Sök:

Sökresultat:

279 Uppsatser om Swedbank Sjuhärad - Sida 13 av 19

MÄngfald pÄ företag

Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap Àr sÀrskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, dÄ dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och multikulturell omvÀrldsmiljö som de Àr beroende av. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur mÄngfald i företagets humankapital pÄverkar företag utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv.

Masskundanpassade produkter : En kvantitativ pilotstudie om konsumenters attityder till masskundanpassning i olika produktkategorier

SyfteSyftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur banktjÀnstemÀnnen skapar och bibehÄller förtroende i sina kundrelationer nÀr de förmedlar bankens tjÀnster och produkter. MetodVi har anvÀnt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rÄdgivare pÄ tvÄ banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi anvÀnt oss av ett ostrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi haft förutbestÀmda frÄgor utifrÄn vÄra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bÀttre bild av verkligheten Àn vad enkÀter gör. EnkÀter skulle ha svÄrt att kunna skildra interaktionen mellan mÀnniskor.  AnalysVi har anpassat den modell arbetet utgÄr ifrÄn till att passa in i vÄra respondenters vardag.

MÄngfald pÄ företag

Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap.

Förtroende- nyckeln till goda relationer mellan kund & ekonomisk rÄdgivare

SyfteSyftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur banktjÀnstemÀnnen skapar och bibehÄller förtroende i sina kundrelationer nÀr de förmedlar bankens tjÀnster och produkter. MetodVi har anvÀnt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rÄdgivare pÄ tvÄ banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi anvÀnt oss av ett ostrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi haft förutbestÀmda frÄgor utifrÄn vÄra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bÀttre bild av verkligheten Àn vad enkÀter gör. EnkÀter skulle ha svÄrt att kunna skildra interaktionen mellan mÀnniskor.  AnalysVi har anpassat den modell arbetet utgÄr ifrÄn till att passa in i vÄra respondenters vardag.

MÄngfald i praktiken : En jÀmförande studie av tvÄ organisationers jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbete

MÄngfald i praktiken - En jÀmförande studie av tvÄ organisationers jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbeteDatum: 2015-01-09NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhÀlle och Teknik, EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Karokh Salehi Sacir KadicTitel: MÄngfald i praktiken - En jÀmförande studie av tvÄ organisationers jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbeteExaminator: Magnus HoppeHandledare: Magnus LinderströmNyckelord: MÄngfald, mÄngfaldsarbete, jÀmstÀlldhet, mÄngfaldsplan, ledarskap, kommunikation och diskrimineringFrÄgestÀllningar: Hur ser jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbetet ut hos respektive organisation? Hur kan medvetenheten hos respektive organisation öka kring innebörden av jÀmstÀlldhet och mÄngfald? Vad kan dessa organisationer bidra med till varandras mÄngfaldsplan?Syfte: Studien avser att lyfta fram likheter och skillnader i jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbetet hos organisationer ur den offentliga respektive privata sektorn. Detta genom att jÀmföra arbetet mellan tvÄ organisationer och se ifall dessa kan ta nytta av varandras metoder.Metod: Informationen i studien Àr hÀmtad frÄn vetenskapliga artiklar och kurslitteratur samt internetsidor. Studien bestod Àven av ett flertal kvalitativa intervjuer med ledare samt JÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsansvariga frÄn Swedbank och MÀlardalens Högskola.Slutsats: Studiens resultat frambringar olika strategier och mÄngfaldsplaner frÄn tvÄ olika organisationer. Inom dessa har vi lyft fram deras styrkor och förbÀttringsomrÄden.

Bankers ansvar : En studie om svenska bankers CSR-arbete

Syftet med denna studie Àr att analysera hur tre banker; Swedbank, SBAB och SEB arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR) och hur deras kunder pÄverkas av och relaterar till dess CSR. Sedan framförallt börskraschen 2008, som till stor del skapades av bankers socialt och ekonomiskt oansvariga agerande, sÄ har CSR begreppet ökat nÄgot enormt inom bankbranschen. Krisen har bÄde skapats pÄ grund av en avsaknad av CSR samt att CSR nu har blivit en lösning pÄ den. Svenska Bankföreningen som företrÀder Sveriges banker menar att mÄnga svenska banker har kommit lÄngt i sitt arbete med CSR. De beskriver bland annat hur bankerna arbetar med socialt ansvarstagande genom anstÀllningsvillkor samt jÀmstÀlldhetsfrÄgor men ocksÄ hur bankerna jobbar med etiskt ansvarstagande för att motverka mutor och korruption.

