Sök:

Sökresultat:

3229 Uppsatser om Sveriges hästraser - Sida 29 av 216

From Tyresta with love : ett förslag om att attrahera barn och unga i Tyresta nationalpark och naturreservat

Naturen har en inneboende dragningskraft pÄ mÄnga av oss. Genom att bara vara tillgÀnglig för alla ger naturen oss minnen och lÀrdomar för livet. Flera av oss kan kÀnna igen den roll som naturen spelar i barndomen. Leken med kottar dÀr de i fantasin blev till djur, vattenpölen dÀr jakten pÄ pirater utspelade sig eller kojan lÀngst in i skogen, dit ingen vuxen nÄgonsin kom. Naturens roll i vÄr barndom har en nÀra relation till den vuxnes syn pÄ och engagemang kring miljö och natur.

Obeskattade reserver : Har en förÀndring kring anvÀndandet och dynamiken mellan periodiseringsfonder och överavskrivningar intrÀffat?

Syfte: År 2005 infördes en ny lag, att företagen som gjorde avsĂ€ttningar till periodiseringsfonder var tvungna att beskatta en schablonintĂ€kt som erhölls frĂ„n de gjorda avsĂ€ttningarna. Problemet som uppsatsen berör Ă€r huruvida anvĂ€ndandet av överavskrivningar hade förĂ€ndrats efter att lagen tillkom för periodiseringsfonder jĂ€mfört med tidigare. Dessutom fokuserades det ocksĂ„ pĂ„ vilka konsekvenser obeskattade reserver har fĂ„tt före och efter att lagen trĂ€dde i kraft. Syftet med examensarbetet Ă€r att kartlĂ€gga hur företagens vanor kring avskrivningar över plan förĂ€ndrades efter införandet av schablonintĂ€kten pĂ„ periodiseringsfonder, och om överavskrivningar kan anses som ett substitut till periodiseringsfonder istĂ€llet för ett komplement. Metod: En undersökning gjordes pĂ„ företagen som Ă€r listade pĂ„ börslistan ?large cap?.

VÀgverket, kalkyler vid val av överbyggnad - ett val med konsekvenser

SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att föra en analytisk diskussion kring vad som Àr en lÀmplig kalkylmodell för val av överbyggnad för en vÀg i förhÄllande till VÀgverkets mÄl och verksamhet. Detta huvudsyfte uppnÄs med hjÀlp av den metod vi valt samt genom följande tvÄ delsyften; - att beskriva VÀgverkets mÄl och verksamhet, - att utreda vilka faktorer som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid val av överbyggnad. METOD: Metoden tar sin grund i investerings- och kalkylteoretisk teori som hjÀlpt oss att identifiera relevanta omrÄden att undersöka. Dessa har vi undersökt framförallt genom litteraturstudier och diskussioner med insatta personer. Vidare har vi stegvis ur ett kostnadsperspektiv byggt upp en kalkylanalys, dÀr varje steg analyserats utifrÄn VÀgverkets mÄl.

NulÀgesanalys av informationssÀkerheten gÀllande molntjÀnster vid svenska universitet

Allt fler verksamheter vÀljer att flytta delar av eller hela sin lagring till en molntjÀnst, en tjÀnst som tillhandahÄlls av en extern leverantör över Internet. Det medför en mÀngd fördelar som bl.a. minskade kostnader och ökad flexibilitet för anvÀndarna, men det finns ocksÄ risker kopplat till att anvÀnda molntjÀnster. I uppsatsen presenteras en rikstÀckande nulÀgesanalys över informationssÀkerhetslÀget kring anvÀndandet av molnlagringstjÀnster vid Sveriges 14 universitet. Arbetet genomförs som en fallstudie och granskning av universitetens styrdokument samt intervjuer med personal vid nÄgra utvalda universitet ligger till grund för analysen..

ModersmÄlsmoraset

SkolfrÄgan har seglat upp som en av de viktigaste valfrÄgorna inför riksdagsvalet i september. Men medan politikerna grÀlar om Pisa-mÀtningar och lÀrartÀthet finns det en frÄga som gÄtt relativt obemÀrkt förbi, trots att den varje Är berör en allt större del av Sveriges skolbarn. LÀsÄret 2012-2013 fick ungefÀr 99.000 barn grundskolebarn modersmÄlsundervisning i skolan. 85.000 barn deltog inte. Trots att bÄde forskare och myndigheter pekar pÄ stora fördelar med modersmÄlsundervisning finns det allvarliga brister i systemet.VÄr undersökning visar pÄ stora skillnader i hur modersmÄlsundervisningen fungerar runtom i Sveriges kommuner.

