I följande uppsats jämförs bilden av "Sverige ? det nya matlandet" mellan Jordbruksverket och VisitSweden och hurvida den överensstämmer eller ej. Det empiriska materialet är baserat på rapporter, pressmeddelanden och andra webb publikationer. Materialet analyseras sedan enligt en diskursanalys. Vi fann att bilden skiljer sig mellan de två aktörerna..

Uppsatsen jämför bilden av underklassfamiljen i det svenska folkhemmet med bilden av den invandrade förortsfamiljen. Har invandrarna bildat en etnifierad underklass i Sverige och därmed övertagit den undre arbetarklassens roll som de andra i välfärdssamhället..

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur migrationserfarenheter hos moldovier som nu bor i Sverige har påverkat deras identitetsskapande. Genom intervjuer med ett levnadsberättelseperspektiv undersöks hur bilden av Europa innan migrationen påverkat beslutet att flytta, hur bilden av Moldavien har förändrats efter migrationen, samt i vilken mån det har betydelse för deras identitet. Studien visar att idéer om språk och historia får stor betydelse vid stora samhällsomvandlingar och kopplas till den egna identiteten. Informanterna omgavs i Moldavien av migrationsberättelser, vilka skapade en migrationslängtan. Moldavien pratades om som något annat och sämre än ?Europa? och de själva konstruerades som icke-européer.

Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikasteland, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi sombygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.

I detta arbete tar vi upp bilden och bildämnets betydelse idag och hur det kan användas som ett verktyg för elevers lärande. Vårt syfte med detta arbete var att få fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjälpmedel för övriga ämnen i skolan. I vår problemformulering ställer vi oss frågan hur pedagoger kan använda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lärande i skolan.Vår metod är kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden är ett språk och att bilden är viktig för både elevers utveckling och för att stärka deras identitet. Bilden är också viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom ämnet och att ämnets status behöver höjas för att målen i läro- och kursplaner ska uppnås..

Abstract saknas..

Jag har vävt porträtt ett tag nu. Jag har tyckt om det sällskapliga i det. Umgänget med bilden av ett ansikte. Men var det egentligen bilden jag ville umgås med? Var det inte personen? Kanske kunde jag använda bilden för att komma personen nära? Jag ville ta det ett sällskapligt steg till.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur bilden används i skolan som verktyg för lärande. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för bilden och bildämnets användande i undervisningen. För att göra detta har vi använt oss av relevant litteratur, olika forskningsteorier och för skolan gällande styrdokument. I den empiriska delen har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Intervjuerna har genomförts med sex lärare på fältet.

I uppsatsen analyseras bilder föreställandes nordamerikansk ursprungsbefolkning i ett antal läroböcker för historia på högstadiet och gymnasiernas A och B-kurser. Syftet är att se om bilderna förmedlar stereotyper och i så fall hur texten hanterar detta. Uppsatsen resultat blir att stereotyper är vanligt förekommande och hanteras mycket illa om överhuvudtaget. Uppsatsen slutsats blir att bilderna mest finns med som prydnad till texten..

Det som vi ville testa var med andra ord: Har finlandisering en effekt på pressen?.

Jag har vävt porträtt ett tag nu. Jag har tyckt om det sällskapliga i det. Umgänget med bilden av ett ansikte. Men var det egentligen bilden jag ville umgås med? Var det inte personen? Kanske kunde jag använda bilden för att komma personen nära? Jag ville ta det ett sällskapligt steg till.

Uppsatsens syfte är att studera bilden av den romersk katolska kyrkan från det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller främmande.Uppsatsens primärmaterial består av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsändare. Avgränsningen är förlagd till år 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pågående.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar även om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt närvarande under Andra Vatikankonciliets pågående.

Den bearbetade bilden anva?nds allt oftare, i allt fra?n modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att anva?ndningen av denna typ av bilder o?kar ma?ste betraktaren ocksa? la?ra sig att kritiskt analysera bilden fo?r att den inte skall fo?rlora all trova?rdighet.Omra?det som studien behandlar a?r anva?ndningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den underso?kande delen a?r uppdelad i tva? underso?kningar. Den fo?rsta delunderso?kningen forskar i om en betraktare kan skilja pa? en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen fo?r den bearbetade bilden i ett nyhetssammanhang underso?ks i den andra delunderso?kningen.