VÀrdering enligt IAS 39 - Hur har de nya omklassificeringsmöjligheterna pÄverkat bankerna?

Bakgrund och problem: 13 oktober 2008 gjordes Ă€ndringar i IAS 39 Finansiella instrument:Redovisning och vĂ€rdering samt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringarnabehandlar nya omklassificeringsmöjligheter för finansiella instrument som inte tidigare fannsoch vilka blivit aktuella i och med finanskrisen.Syfte: Att undersöka hur banker har tillĂ€mpat de nya omklassificeringsmöjligheterna ochvilka effekter detta har fĂ„tt.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen berör de fyra stora noterade svenska bankerna; Handelsbanken,Nordea, SEB samt Swedbank. AvgrĂ€nsningen har gjorts med tanke pĂ„ att banker har en storandel finansiella instrument och sĂ„ledes borde var nĂ„gra utav dem som skulle kunna pĂ„verkasmest av Ă€ndringen.Metod: En studie gjordes av respektive banks Ă„rsredovisning för 2008. Det empiriskamaterialet analyserades sedan utifrĂ„n den teoretiska referensramen vilken utgörs av de delarav IAS 39 samt IFRS 7 som berör vĂ€rdering av finansiella instrument, en redogörelse förverkligt vĂ€rde kontra anskaffningsvĂ€rde samt en kort beskrivning av intressentteorin.Återkoppling: Tre av de fyra undersökta bankerna har valt att omklassificera, frĂ€mst till följdav förĂ€ndrade marknadsvillkor. Omklassificeringarna har i huvudsak skett frĂ„n verkligt vĂ€rdetill anskaffningsvĂ€rde.

Hur ska ett företag med kapitalintensiva premiumprodukter fÄ större strategiskt utrymme i ÄterförsÀljarnas produktportfölj : - En studie av ÄterförsÀljare till en slÀpvagnsproducent

SyfteSyftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur banktjÀnstemÀnnen skapar och bibehÄller förtroende i sina kundrelationer nÀr de förmedlar bankens tjÀnster och produkter. MetodVi har anvÀnt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rÄdgivare pÄ tvÄ banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi anvÀnt oss av ett ostrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi haft förutbestÀmda frÄgor utifrÄn vÄra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bÀttre bild av verkligheten Àn vad enkÀter gör. EnkÀter skulle ha svÄrt att kunna skildra interaktionen mellan mÀnniskor.  AnalysVi har anpassat den modell arbetet utgÄr ifrÄn till att passa in i vÄra respondenters vardag.

AffÀrsutveckling, lönsamhet och tillvÀxt i smÄ tillverkande företag : Kan banken bli en strategisk affÀrspartner och agera som katalysator för tillvÀxt i det lokala nÀringslivet?

Denna rapport analyserar hur smÄ tillverkande företag arbetar med affÀrsutveckling och hur det pÄverkar lönsamhet och tillvÀxt. Examensarbetet ingÄr som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som fÀrddator för smÄ och medelstora företag i deras affÀrsutveckling. Syftet med examensarbetet Àr ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina smÄ företagskunder stöd i deras affÀrsutveckling. En extern part i styrelsen Àr nÀrliggande det arbetssÀtt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel pÄ att bankpersonen agerar affÀrsutvecklare till kund- eller andra företag. DÀrför analyseras hur en extern part i styrelsen pÄverkar ett företags affÀrsutveckling.Det visar sig bland annat att de företag dÀr ledningen lÀgger tid pÄ affÀrsutveckling i genomsnitt har dubbelt sÄ hög lönsamhet jÀmfört med de företag dÀr ledningen inte lÀgger tid pÄ affÀrsutveckling.

VĂ€rderingsarbetet med IAS 39 - Inom Sveriges storbanker

Bakgrund & problem: Redovisning av finansiella instrument har lÀnge varit ett debatterat Àmne, detta pÄ grund av den finansiella marknadens ökade komplexitet och sÄrbarhet. IASB?s standard IAS 39 reglerar upptagandet och vÀrderingen av finansiella instrument i bolagens finansiella rapporter. TillgÄngar och skulder skall vÀrderas till verkligt vÀrde. NÀr en aktiv marknad för handel existerar vÀrderas dessa till marknadsvÀrde, i de fall dÀr en aktiv marknad saknas kommer vÀrdering att göras utifrÄn uppskattningar och vÀrderingstekniker.

