Sökresultat:
3229 Uppsatser om Sveriges hästraser - Sida 9 av 216
Kommuner och barnfattigdomsforskning : Hur relaterar Sveriges kommuner till nationell barnfattigdomsforskning?
Hur tas barnfattigdomsforskning emot pÄ kommunal nivÄ i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls nÄgot utrymme? Barnfattigdom i Sverige har varit ett mycket debatterat Àmne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet Àr stor vilket innebÀr att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rÀtten till en skÀlig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. DÄ regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom Àr det nu upp till dem att styra upp detta. DÄ det finns en del nationell forskning att tillgÄ i Àmnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjÀlp, frÄgan Àr bara hur kommunerna stÀller sig till barnfattigdomsforskning.
à terköp av aktier : En studie i hur ett företags annonsering om Äterköpsprogram pÄverkar den svenska aktiemarknaden
Huvudsyftet med uppsatsen Àr att se hur ett företags annonsering om Äterköp av aktier pÄverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer Àven en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig frÄn den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av en eventstudie dÀr den abnormala avkastningen berÀknas. En intervju utförs för att bekrÀfta resultatet.Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning pÄ 0,57 %. Det visade Àven att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion pÄ en annonsering av ett Äterköp.
Strategiska svÄrigheter i dagens mediesamhÀlle : En kvalitativ studie av lokala medieorganisationerns strategier i förÀndringsprocesser
Hela mediebranschen Àr idag inne i stÀndigt pÄgÄende förÀndringsprocess. Alla medieorganisationer, sÄvÀl pÄ global nivÄ som pÄ lokal nivÄ, pÄverkas pÄ ett eller annat sÀtt och mÄste ta stÀllning till hur de ska agera i förÀndringarna. Att utforma hÄllbara strategier för nÄgot som Àr i stÀndig förÀndring Àr dock inte helt okomplicerat.    I den hÀr studien har fyra vÀrmlÀndska medieorganisationers förhÄllningssÀtt till strategier i förÀndringsprocesser undersökts. TvÄ av dem, Nya Wermlands-Tidningen och TV4 VÀrmland, Àr kommersiellt drivna, medan tvÄ av dem verkar för public service, nÀmligen Sveriges Televisions VÀrmlandsnytt och Sveriges Radio VÀrmland. Dessa organisationer har valts ut för att det kan vara intressant att se hur det ser ut pÄ lokal nivÄ, samt om synen pÄ strategier i förÀndring skiljer sig Ät beroende pÄ om de verkar kommersiellt eller inte.    För att besvara syftet med studien har tvÄ delstudier genomförts, dels en kvalitativ samtalsintervju, dÀr en person i ledningen pÄ respektive medieorganisation har intervjuats och dels en mindre kvalitativ innehÄllsanalys.
Prevention av stora perinealbristningar vid Sveriges förlossningsavdelningar : En kartlÀggningsstudie
Bakgrund: I Sverige ökade prevalensen av rupturer grad IV frĂ„n 2,6% till 4,2% mellan Ă„ren 1994-2004. Ă
rligen Àr det cirka tretusen kvinnor som drabbas av bristningar av grad III och IV i Sverige. Det Àr en stor spridning mellan Sveriges olika förlossningsavdelningar.Syfte: Syftet var att beskriva ÄtgÀrder för prevention av perinealbristningar av grad III och grad IV vid normal förlossning pÄ samtliga förlossningsavdelningar i Sverige.Metod: Deskriptiv kartlÀggningsstudie med induktiv ansats. Det Àr en nationell studie som riktar sig till Sveriges alla förlossningsavdelningar. Endast perinealbristning av grad III och grad IV berördes.Resultat: Totalt deltog 38 av 47 (81%) av Sveriges förlossningsavdelningar i studien.
Handel: Sveriges svar pÄ en hÄllbar global utveckling
I december 2003 antogs Sveriges politik för global utveckling (PGU). MÄlet förpolitiken Àr att bidra till en rÀttvis och hÄllbar global utveckling genom att all politik som bedrivs ska genomsyras av ett rÀttighetsperspektiv samt de fattigas perspektiv pÄ utveckling. Uppsatsen utreder vilka förutsÀttningar det finns för en lyckas implementering av PGU med avseende pÄ handel. Sverige utgör ett exportinriktat land och de senaste Ären har Sveriges bistÄndspolitik svÀngt frÄn det traditionella bistÄndet till att handelspolitiken fÄr allt större del av bistÄndspengarna, med motiveringen att handel gynnar fattigdomsbekÀmpning.I implementeringsprocessen av PGU Àr nÀringslivet en viktig aktör. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÄngt implementeringsprocessen sipprar ner.
