Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

År 2009 antogs för första gången en ISO-standard om riskhantering, ISO 31000:2009. Den är tänkt att kunna användas inom alla samhällssektorer. Kunskapen om standardens utbredning, såväl inom privat som offentlig sektor är i dagsläget låg. Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning standarden används av kommuner och landsting. Den syftar vidare till att undersöka hur dessa aktörers riskhantering i vissa avseenden förhåller sig till råden i standarden.

För att kunna hålla jämna steg med utvecklingen och förändringar i samhället har flera av Sveriges kommuner infört ett rehabiliterande arbetssätt att jobba efter inom äldreomsorgen. I denna kvantitativa studie, ställs frågan huruvida det skiljer sig i självupplevd arbetstillfredsställelse mellan personal som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssätt och de som inte gör det. För att mäta variabeln arbetstillfredsställelse användes ett frågeformulär, QPSNordic-34+. I enkätundersökningen deltog 180 anställda inom äldreomsorgen i två svenska kommuner och 120 besvarade enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 66,7%. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i hur man upplever arbetstillfredsställelse hos anställda som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssätt jämfört med de som inte gör det..

Detta arbete handlar om regionala röstningsmönster i riksdagsvalet 2010 hos riksdagspartierna Socialdemokraterna och Moderaterna. Dessa mönster analyseras fram genom ett antal kartor och diagram som är framställda från statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB. Genom att välja ut fyra socioekonomiska faktorer; genomsnittsinkomst, eftergymnasial utbildning, industriarbetare samt befolkningstäthet, kunde en generell bild på kommunnivå skapas över vilka röstningsmönster som fanns vid riksdagsvalet 2010. Genom att kombinera dessa faktorer syntes mönster bland Sveriges 290 kommuner, var i landet de två partierna var starka respektive svaga. På detta lades de mönster som uppenbarades i de socioekonomiska faktorerna, varpå slutsatser kunde dras utifrån kombinationen av dem..

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Sveriges riksdag fattade 2001 beslut om att Försvarsmakten skall inriktas mot ettnätverksbaserat försvar, NBF. Mycket av NBF utvecklingsresurser inriktas mot tekniklösningar.Denna uppsats fokuserar istället på mänsklig kommunikation inom NBF, ochhar som målsättning att dra nytta av erfarenheter vunna inom Flygvapnets snart 60-årigaerfarenhet av utveckling av nätverksliknande system med interaktion mellan ledningscentraleroch personal som bemannar plattformar. Undersökningen pekar på att det finnsett antal faktorer som kan vara viktiga att beakta i utvecklingen av NBF.Undersökningen ger vid handen att frågor som förtroende, vikten av relevanta regler ochbestämmelser samt framför allt förståelse för en helhet och samverkande aktörer, ärväsentliga för optimal verkan..

Sveriges elpris har under åren stigit avsevärt, något som har medfört att intresset förenergieffektivisering och besparingar har ökat markant. Nossebro Energi har valt att seöver den egna fastighetens energiförbrukning och hur den kan sänkas. Arbetet ärfokuserat på belysningen i den del av fastigheten där åtgärder inte redan har genomförts.Energimätningar har utförts för att kartlägga det nuvarande tillståndet i derasbelysningsanläggningar. Mätresultaten gav underlag till de åtgärdsförslag som redovisasi rapporten. Åtgärdsförslagen innehåller inga exakta investeringskostnader ellerbesparingskalkyler men beskriver hur omfattande åtgärden är.Resultatet visar på att de största energibesparingarna kan ske i de äldrebelysningsanläggningarna i fastigheten.

Drottningholmsparken under 1900? talet? beskriver vilka förändringar och restaureringar som genomförts i lustträdgården och parken från 1900 fram till idag och hur man sett på det historiska arvet. Den tar upp och visar på förändringar som skett i synsättet på historiska trädgårdsanläggningar. Att kungafamiljen bosatte sig på slottet och att Drottningholm blev Sveriges första världsarv ledde till att besökarantalet ökade. Uppsatsen redovisar hur man nyttjat Drottningholmsparken som en publik park för olika typer av arrangemang och hur administrationen sett ut under olika tidsperioder.

Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal.

Studiens syfte var att analysera svenska gymnasieböckers historiebruk. Analysobjekten var de två världskrigen. Krigen analyserades via flera olika parametrar, såsom vilka fronter och krigsbrott som redovisades, hur Sveriges roll beskrevs samt huruvida böckernas etiska ställningstaganden stämde överrens med GY11:s etik. Studien visade att de undersökta böckerna fokuserade på västvärldens insatser och att beskrivningarna av de östliga och asiatiska fronterna var försumbara. Detta tillsammans med bristen på beskrivningar av östligt och asiatiskt lidande ledde till slutsatsen att de undersökta böckerna inte stämde överrens med GY11:s etiska riktlinjer.

Denna studie redovisar den frivilliga information som svenska VD och koncernchefer tar upp i VD orden i sina årsredovisningar. Syftet är att analysera var Sveriges redovisningsutveckling är på väg, genom att bland annat ställa de svenska VD orden i jämförelse med utvecklingen av öppenhet i årsredovisningar inom detta område i framför allt USA och Storbritannien. De undersökta VD orden kommer från årsredovisningarna hos de 18 svenska börsnoterade företag med högst värde på sin aktieomsättning år 2005. Eftersom det fortfarande inte finns någon fullständig teori inom detta område har ett induktivt förhållningssätt använts. De metodologiska val som gjorts är inspirerade av det som Glaser och Strauss (1967) kallar för grounded theory..

Titel: Vad påverkar valet av regelverk för Sveriges fastighetsföretag?Problem och bakgrund: Vid årsskiftet 2013/2014 införs K-Projektet i svensk redovisning. Kprojektetär uppdelat i fyra olika regelverk baserat på företags storlek, K1,K2 K3 och K4. En delföretag kommer vara mer eller mindre tvungna att använda ett särskilt regelverk till följd av sinstorlek medan några har möjligheten att välja då de ligger på gränsen mellan två regelverk. Vad harbetydelse och påverkan för dessa företag när de står inför ett val? En nyhet i ett av regelverken, K3,är komponentmetoden som ska användas för värdering och avskrivning av fastigheter.

I enlighet med Sveriges innovationsstrategi bör småföretagare rusta sig inför framtiden genom att bli mer innovationskraftiga, detta för att småföretagare kommer att stå för en stor del av arbetsmarknadens tillväxt. Ett viktigt led i innovationsarbetet är att titta på den interna processen i ett företag med avsikt att urskilja förbättringspotential för att öka innovationskraften. Studien syftade därmed att undersöka ett mikroföretags tjänsteinnovationsprocess samt faktorer som inverkar på processen. Det undersökta företaget har tillgång till unik data och verkar i den privata tjänstesektorn. Genom intervjuer med samtliga personer i företaget har deras utvecklingsprocess undersökts utifrån ett innovativt perspektiv. Resultatet har jämförts med forskning på området och sedan analyserats utifrån dessa teorier.

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män.

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog är i Sverige nära knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) år 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgång har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anställdes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs några praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frågor kom att ifrågasättas av värmländska bergsmän och den debatten behandlas även..