Investeringskalkylering : Ur tvÄ perspektiv

Sammanlagt inter­vjuades tre banker och fyra företag. Dessa företag Ă€r Be-Ge, Elajo, Saft och Scania och bankerna Ă€r Handelsbanken, Nordea samt Swedbank. Företagen Ă€r samtliga verksamma i Oskarshamn och bankerna i Kalmar, detta Ă€r inget vi ansĂ„g vara en belastning för uppsatsen dĂ„ vi tidigt gjorde antagandet att bankernas förfarande inte varierade nĂ€mnvĂ€rt som en följd av dess geografiska lĂ€ge, vilket Ă€ven bekrĂ€ftades under empiriinsamlingen.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka de valda företagens iordning­stĂ€llande av kalkyler som under­lag för investeringar. Även att undersöka de större bankernas genomgĂ„ng och an­vĂ€ndande av kalkylerna som underlag för kredit­beslut. Samt att se hur finanskrisen har pÄ­verkat in­vesterings­bedömningar i företagen sĂ„ vĂ€l som hos bankerna.Vi har valt att arbeta utifrĂ„n en huvudfrĂ„ga samt fyra forskningsfrĂ„gor.

Företagsetik: Vid rÄdgivning av finansiella tjÀnster

Genomförandet av MiFID-direktivet Är 2005 har pÄverkat privatrÄdgivarens arbete i stort. RegelÀndringarna blev starten för flertalet förÀndringar i bankbranschen och ett större fokus lades pÄ branschetik samt etik vid rÄdgivningssituationen. Syftet med studien har varit att försöka faststÀlla vad som pÄverkar privatrÄdgivaren i arbetet med etiska aspekter i en rÄdgivningssituation. Undersökningens övergripande karaktÀr var en kvalitativ fallstudie som utgÄr ifrÄn aktörssynsÀttet. Den teoretiska referensramen kom till att bestÄ av institutionell teori, agentteori samt etisk teori.

Koncentration, konkurrens och bankernas höga lönsamhet

De svenska storbankernas vinster Àr höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra sÄ kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 Ärs bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet Àr legitim eller ej. Syftet med utredningen Àr att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration pÄ den svenska bankmarknaden pÄverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur pÄverkar de svenska bankernas prissÀttning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nÀmnda situationen pÄ den svenska bankmarknaden Àr avvikande kommer jÀmförelser med andra europeiska lÀnder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Basel II ? FörÀndring i kapitaltÀckningsberÀkning och dess pÄverkan pÄ kreditprissÀttning.

För att förhindra uppkomsten av bankkriser och stÀrka förtroendet för kreditmarknaden beslutade Basel-kommittén den 1 januari 1993 införa Basel I-systemet. Systemet hade som mÄl att skÀrpa kapitaltÀckningsreglerna, dock har Basel I-systemet ansetts otillrÀckligt. Basel-kommittén utarbetade nya rekommendationer, som togs i bruk 1 februari, 2007, under benÀmningen Basel II. Förutom att skapa mer transparent kreditmarknad förÀndrades Àven berÀkningen av bankernas kapitaltÀckningsgrad. Vid starten av vÄr uppsats hade bankerna varit tvungna att följa Basel II rekommendationerna sedan tvÄ mÄnader tillbaka.

Avskaffandet av revisionsplikten : En studie ur kreditgivarnas perspektiv

Den svenska regeringen har bestĂ€mt sig för att avskaffa revisionsplikten. Revisionsplikten innebĂ€r att alla aktiebolag idag mĂ„ste anlita en revisor som mer eller mindre godkĂ€nner företagets Ă„rsbokslut. I dagslĂ€get Ă€r det bara Sverige och Malta som fortfarande har kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag av alla EU:s medlemslĂ€nder. År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige för att skapa ordning och reda bland rĂ€kenskaperna i de svenska aktiebolagen och nu föreslĂ„s frĂ„n regeringens hĂ„ll att den Ă„terigen avskaffas och detta skulle i sĂ„ fall gĂ€lla företag upp till grĂ€nsvĂ€rden för antal anstĂ€llda pĂ„ 50 personer, balansomslutning pĂ„ 41,5 miljoner kronor och nettoomsĂ€ttning pĂ„ 83 miljoner kronor. Avskaffandet föreslĂ„s börja gĂ€lla frĂ„n den första juli Ă„r 2010.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->