Sveriges Television vs : Fox News
AbstractFörfattare: Stina Halvorsen, Hanna MĂ„rtenssonHandledare: Eva-Lotta FridTitel: Sveriges Television vs. Fox News, en jĂ€mförelse avnyhetsrapporteringen kring PakistankonfliktenĂmne: Medie- och kommunikationsvetenskapĂ
r: 2007Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att blottlÀgga vilka skillnader och likhetersom finns i nyhetsrapporterandet mellan kanalerna gÀllande den specifikahÀndelsen i Pakistan.Metod: Vi anvÀnder ett kritiskt hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och tillÀmparsedan kvalitativ metod i form av diskursanalys och bildanalys. Vi anvÀndeross Àven genomgÄende av nyhetsvÀrdering och nyhetsförmedling, dÄ vifinner dessa begrepp högst relevanta för analysen.Slutsatser: Vi har upptÀckt att informationen som förmedlas Àr den sammahos bÄda kanalerna, det Àr vinklingen pÄ hur informationen förmedlas somskiljer sig Ät. Tyngdpunkten i Fox News nyhetsinslag ligger pÄ hur vidareUSA:s nationella sÀkerhet Àr hotad av konflikten, medan SVT istÀllet lÀggerfokus pÄ att förmedla hur situationen ser ut i Pakistan och vad konfliktenbetyder för landet. De likheter vi kan urskilja Àr först och frÀmst val av bilder,det vill sÀga bÄda kanalerna anvÀnder samma bilder vid flera tillfÀllen, samtatt President Pervez Musharraf och Benazir Bhutto framstÀlls pÄ liknande sÀtti bÄda kanalernas inslag.Nyckelord: Komparativ studie, hermeneutik, diskursanalys, bildanalys, FoxNews, SVT, Pakistan, nyheter online, nyhetsinslag..
Vad Àr kommersiellt och vad Àr public service? : InnehÄll, form och funktion i radions morgonprogram
Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan public service radion och den kommersiella radion. Det Àr framförallt public service radions identitet som relateras i förhÄllande till den kommersiella radion. I uppsatsen anvÀnds bÄde kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys med fokus pÄ medietextens tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet bestÄr av tvÄ av radions mest populÀra morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna bestÄr av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.
För sÀkerhets skull - Sveriges beredskap för sÀker hÀlso- och sjukvÄrd i kris : En studie om hÀlso- och sjukvÄrdens beredskapsförmÄgor
Detta arbete syftar till att undersöka vilka förÀndringar den svenska hÀlso- och sjukvÄrdens beredskapsförmÄgor har genomgÄtt under en dryg 30Ärs period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hÀlso- och sjukvÄrden och Àven samhÀllet stÀlls inför gÀllande sÀkerhets- och beredskapsfrÄgor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmÄgan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmÄga att identifiera sig sjÀlva och andra aktörer som delar i en enhet mÄste förbÀttras. Ekonomiska faktorer Àr ocksÄ avgörande dÀr strÀvan efter ekonomisk effektivitet begrÀnsar och försvÄrar beredskap och sÀkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd..
ASP.Net i verkligheten
Utvecklingen pÄ Internet har varit och Àr fortfarande explosionsartad. Framtill för ett par Är sedan lanserades stÀndigt nya tekniker som syftar till attförenkla och förbÀttra webbens funktionalitet. I början av webbutvecklingseran var HTML det enda sprÄk som anvÀndes. Idag bÄde anvÀnds HTML i symbios med och konkurrerar med ett flertal komplexa webbutvecklingssprÄk och tekniker. ASP.Net Àr en av de nyare teknikerna pÄ marknaden.Denna undersökning har genom intervjuer med 15 respondenter pÄ 15 webbutvecklingsföretag syftat till att ta reda pÄ, hur utbredd anvÀndningen av ASP.Net Àr hos Sveriges webbutvecklingsföretag, varför ASP.Net anvÀnds eller inte anvÀnds och hur utbredd anvÀndningen av ASP.Net kan tÀnkas vara om tvÄ Är.Resultatet som erhÄllits visar att cirka hÀlften av Sveriges webbutvecklingsbolag anvÀnder ASP.Net aktivt idag.