Barnprogram i Sveriges television Är 2000-2012

Uppsatsen undersöker förÀndringar i SVTs utbud av barnprogram samt förÀndringen i bilder, tilltal och vilka som fÄr komma till tals i nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt. Uppsatsen undersöker vecka 37 mellan Ären 2000 och 2012 med nedslag vartannat Är (2000, 2002 etc.). Uppsatsen bestÄr tvÄ analyser, varav den ena Àr en kvantitativ analys. Den fokuserar pÄ SVTs utbud av barnprogram. Fokus ligger pÄ programtyp, genre, utseende och ursprungsland.

Sa? blir SVT.se en dro?msajt fo?r barn :  ? En anva?ndarorienterad studie om barns Internetanva?ndning och Sveriges Television

Syfte:  Syftet med studien var att underso?ka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i a?ldrarna 9-12 a?r, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen a?r en del i projektet ?Unga na?tkulturer? som finansieras av KK-stiftelsen.Metod:  I studien har vi tilla?mpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.Resultat: Barns dro?msajt besta?r av kommunikation, interaktion (fra?mst i form av olika spel), design och personlighet. Det a?r viktigt fo?r dem att de kan go?ra na?got mer a?n ?bara? la?sa..

Miljöaspektens prioritering vid logistikplanering

Sammanfattning Titel: Miljöaspektens prioritering vid logistikplanering Författare: Viveca Freij och Olivia Idström Ekestolpe Handledare: Björn Carlsson NivÄ: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp, VT 2013 Nyckelord: Stora företag i Sverige, miljöaspekten, logistikplanering, greenwash, grön marknadsföring, CSR och logistik. Problemformulering: Hur prioriteras miljöaspekten hos stora företag i Sverige vid logistikplanering? Syfte: Syftet med denna studie Àr att utforska om och hur stora företag i Sverige tar hÀnsyn till miljön vid logistikplanering. Metod: En kvalitativ forskningsstrategi med ett induktivt angreppssÀtt. Studien börjar med en intervju med ett transportbolag och följs av en tvÀrsnittsstudie som genomförs via telefonintervjuer med 33 av Sveriges största arbetsgivare. Teoretisk referensram: Studien hanterar teorier inom grön marknadsföring, CSR, logistik och grön logistik. Teorier inom grön marknadsföring bidrar till att skapa förstÄelse om vilka fördelar som grön marknadsföring kan ge.

Strategisk planering eller brandkÄrsutryckningar? : En studie om strategisk samverkan mellan förvaltningar i en offentlig organisation.

Under början av 2000-talet uppdagades att den offentliga sektorn hade stora förÀndringar att vÀnta i framtiden. Sveriges alltmer Äldrande befolkning samt stora pensionsavgÄngar skvallrade om utmaningar. Dessa utmaningar stÀllde nya krav pÄ hur den offentliga sektorn skulle organisera sin verksamhet för att öka bÄde effektivitet och produktivitet i verksamheten. Sveriges ekonomiska kris har idag stabiliserats men utmaningarna för offentlig sektor kvarstÄr. Offentliga verksamheter arbetar idag etablerat med strategiarbete, visioner och mÄl.

Bokdjungeln - Framtidens bibliotek

Sveriges barnbibliotek tappar besökare. Allt runt omkring oss förÀndras, men barnbiblioteken ser likadana ut. Vi vill i detta examensarbete Àndra hur barn och ungdomar ser pÄ biblioteket, sÄ att de kÀnner sig mer hemma i biblioteksmiljön och som följd av detta möjligtvis ökar barnens lÀslust. I stort vill vi göra biblioteket mer attraktivt och tilltalande för barnen. Vi har i tidigare projekt uppmÀrksammat att mÄnga barn och unga har intresse för teknik och detta valde vi att dra nytta av i Bokdjungeln.

De osagda orden

Bakgrunden till föreliggande studie Àr att stroke Àr en av Sveriges stora folksjukdomar och afasi kan uppkomma som komplikation. Detta kan medföra problem vid kommunikationen och vÄrdrelationen kan bli lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vÄrdrelationen med strokedrabbad patient med afasi ur ett vÄrdarperspektiv. Studien grundade sig pÄ sex vetenskapliga artiklar som granskades genom innehÄllsanalys inspirerad av Burnards (1991) analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudgrupper med undergrupper vilka belyser olika aspekter för att skapa en god vÄrdrelation.

