Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

I detta arbete undersöks om det finns möjligheter att etablera vågkraft inom Sveriges ekonomiska zon och hur det påverkar svensk sjöfartsnäring.Arbetet analyserar hur vågkraftparker kan påverka sjöfarten i svenska farvatten.Studien ser till möjliga framtida platser för vågkraftsparker genom att ha undersökt vågbilden runt den svenska kusten. Arbetet baseras på data från två huvudkällor Sjöfartsverkets AIS-databas och SMHI. Dessa data analyseras kvalitativt.Hänsyn har även tagits till andra källor för att få en bra överblick i resultatet, där ibland sjömärkning och regler för att etablera vågkraftsparker.Vågkraftsparken utanför Smögen i Sotenäs kommun används i undersökningen eftersom det är Sveriges enda vågkraftpark och den första kommersiella vågkraftsparken i världen.Slutsatsen är att det kan vara svårt att hitta passande områden som fungerar för både sjöfart och vågkraft eftersom Östersjön, Skagerak och Kattegatt är hårt trafikerade hav. .

The purpose of this paper is to compare the content and political message in the election posters of the political parties Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ. This is achieved through a qualitative content analysis combined with text and rhetorical analysis as well as semiotics. Out of all the election posters from Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ with national spread, eight were analyzed. The conclusions of this analysis are that both political parties prefer posters with high text content with the main purpose of gathering votes, and that persons were used as motives with the objective to present the party representatives and strengthen their perceived ethos..

Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur planeringen av fritidshusområden som permanentas bedrivs och bör bedrivas. För att få reda på hur planeringen bedrivs gjordes två studier av hur 24 ostkustkommuner ställer sig till och arbetar med dessa förändringsområden samt vilka problem de uppmärksammat till följd av permanentningen. Resultaten av dessa studier visade att permanentning av fritidshusområden är ett aktuellt planeringsproblem i de ?esta kommunerna, men att de över lag ändå är positivt inställda till permanentning. Kommunerna är dock positivt inställda till permanentningen av olika anledningar.

I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag.

Det övergripande syftet med detta arbete har varit att studera hur kommuner förhåller sig till bestämmelserna som finns i Miljöbalkens 3 kap § 4 om ianpråktagande av jordbruksmark. Syftet har vidare varit att undersöka vilka motsättningar som finns mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen genom att studera hur kommuner resonerar om frågan om byggande eller bevarande av jordbruksmark. För att undersöka detta studeras de fall som har den bästa jordbruksmarken sett till dess produktionsförmåga samt har en stor befolkningsökning och liten yta att växa på. Som tillvägagångssätt för att studera detta tillämpas en flerfallstudie som undersökningsstrategi. I studien genomförs en innehållsanalys av åtta kommuners översiktsplaner.

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Syftet med studien var att analysera förhållandet mellan handläggning i två norrbottenskommuner. Studien omfattade totalt nio behovsbedömare i två kommuner som har hemtjänsten indelad i beställar-utförarorganisation. Datainsamlingen har skett genom intervjuer. Studien visade att trots det kommunala självstyret inte fanns några stora skillnader mellan de båda kommunerna när det gäller förhållandet mellan handläggning och centrala direktiv för tilldelning av sociala omsorgsinsatser. Undersökningen visade att behovsbedömarna i respektive kommuner följer socialtjänstlagen och förvaltningslagen när det gäller hur ett ärende skall inledas och beslutas.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt från en enkätundersökning där handläggare och skolläkare från Östergötlands 13 kommuner har besvarat frågor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av särskilt stöd kan gå till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rätt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgången beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstås. I litteraturgenomgången tas också frågan om individ kontra miljö upp.

1GÖTEBORGS UNIVERSITETInstitutionen för svenska språketEtt textperspektiv på kommuners kommunikation med ungdomarAnne MogrenSpecialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fördjupningskurs 1203Vt 2013Handledare: Einar Korpus.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

Vi har ställt oss frågorna: På vilket sätt framställs Sverigedemokraterna som parti och deras politik i Sveriges sex största dagstidningar under perioden 17-22 september? Vilka bevakningsstrategier syns i texterna? Är bevakningen av Sverigedemokraterna saklig?.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparareMetod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra.Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden..

Information och kommunikation är två viktiga faktorer som påverkar hur effektivt en organisation fungerar. Hur informationen och kommunikationen fungerar påverkas av många olika saker. Dessa är bland annat hur den organisatoriska strukturen ser ut, företagskulturen, om ledaren uppmuntrar till öppna debatter och dialoger etcetera. Syftet med uppsatsen var att med den offentliga äldreomsorgen som undersökningsobjekt identifiera hur kommunikationen mellan chefer och anställda såg ut att fungera och varför den fungerade som den gjorde samt om det fanns skillnader mellan hur individer inom olika hierarkiska nivåer uppfattade att kommunikationen fungerade. Vi genomförde en survey-undersökning som omfattade äldreomsorgen i två kommuner i Västerbottens län.