värderingstekniker.

Sammanlagt inter­vjuades tre banker och fyra företag. Dessa företag är Be-Ge, Elajo, Saft och Scania och bankerna är Handelsbanken, Nordea samt Swedbank. Företagen är samtliga verksamma i Oskarshamn och bankerna i Kalmar, detta är inget vi ansåg vara en belastning för uppsatsen då vi tidigt gjorde antagandet att bankernas förfarande inte varierade nämnvärt som en följd av dess geografiska läge, vilket även bekräftades under empiriinsamlingen.Syftet med uppsatsen är att undersöka de valda företagens iordning­ställande av kalkyler som under­lag för investeringar. Även att undersöka de större bankernas genomgång och an­vändande av kalkylerna som underlag för kredit­beslut. Samt att se hur finanskrisen har på­verkat in­vesterings­bedömningar i företagen så väl som hos bankerna.Vi har valt att arbeta utifrån en huvudfråga samt fyra forskningsfrågor.

Genomförandet av MiFID-direktivet år 2005 har påverkat privatrådgivarens arbete i stort. Regeländringarna blev starten för flertalet förändringar i bankbranschen och ett större fokus lades på branschetik samt etik vid rådgivningssituationen. Syftet med studien har varit att försöka fastställa vad som påverkar privatrådgivaren i arbetet med etiska aspekter i en rådgivningssituation. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie som utgår ifrån aktörssynsättet. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av institutionell teori, agentteori samt etisk teori.

De svenska storbankernas vinster är höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra så kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 års bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet är legitim eller ej. Syftet med utredningen är att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration på den svenska bankmarknaden påverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur påverkar de svenska bankernas prissättning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nämnda situationen på den svenska bankmarknaden är avvikande kommer jämförelser med andra europeiska länder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

För att förhindra uppkomsten av bankkriser och stärka förtroendet för kreditmarknaden beslutade Basel-kommittén den 1 januari 1993 införa Basel I-systemet. Systemet hade som mål att skärpa kapitaltäckningsreglerna, dock har Basel I-systemet ansetts otillräckligt. Basel-kommittén utarbetade nya rekommendationer, som togs i bruk 1 februari, 2007, under benämningen Basel II. Förutom att skapa mer transparent kreditmarknad förändrades även beräkningen av bankernas kapitaltäckningsgrad. Vid starten av vår uppsats hade bankerna varit tvungna att följa Basel II rekommendationerna sedan två månader tillbaka.

Den svenska regeringen har bestämt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebär att alla aktiebolag idag måste anlita en revisor som mer eller mindre godkänner företagets årsbokslut. I dagsläget är det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemsländer. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland räkenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslås från regeringens håll att den återigen avskaffas och detta skulle i så fall gälla företag upp till gränsvärden för antal anställda på 50 personer, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor och nettoomsättning på 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslås börja gälla från den första juli år 2010.

Lately it has become more common to question the companies? actions in how they affect their surroundings. Today, the expression ?Corporate Social Responsibility? often is mentioned in this connection. Corporate Social Responsibility (CSR), is a concept whereby companies voluntarily integrate social and environmental concerns in their business operation.In Sweden there is a big difference between different businesses when it comes to their Corporate Social Responsibility.

Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet.

Vi har valt att undersöka hur Sveriges fyra storbanker arbetar för att skapa lojalitet till privatkunden. Vi har utfört studien med hjälp av fyra telefonintervjuer riktat mot lämpliga representanter inom varje bank. Bankerna vi har valt att undersöka är Swedbank, SEB, Nordea samt Handelsbanken. Utifrån den datainsamling vi fått fram har vi evaluerat faktorer såsom kundnöjdhet, lojalitet och lönsamhet och deras påverkan på kundlojalitet. Tanken med arbetet har varit att ge en insikt till hur banker arbetar kring dessa faktorer samt vad som initierar dem.Kundlojalitet har alltid varit ett välkänt begrepp.

New innovation and technology have influenced the development of product development processes and the four largest banks in Sweden have more or less been forced to adapt their products and services along new customer requirements. It may therefore be considered appropriate to involve customers in this process. This by collecting customer information and allow customers to influence the process to a greater extent. The payment solutions of Sweden?s largest banks' continue to evolve and to pay with electronic money has come to change banks' product development processes of payment solutions.

Problembakgrund: Sedan revisionsplikten avskaffades för de minsta aktiebolagen i Sverige för snart fyra år sedan har andelen som använder sig av revisor sjunkit med tiden. Lånefinansiering är den mest förekommande formen av extern finansiering för dessa aktiebolag. Teorier och tidigare forskning visar att revision bidrar till att minska informationsassymetri mellan företag och dess intressenter, däribland kreditgivare. Att ett företag väljer bort revisionen bör teoretiskt sett leda till att dessa assymetrier ökar och därmed också riskerna. Det är därför intressant att undersöka hur kreditgivare i Sverige hanterar problemet med att fler och fler små aktiebolag väljer bort revision.Syfte: Att undersöka revisionens betydelse för småföretag för kreditgivare vid beslut om kreditgivning samt de strategier kreditgivare använder sig av för att reducera risk och osäkerhet vid kreditgivning till småföretag.Metod: En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer.

Svenska banker har genomgått flera finanskriser som resulterat i olika konsekvenser, bland annat kreditförluster. Intresset för varför en del banker drabbades mer medan andra drabbades mindre påverkade valet av problemområde. Många studier har gjorts beträffande kreditbeslut vid nya krediter, dock verkade området kring kredituppföljningen, det sekundära kreditbeslutet, vara relativt outforskat. Förhoppningen var att kunna bidra med kunskap som dels kunde vara användbar för kreditgivare, genom att dra lärdom av bra exempel, och dels vara brukbar för låntagarna. En annan önskan var att ge inspiration till ytterligare studier i ett relativt outforskat område.