Vad vi har undersökt: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på 3500 kommentarer på Sveriges sex största tidningshemsidor..

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

John III Warden beskrivning om hur militära maktmedel skall nyttjas för att nå högre politiska mål är en av de mest kända inom modern luftmaktsteori. Det finns idag omfattande forskning som prövargiltigheten för Wardens teori om fienden som ett system i kända konflikter. Ett område där forskningen är mindre utbredd är hur en stat kan nyttja sin militära förmåga för att försvara sig mot en angripare som nyttjar sig av Wardens teori. Detta arbete syftar till att undersöka om en mindre statsom Sverige har den militära förmåga som krävs för att möta en sådan angripare.Slutsatsen är att förmåga till luftoperativ kontroll är central, denna upprätthålls genom tillgång till avancerad teknik som exempelvis sensorsystem, vapensystem och vapenplattformar. Väsentligt är attdessa system har förmåga att verka uthålligt och över stora ytor.

I USA:s nya maritima strategi anges kravet att kunna uppträda med marina enheter i farvatten från havet intill kusten. För att kontrollera det kustnära havsområdet krävs effektivitet inom krigföring på och under ytan.  Den nya maritima strategin har lyft fram minkrigföringens roll. Minvapnet framställs dels som ett hot men också som en möjlighet att utnyttja i offensiva och defensiva syften. Med de nya strategiska kraven har amerikanska marinen vidtagit åtgärder för att förbättra kapaciteten inom minkrigföringen. En historisk jämförelse mellan USA som enda kvarvarande supermakt och Sverige som en småstat belägen vid ett innanhav idealiskt för minkrigföring kan ge intressanta aspekter på minkrigföringens strategiska roll.Denna studie fokuserar på USA:s och Sveriges syn på minkrigföringens strategiska roll under 100 år, 1900 ? 2000.

Interoperabilitet blir viktigare och viktigare för Sveriges del, även för funktionen sjukvård. Denna uppsats kommer att behandla likheter och skillnader mellan sjukvårdsdoktriner, handböcker och reglementen med NATO:s och framförallt Norges motsvarigheter, för att undersöka om den svenska Försvarsmakten sjukvårdsorganisation är interoperabel, och för att finna saker som kan förändras för att öka effektiviteten och interoperabiliteten. Under uppsatsen dras slutsatser som att svenska Försvarsmakten tagit åt sig stora delar av de kunskaper som NATO tidigare har gjort. Sverige ?kopierar? delar av NATO:s doktrin för sjukvård, NATO AJP-4,10 Allied joint medical support doctrine.

Vargen fridlystes 1966 och var i det närmaste utrotad i Sverige. Vargens återetablering är ett känsligt ämne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, där licensjakten var en viktig fråga. Även i den senaste debatten när det kommer till vargfrågan, handlar det om licensjakten på varg. Denna debatt delar Sverige i två läger.

Hedersproblematiken förknippas oftast med islam, hedersmord och hedersrelaterat våld, men om man belyser hedersproblematiken utifrån ett annat perspektiv kan man öka förståelsen för en kultur vars traditioner och seder inte överensstämmer med det västerländska samhället. Syftet med uppsatsen har därför varit att undersöka betydelsen av hedern, familjen och kulturen hos fem unga kvinnor med rötter från mellanöstern samt huruvida dessa aspekter påverkar eventuella frihetsbegränsningar i kvinnornas vardagsliv. Metoden för att undersöka detta har varit genom kvalitativa intervjuer där de unga kvinnorna fick möjlighet att fritt berätta om sina liv.Heder, familjen och kulturen betydde mycket för kvinnorna och visade sig också påverka deras förhållningssätt till specifika regler och normer. Frihetsbegränsningarna var omfattande hos de unga kvinnorna i jämförelse med svenska kvinnor. Det är dock viktigt att understryka att dem inte upplevde sig själva som förtryckta utan snarare som en medmänniska i en kultur som skiljer sig åt från andra kulturer..