Svenska militÀra interventioner : En analys av hur den svenska riksdagens tvÄ största partier har argumenterat för svenskt militÀrt deltagande i insatserna i Afghanistan och Libyen

MĂ„nga av dagens fredsfrĂ€mjande insatser genomförs i insatsomrĂ„den som Ă„tminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som hĂ€rrör dĂ€rifrĂ„n hotar och pĂ„verkar Ă€ven mĂ€nniskor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktomrĂ„det intervenerar utomstĂ„ende stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrĂ€mjande internationella insatser mĂ„las upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjĂ€lpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmĂ„gan finns, dĂ„ mĂ€nskliga rĂ€ttigheter krĂ€nks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlĂ€gga hur de tvĂ„ största, blockpolitiskt Ă„tskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen.

Renbruksplan ? frÄn tanke till verklighet

Renbruksplan (RBP) Ă€r ett kommunikations- och planeringsverktyg skapat för Sveriges samebyar. År 1999 genomfördes en förstudie och idag, 15 Ă„r senare, har 50 av Sveriges 51 samebyar pĂ„börjat arbetet med renbruksplaner. Idag anvĂ€nds RBP av renskötare för att planera sin dagliga verksamhet och som ett stöd i diskussioner med olika typer av markanvĂ€ndare för att kommunicera och visa rennĂ€ringens verksamhet. VĂ€gen fram till dagens Renbruksplan startade redan under 1700-talet i och med grĂ€nsdragningen mellan Norge och Sverige. Renskötseln begrĂ€nsades till Sverige och sommarbetet i Norge gick förlorat. Efterföljande Ă„rhundraden fortsĂ€tter renskötselsamhĂ€llet möta förĂ€ndringar som pĂ„verkar dess form och utförande.

"Tack för dagens rapport om ditt liv" : En studie om relations- och identitetsskapande mellan bloggare och blogglÀsare i tvÄ av Sveriges största bloggar

Genom en transitivitetsanalys och en analys av sprÄkhandlingar samt textjag och textdu har jag undersökt hur bloggare och blogglÀsare anvÀnder sig av sprÄket för att skapa relation och identifiera sig med varandra i tvÄ av Sveriges största bloggar, Blondinbella och Kissie. I undersökningen tar jag mig an tvÄ blogginlÀgg samt femton kommentarer frÄn vardera av de tvÄ bloggarna.Resultatet visar att blogginlÀgg och bloggkommentarer innehÄller merparten materiella processer vilket innebÀr att blogginlÀgg och bloggkommentarer Àr förankrade i tid och rum, resultatet visar ocksÄ att förstadeltagaren Àr av personlig karaktÀr. Av resultatet framkom att blogginlÀgg och bloggkommentarer byggs upp med hjÀlp av pÄstÄenden som förvÀntas accepteras eller ifrÄgasÀttas, av textens mottagare men Àven ett antal uppmaningar och frÄgor som krÀver handling av den som uppmanas eller tillfrÄgas. En analys av blogginlÀggen och bloggkommentarernas textjag och textdu visade att ett vanligt sÀtt för bloggare och blogglÀsare att markera sin egen nÀrvaro i texten Àr genom anvÀndningen at pronomenet jag medan ett vanligt sÀtt att tilltala nÄgon Àr genom anvÀndningen av pronomenet du.Efter genomförd textanalys kunde jag konstatera att sprÄket spelar en direkt avgörande roll i relationen mellan blogg och blogglÀsare och Àven hur dessa identifierar sig med varandra. Relationen mellan bloggare och blogglÀsare Àr av personlig karaktÀr och byggs upp genom att mÀnniskor delar personliga erfarenheter, kunskaper, kÀnslor eller tankar med varandra men Àven genom att bloggare och blogglÀsare tilltalar varandra direkt.

LÄngtida markanvÀndningsförÀndringar i jordbruket pÄ Ingmarsö

Traditionellt skötta jordbrukslandskap hyser nÄgra av Sveriges mest artrika naturtyper, i huvudsak öppna grÀsmarker till vilka en stor del av Sveriges hotade kÀrlvÀxter Àr knutna. Jordbrukets utveckling sedan 1800-talets slut har lett till kraftig minskning av grÀsmarker och sÀmre kvalitet hos de kvarvarande. SkÀrgÄrdsjordbruket har smÄ möjligheter till storskalighet och har inte haft samma effektiviseringstryck pÄ sig som jordbruk pÄ fastlandet. Det kan alltsÄ tÀnkas ha behÄllit Àldre tiders smÄskalighet ? i de fall det fortfarande bedrivs ? och dÀrmed stora naturvÀrden.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->