Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges Lärarförbund arbetade med införandet av en ny läroplan, Lgr 80. De frågor som jag har valt att inrikta mig på är Hur Sveriges Lärarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förändringar som Sveriges Lärarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges Lärarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya läroplanen genom att både arbeta med läroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. Källor som jag främst har använt mig av till undersökningen är Sveriges Lärarförbunds remissyttrande, Läroplansförslaget och sammanträdesprotokoll från Sveriges Lärarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges Lärarförbund kunde påverka arbetet med läroplanen både genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande..

Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat där ägarkoncentration och marknadskrafter är något som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen är att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som ägs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, använder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida det är möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren när de måste hålla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen på Folket. Frågeställningarna jag vill ha svar på är hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och på vilket sätt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket använder sig av för att överleva.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala nyheter gratis?Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på nyheter och nyhetsmedier.

Jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av inslag i SVT:s Rapport och TV4:s Nyheterna under tre perioder. Undersökningen fokuserade på hur pass snuttifierade, trivialiserade och dramatiserade nyhetsinslagen är. Syftet var att se på utvecklingen under tjugo års tid sedan tv-monopolet avskaffades och en kommersiell tv-kanal infördes och utgångspunkten för undersökningen var Kent Asps tidigare forskning som anser att dessa tre begrepp, inklusive begreppet personifiering, är utmärkande för kommersialiserad tv.De tv-nyheter som har ingått i min undersökning är Rapports och TV4-nyheternas sändningar från första veckan i december 1990, 2000 och 2010. De olika delarna som analyserades var längden på inslag, längden på soundbites, längden på bildbitar, vilka personer som intervjuas, vilka ämnesområden som sändningarna rapporterar om, om rapporteringen handlar om brott och om den tar upp dramatiska händelser.Resultaten visar att det skett en utveckling mot en viss form av kommersialisering inom tv-nyheterna, men att den inte skiljer de olika nyhetsprogrammen åt så mycket som teorierna om kommersialisering tycks tro.Min slutsats var att även om båda nyhetsprogrammen har blivit mer kommersiella enligt Asps definitioner, betyder det inte att det journalistiska innehållet har blivit lidande. Störst skillnader visade snuttifiering och trivialisering.

Studien undersöker Sveriges Radios nyhetspublicering på nätet och jämför med Ekots nyhetssändningar i etern. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i nyhetsurvalet, samt hur webbinnehållet påverkas av flerkanalspubliceringen och webbens möjligheter till ständig publicering och uppdatering, möjlighet att använda sig av bildobjekt och grafik samt hypertext och interaktivitet. Undersökningen ramas in av de teoretiska begreppen konvergens och divergens, samt teorier om hur kanalernas produktionsförhållanden påverkar nyhetsinnehållet. En kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys har använts, där de båda kanalerna undersöktes under två dagar, 23 och 24 april 2012. Det visade sig att webbens nyhetsrapportering till viss del bestod av nyheter som inte fanns med i Ekosändningarna.

Sammanfattning Författare: Susanna Persson ÖsteTitel: Bortom vita medelålders män: Kvinnor och minoriteter i TV-nyheterna. En innehållsstudie av intervjupersoner i Rapport och TV4NyheternaNivå: Kandidatuppsats i JournalistikvetenskapLärosäte: Stockholms universitetSpråk: SvenskaAntal sidor: 43 Kvinnor och minoriteter har historiskt varit underrepresenterade i TV-kanalernas nyhetsrapportering. Vi lever i ett samhälle i ständig förändring och medierna reflekterar och bidrar till att skapa den verklighet vi lever i. Med utgångspunkt i tidigare forskning och politisk ekonomi har därför syftet med studien varit att kartlägga och analysera hur representationen av kvinnor och minoriteter/invandrare ser ut och har förändrats i TV-nyheterna de senaste åren. Studien har undersökt nyhetsprogrammen Rapport och TV4Nyheterna under två tidsperioder; en vecka 2010 och en vecka 2015.

Bäst är inte bra. Det kan tyckas enkelt. Att en tidning som riktar sig till en befolkning som består av hälften män och hälften kvinnor också ska ha en jämn könsfördelning i nyheterna..