I denna uppsats har vi kartlagt vilka intressenter Sveriges största företag ser som sin huvudsakliga målgrupp för sina hållbarhetsredovisningar. Syftet med uppsatsen har varit att lyfta fram för vilka företagen tar fram sina redovisningar. Vår tanke är att denna undersökning skall fungera som underlag för framtida studier av hur väl anpassade hållbarhetsredovisningarna är för de givna målgrupperna. Urvalsgruppen för undersökningen har varit Sveriges största företag. Undersökningen har framförallt bestått av två enkäter, en som har gått ut till företag med hållbarhetsredovisningar och en som gått ut till företag utan hållbarhetsredovisningar.

Sammanfattning/abstrakt För att ett samhälle ska fungera måste människor känna tillit till de samhällssystem de ingår i. Dessa system kan utgöras av både sociala och kulturella strukturer. I takt med den tekniska utvecklingen har alltfler människor fått tillgång till internet. Detta innebär att begrepp som trovärdighet och tillit är centrala även för den digitala världen. Idag sköter dessutom en allt större del av Sveriges befolkning exempelvis hela sin ekonomi digitalt med hjälp av internetbanker.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Vi har valt att undersöka hur Sveriges fyra storbanker arbetar för att skapa lojalitet till privatkunden. Vi har utfört studien med hjälp av fyra telefonintervjuer riktat mot lämpliga representanter inom varje bank. Bankerna vi har valt att undersöka är Swedbank, SEB, Nordea samt Handelsbanken. Utifrån den datainsamling vi fått fram har vi evaluerat faktorer såsom kundnöjdhet, lojalitet och lönsamhet och deras påverkan på kundlojalitet. Tanken med arbetet har varit att ge en insikt till hur banker arbetar kring dessa faktorer samt vad som initierar dem.Kundlojalitet har alltid varit ett välkänt begrepp.

I Sverige finns det idag ett stort antal yrken och en del av dessa är i en professionaliseringsprocess. Studie- och yrkesvägledaryrket är ett exempel på ett yrke i denna process. Syftet är att beskriva utvalda aktörers syn på studie- och yrkesvägledaryrkets avgränsningar, kompetens samt eventuella auktorisation i ett professionaliseringsperspektiv. En kvalitativ metod har använts och fem elitintervjuer har genomförts med representanter från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges vägledarförening, Högskoleverket samt Skolverket. Samtliga respondenter ansåg att det finns specifika kompetenser som endast studie- och yrkesvägledare besitter men åsikten om vilka kompetenser detta är, gick isär.

Detta arbete syftade på att undersöka det industriella inköpsbeteendet hos företag inom exponeringsbranschen (företag som säljer en skylt av något slag). Rapporten beskriver företaget Södra Skogsägarna och deras nylanserade produkt DuraPulp, som har plastliknande egenskaper och som är tänkt att ersätta de plastskyltar som finns i butiker. Rapporten bygger på teorier om det industriella inköpsbeteendet. Företagen, Systemtext, HL Display och Antalis, som blev intervjuade är bland de största inom branschen för exponeringsprodukter. Företagen identifierades som lämpliga för rapporten eftersom branschkunniga personer som intervjuades rekommenderade dem.

Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning. Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner. SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt.

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida det är samhällsekonomiskt lönsamt att gräva ned de elledningar som ingår i Sveriges lokalnät för att på så vis göra elleveranserna säkrare. Ett lagförslag som diskuterats under hösten 2005 får som följd att nätbolagen måste betala ut höga avbrottsersättningar till dess kunder om avbrott inträffar. Det innebär att nätbolagen måste säkra sina elleveranser för att undvika höga avbrottsersättningskostnader. I lagförslaget står det inte att nätbolagen skall gräva ned sina elledningar, men för att kunna säkra elleveranserna till såväl tätort som glesbygd menar nätbolagen att de är tvungna att gräva ned elledningarna vilket skulle innebära stora investeringskostnader. Höjda investeringskostnader för nätbolagen skulle kunna leda till höjda nätavgifter för dess kunder och frågan är om kunderna är beredda att betala höjda elkostnader för att säkra elleveranserna till glesbygden.