Detta projekt, i kursen Examensarbete i teknisk design, produktionsdesign vid Luleå tekniska universitet, har utförts på Scania CV AB i Södertälje mellan januari och juni 2014. Utöver denna rapport presenterades projektet både vid Luleå tekniska universitet och vid Scania CV AB. Fokus i arbetet var att ta fram en metod för riskbedömning avseende hand- och armvibrationer hos handhållna verktyg som är anpassad för Scanias produktionsverksamhet i Sverige. Målet var att Scania på ett enhetligt sätt ska ha kontroll över vibrationsexponeringen som arbetstagarna utsätts för, i enlighet med kraven från Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2005:15 ? Vibrationer, där insats- och gränsvärdet är 2,5 m/s2 respektive 5,0 m/s2.

Sönderdelning av malm är ett grundläggande steg i utvinningsprocessen för att separera värdemineraler från övrig sten. I Skandinavien används oftast autogenkvarnar (AG) för malning. Effektiviteten i sönderdelningsprocessen är väldigt låg. Genom att kategorisera och övervaka parametrarna i processen kan den optimeras. I detta projekt undersöks indirekta mätmetoder för att bestämma fyllnadsgraden i malmkvarnarna, på uppdrag av New Boliden AB.

I samband med att intresset för att bygga högre trähus har ökat så krävs nya lösningar för att t.ex. kunna möta efterfrågan på stora öppna ytor och långa spännvidder. Träbjälklag med lång spännvidd har dock oftast svårigheter med att klara kraven på Svikt och vibrationer. Ett nyutvecklat förslag på träbjälklag som förmodas klara dessa krav bättre än traditionella träbjälklag har varit utgångspunkten för detta examensarbete där syftet har varit att undersöka bjälklagets styvhet. Detta gjordes laborativt genom att bygga och testa en prototyp av det föreslagna bjälklaget och genom att en numerisk modell baserad på finita element metoden togs fram och användes för att studera hur olika parametrar påverkar bjälklagets styvhetsegenskaper.Bjälklagets design bygger på fackverksprincipen i primärriktningen och på balkverkan i sekundärriktningen.

Bakgrund: Sverige har antagit EU´s direktiv angående vibrationsexponering. Därför har Arbetsmiljöverket utformat författningssamlingar; föreskrifter om vibrationer och medicinska kontroller i arbetslivet. Från företagshälsovårdens håll befarades ökad efterfrågan av medicinska kontroller angående vibrationsexponering, men detta tycks ha uteblivit. Syfte: Känner arbetsledare till Arbetsmiljöverkets föreskrifter angående vibrationsexponering? Mäts den dagliga exponeringen? Är föreskrifterna svåra att uppfatta?Metod och undersökt grupp: Enkät med fasta svarsalternativ skickades till 54 arbetsledare, varav 42 svarade.

ABB Machines tillverkar stora växelströmsmaskiner i form av motorer och generatorer. Ett stort och återkommande problem med de här maskinerna är vibrationer vid driftsvarvtalet. ABB har sedan tidigare använt sig av en stagningsmodell för att lösa det här problemet. Uppgiften bestod i att undersöka möjligheterna att reducera vibrationsrelaterade störningar i utleveransflödet av dessa produkter.I den här rapporten presenteras undersökningar på maskinerna med avseende på egenfrekvens och resonansvibration. Förbättringar i de befintliga stagningsrutinerna har sökts på maskinerna för förskjutning av resonansfrekvenser.

Detta examensarbete är utfört på ITT W&WW i Sundbyberg, Sverige, i samarbete med KTH, Instutitionen för Maskinkonstruktion. Arbetet har gått ut på att finna parametrar som kan användas för att detektera sörpling i en pump. Arbetet har fokuserat på att undersöka om vibrationer och ljud kan ge information om när pumpen sörplar eller ej, samt att utveckla en algoritm baserat på dessa parametrar.När en pump pumpar en blandning av luft och vatten kallar man det att den sörplar. Detta innebär slitage på pumpen samt energiförluster, då verkningsgraden minskar betydligt. Detta är ett problem för bland annat dräneringspumpar inom gruv- och byggindustrin där permanenta installationer och externa sensorer för att undvika sörpling ofta saknas.

I ett mer och mer urbant samhälle så förtätas bebyggelse allt mer. I städerna brottas gamla byggnader med nya byggnadskomplex om det begränsade utrymmet. Stödkonstruktioner och andra grundförbättringsmetoder behöver användas för att möjliggöra byggnationer. Sveriges städer ligger ofta nära vattendrag, vilket många gånger innebär att husen är tvungna att grundläggas på sediment av stor mäktighet. Grundläggningen sker vanligtvis genom slagna betongpålar.

Bakgrunden till detta examensarbete är ett behov av att införa vibrationsmätning i form av ett tillståndsbaserat underhåll vid AB Sandvik Coromants produktionsanläggning i Gimo. Underhållsarbetet på AB Sandvik Coromant i Gimo bedrivdes vid tidpunkten för studien som avhjälpande och förebyggande med olika fasta underhållsintervaller. Att införa tillståndsbaserat underhåll skulle kunna reducera kostnaderna, samt medföra en ökad uppföljning av varje maskin i form av hälsotillstånd. Målsättningen med examensarbetet var att utvärdera vibrationer som mätmetod. Arbetet har innefattat fyra, huvudsakliga moment.