Den här uppsatsen behandlar tv-programmet Lilla Aktuellt som är ett nyhetsprogram för barn. Programmet sänds på Barnkanalen (SVT) och har tidigare sänts på SVT 1. Vi har gjort en jämförande kvantitativ innehållsanalys på sammanlagt sexton program, åtta program från oktober och åtta från november månad, år 1993 och år 2008. Vårt syfte är att belysa hur programmet förändrats sedan starten 1993.Teoretiskt är vi inspirerade av Ingegerd Rydins bok Barnens röster. Program för barn i Sveriges Radio och television 1925-1999 (2000), Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig, barn ochdagstidningar i ett förändrat medielandskap (2004), Siri Amram och Cecilia Hedquists kandidatuppsats??Stor jämställdhet i ett litet format ? en kvantitativ och kvalitativ undersökning av Lilla Aktuellt utifrån ett genusperspektiv ??(2007) samt generell teori om nyhetsvärdering och nyhetsurval.

The linear televison have dominated the supply of moving pictures, but this is about to change with the possibility to consume it via the Internet.I n this thesis we have studied how the two Swedish tv-network companies, SVT and TV4 are working with their web TV and if their online services have affected the linear TV. To limit the size of the study we chose two network companies that provide the most popular tv channels and web services in Sweden. To gather data from these two companies we conducted qualitative interviews with people at the networks. We came to the conclusion that SVT and TV4 doesn't find that their web TV services (called SVT Play and TV4 Play) are competing with the linear TV. They rather regard them as assets to broaden their services.

Detta är en undersökning av Sveriges statsbesöks effekt på Sveriges export. För att mäta effekten använder jag mig av en empirisk modell, den så kallade handelsgravitationsmodellen. Jag finner att det är svårt att hitta starka och statistiskt signifikanta bevis på att Sveriges statsbesök har en positiv effekt på exporten. När man isolerar för statsbesök i Europa utanför Norden finner jag till och med tecken på att de kan ha en negativ effekt. Jag har även jämfört effekten av Sveriges statsbesök med effekten av Storbritanniens och funnit att Sverige har en generellt lägre effekt än Storbritannien, oavsett vilken modell som används..

In this study we have chosen to explore if there is still signs of gender typing in the two news programmes Rapport and Nyheterna. By using a quantitative survey as a method we have investigated if there are any differences between the sexes and their roles.The two main questions where:How does the representation look when it comes to the numbers of women and men?In what extension is the representation gender typed?Due to different theoretical points and former research we have seen that journalistic subject and gender often tends to go hand in hand. When it comes to other participants, such as subjects of interviews, earlier research has shown that experts most often are men. Whereas women often participate as ordinary people, such as mothers or students.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad ?vänstervridning? i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen..

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur TV4:s lokala nyhetsstationer skiljer sig runt om i landet. Jag har studerat TV4 Malmö, TV4 Göteborg, TV Luleå, TV4 Stockholm och TV4 Karlstad. Frågeställningen har varit: Hur skiljer sig TV4 Nyheternas lokala nyhetssändningar ifrån varandra i form av bildspråk, struktur, val av nyheter, intervjupersoner och programledare? Metoden som har legat till grund för min uppsats är Television monitoring guide. Jag har tittat på fyra olika sändningar på respektive nyhetsstation på TV4:s hemsida och antecknat fakta utifrån Television monitoring guide.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges televisions program ?Toppkandidaterna? tas emot av dem som är den tänkta målgruppen: 18-25 år. Målet med programmet är att locka denna målgrupp till Sveriges television, men även att inspirera dessa till politiskt engagemang och debatt. Eftersom Toppkandidaterna därför beskrivs som en ?politisk dokusåpa? vill vi även göra undersökningen i ett vidare perspektiv och ställer oss frågan: Hur resonerar deltagarna i våra fokusgrupper kring begrepp som demokrati och politik? Vi tycker att det finns tydliga kopplingar mellan dessa begrepp, programmet och Sveriges televisions uppdrag från staten som bland annat folkbildare och informatör.

Denna studie är en fortsättning på kandidatuppsatsen Sveriges kommuners turisthemsidor ? En studie om var Sveriges kommuner befinner sig i webbutvecklingen i relation till web 2.0 genomförd av Johansson och Winther som är två av författarna till denna studie. Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur Sveriges kommuner arbetar med sina turisthemsidor samt sociala medier. Denna kandidatuppsats genomfördes genom en observation samt kvalitativa intervjuer med tio av Sveriges 290 kommuner. Resultatet visade att kommunerna använder sina turisthemsidor och sociala medier för att nå ut till önskade målgrupper.