Sveriges utveckling av förnybar elproduktion och dess miljöpÄverkan
Denna rapport Àr en litteratur- och kÀllstudie med syfte att utforska den svenska förnybara elens utveckling. Förnybar energi Àr idag viktigt i samhÀllet dÄ den genererar den el som vi Àr i behov av, utan att pÄverka miljön i lika stor omfattning som tidigare energislag. MÄlet var att efter genomfört arbete, ha svar pÄ hur Sveriges elmix ser ut och eventuellt kunna svara pÄ hur den kan se ut till nÀsta generation. Vilka tekniska lösningar som anvÀnds idag för respektive kraftslag Àr nÄgot som Äterges i rapporten.Alla kraftslag pÄverkar miljön pÄ nÄgot vis. Rapporten beskriver dessa miljöpÄverkan med hjÀlp av livscykelanalyser som pekar pÄ var i produktions- och driftprocessen som den största pÄverkan sker.
Regionala skillnader i arbetslöshet : En empirisk studie över Sveriges lÀn 2002-2012
Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.
VÄgkraft - Ett hinder för sjöfarten?
I detta arbete undersöks om det finns möjligheter att etablera vĂ„gkraft inom Sveriges ekonomiska zon och hur det pĂ„verkar svensk sjöfartsnĂ€ring.Arbetet analyserar hur vĂ„gkraftparker kan pĂ„verka sjöfarten i svenska farvatten.Studien ser till möjliga framtida platser för vĂ„gkraftsparker genom att ha undersökt vĂ„gbilden runt den svenska kusten. Arbetet baseras pĂ„ data frĂ„n tvĂ„ huvudkĂ€llor Sjöfartsverkets AIS-databas och SMHI. Dessa data analyseras kvalitativt.HĂ€nsyn har Ă€ven tagits till andra kĂ€llor för att fĂ„ en bra överblick i resultatet, dĂ€r ibland sjömĂ€rkning och regler för att etablera vĂ„gkraftsparker.VĂ„gkraftsparken utanför Smögen i SotenĂ€s kommun anvĂ€nds i undersökningen eftersom det Ă€r Sveriges enda vĂ„gkraftpark och den första kommersiella vĂ„gkraftsparken i vĂ€rlden.Slutsatsen Ă€r att det kan vara svĂ„rt att hitta passande omrĂ„den som fungerar för bĂ„de sjöfart och vĂ„gkraft eftersom Ăstersjön, Skagerak och Kattegatt Ă€r hĂ„rt trafikerade hav. .
En valaffisch sÀger mer Àn tusen politiker : En kvalitativ innehÄllsanalys av Sverigedemokraternas och Feministiskt Initiativs valaffischer i valet till Sveriges riksdag 2014
The purpose of this paper is to compare the content and political message in the election posters of the political parties Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ. This is achieved through a qualitative content analysis combined with text and rhetorical analysis as well as semiotics. Out of all the election posters from Sverigedemokraterna and Feministiskt Initiativ with national spread, eight were analyzed. The conclusions of this analysis are that both political parties prefer posters with high text content with the main purpose of gathering votes, and that persons were used as motives with the objective to present the party representatives and strengthen their perceived ethos..
Om alla för alla för alla- eller? : En studie av nyhetsinnehÄllet pÄ SVT Rapport och de redaktionella strukturerna pÄ SVT Riksnyheterna ur ett mÄngfaldsperspektiv.
Uppsatsen Àr en mÄngfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och Àr genomförd som en fallstudie under vÄren 2012. Syftet med studien Àr att undersöka vilka som fÄr komma till tals i nyheterna och utifrÄn vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, mÀn och personer med minoritetsbakgrund. DÀrtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren pÄ SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att pÄverka nyhetsinnehÄllet ur ett mÄngfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rÄdande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram Àr det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehÄll. DÀrtill har mÄngfald pÄ SVT varit ett intressant undersökningsomrÄde dÄ det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahÄlla ett utbud som prÀglas av mÄngfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sÀndning i tre sammanhÀngande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie pÄ SVT Riksnyheter under tvÄ arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnÄr en relativt jÀmn könsfördelning i nyhetsinnehÄllet i avseendet presentationen av kvinnor och mÀn, men att nyhetsinnehÄllet Àr könsmÀrkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.
De Àr hÀr nu
Vi har stĂ€llt oss frĂ„gorna: PĂ„ vilket sĂ€tt framstĂ€lls Sverigedemokraterna som parti och deras politik i Sveriges sex största dagstidningar under perioden 17-22 september? Vilka bevakningsstrategier syns i texterna? Ăr bevakningen av Sverigedemokraterna saklig?.