Detta examensarbete var ett utav två som ingick i ett projekt där en enhet för vibrationsmätning togs fram. Examensarbetet utfördes hos Land Systems Hägglunds och syftet med enheten var att kunna bedöma servicebehov av stridsfordon, utifrån uppmätt påverkan av vibrationer. Enheten skulle vara liten och billig för att kunna monteras i alla fordon och lagra information om hur stora påfrestningar fordonen utsätts för. Som bas för enheten valdes en digital signalprocessor. Tre accelerometrar mäter vibrationerna i x-, y-, och z-led.

Arbete med vibrerande handhållna verktyg leder ofta till övergående besvär och på sikt även till bestående skador på blodkärl, nerver, muskler och leder. Det finns således god anledning att försöka minimera vibrationers skadeverkningar på den arbetande befolkningen. Vårt främsta vapen idag utgörs av så tidig upptäckt av dessa skador som möjligt för att därigenom kunna sätta in åtgärder som minskar eller eliminerar fortsatt exponering för vibrationer.I föreliggande undersökning var syftet att studera möjligheten till detta med hjälp av tre olika metoder; ett frågeformulär om cirkulatoriska och neurologiska symptom, Kvantitativ Sensorisk Testning (KST) samt en läkarundersökning. Syftet var också att studera hur vibrationernas frekvens inverkar på skaderisken.Två grupper studerades. Den ena bestod av verkstadsarbetare som hanterar lågfre-kvent vibrerande verktyg och den andra bestod av tandvårdspersonal som hanterar verktyg som vibrerar med mycket hög frekvens.Undersdökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie på ett bekvämlighetsurval där de i studien ingående personerna fick fylla i frågeformuläret och sedan genomgå mätning av perceptionströsklar för vibrationssinnet och temperatursinnet (begränsad KST) samt en läkarundersökning.Resultaten visade att tandvårdsgruppen hade mindre besvär av vibrationer än verk-stadsarbetarna trots att det omvända kunde förväntas då verkstadsarbetarna hade lägre medelålder och färre år av exponering i yrket.

Medicinska kontroller är relativt komplicerade och ibland behöver undersökaren snabbt hitta relevant information. Arbetsmiljöverkets författningssamlingar är inte lämpade för detta. Den föreliggande manualen, speciellt med Interuppkoppling, kan vara ett stöd och ett hjälpmedel för att snabbt uppdatera sig..

Sammanfattning Denna avhandling avser en Skotare ? Valmet 860,4 ? från Komatsu Forest, som har hög produktivitet, men saknar såväl primärt fjädringssystem för fram- och bakaxel som hyttfjädringssystem för att isolera mot vibrationer från ojämnt underlag. Tidigare projekt har praktiskt mätt upp accelerationer (vibrationer) i förarstol, hytt, framvagn och bakvagn, liksom fyra boggievinklar. I detta examensarbete har en simuleringsmodell av skotaren utvecklats i SimMechanics baserat på vissa antaganden och förenklingar, och utvärderats gentemot tidigare mätdata. Gjorda simuleringar matchas mot mätdata i både tids- och frekvensdomänen för att demonstrera att simuleringsmodellen reflekterar huvuddragen i den verkliga skotaren.

När det pulserar i cirkustältets hjärta sprids vibrationerna även vidare till publiken, som bär med sig upplevelsen och styrkan hem.Cirkus Cirkör jobbar med cirkusformens hjärta, de vibrationer som publiken bär med sig hem och som ger dem ny energi och inspiration. Deras vision är att sprida dessa vibrationer till små många som möjligt.Åskådarna får en ny plats i cirkusformen, då de i den nya hallen placeras i fokus, centralt i byggnaden, och får chansen att vara del av det pulserande hjärta de så länge inspirerats av.Vibrationerna sprider sig ut i byggnaden och varje enhet av byggnaden får ett eget pulserande liv. Det tydliggörs i dess exteriöra form och material. Byggnadens eget engagemang attraherar och inspirerar ankommande besökare.En artist måste alltid sikta mycket högre än vad hen önskar nå, för att lyckas med det som redan frän början verkar omöjligt.Den nya cirkusbyggnaden har försetts med ett pulserande hjärta som för både artister och åskådare vidare mot nya höjder. Trappans storhet gör den till en naturlig mötesplats och en central del av byggnaden och dess verksamhet.

Det har funnits problem med utmattningssprickor hos bränsletankarna på stridsfordon 90 och de beräkningar som gjorts har inte kunnat förutspå skadorna som uppkommit. Därför hade ett intresse uppkommit för att se hur vätskan påverkar strukturen vid vibrationer. Detta examensarbete har genom experiment försökt skapa en idé om hur strukturen hos en behållare påverkas vid vibrationer när vätska fylls på inuti behållaren. För att få klarhet i detta designades först ett testobjekt i I-deas för att få fram ett antal önskade modformer. Efter tillverkning utfördes prov i provavdelningens vibrationsbänk med olika vätskenivåer.

Arbetet gick ut på att undersöka och kartlägga vibrationer från handhållna monteringsmaskiner. Arbetsställningens inverkan på vibrationsupptaget undersöktes, främst med avseende på hand, handled, arm och skuldra. Projektet utfördes på D12-line, en av lastbilstillverkaren Scanias motormonteringslinor. Fokus lades på område 4. Kartläggningen syftar till att undersöka om den dagliga vibrationsexponeringen, på Scanias motormontering, uppfyller de nya lagkraven som började gälla från 1 juli 2005 (AFS 2005:15).