Sökresultat:
3229 Uppsatser om Sveriges hästraser - Sida 24 av 216
Sveriges politik för global utveckling: En uppsats om de fattigas perspektiv samt rÀttighetsperspektivet i den svenska handelspolitiken
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de fattigas- samt rÀttighetsperspektivet kommer till uttryck i Sveriges politik för global utveckling. Uppsatsen Àmnar ocksÄ att diskutera samstÀmmighetspolitikens prestation utifrÄn en jÀmförelse mellan Barometern och handelspolitiken i PGU. Uppsatsens syfte har brutits ned i ett antal konkretiserade frÄge-stÀllningar för att det ska kunna besvaras. Dessa Àr: Hur uttrycks de fattigas perspektiv och rÀttighetsperspektivet i PGU? Vilka utvecklingsaspekter eller önskade förÀndringar lyfts fram i PGU? Vilka problem identifieras i samband med global utveckling och hur ska dessa problem hanteras? Vad sÀger Barometern om den svenska politikens prestation med PGU? Vilka förutsÀttningar har samstÀmmighetspolitiken? Uppsatsen bygger pÄ en icke- positivistisk och hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebÀr att syftet Àr att nÄ kunskap och förstÄelse genom tolkning.
Den nya Melodifestivalens vinnare och förlorare - en granskning av Sveriges största TV-program
Vi har valt att göra ett intervjubaserat projektarbete. Detta eftersom vi fann att vÄr historia blev mer intressant pÄ ett mikroplan dÀr vi följer ett skeende genom ett antal personers egna historier. Hade vi inriktat oss strikt pÄ den monetÀra delen av Melodifestivalen hade arbetet blivit vÀldigt trÄkigt. Dessutom saknar vi delar av den kunskap som krÀvs för att pÄ djupet kunna skildra det gytter av företag, koncerner och bolag som pÄ det ena eller andra sÀttet Àr inblandade i denna historia..
Ett gestaltningsförslag för en rehabiliterande trÀdgÄrd
För anlĂ€ggningen av Ănglarps Lugn - Sinnenas och hĂ€lsans trĂ€dgĂ„rd, en blivande terapitrĂ€dgĂ„rd i byn Ănglarp utanför HĂ€ssleholm i SkĂ„ne har jag utfört ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget bygger pĂ„ Patrik Grahns Ă„tta rums- eller huvudkaraktĂ€rer för grönomrĂ„den vilka han framtagit genom sin forskning om grönomrĂ„dens betydelse och inverkan pĂ„ mĂ€nniskor. Patrik Grahn Ă€r professor vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp..
?Eleven? - En Foucauldiansk-inspirerad diskursanalys av l?roplanens formuleringar ?ver tid med fokus p? elever i behov av extra anpassningar i skolan och p? fritidshemmet.
Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra
anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien
?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov
av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r
diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.
SjukvÄrdssystem i förÀndring - en jÀmförelse mellan Sverige, Danmark och Norge
Tanken med denna uppsats Àr att jÀmföra Sveriges sjukvÄrdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, Àr ett alternativ för Sverige. Alla tre lÀnderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahÄllen sjukvÄrd och vikten lÀggs vid allas rÀtt till lika vÄrd. Solidarisk finansiering med skatter Àr en sjÀlvklarhet för dessa tre lÀnder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebÀr att man gÄr ifrÄn den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över pÄ staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting lÀggs ner och nya sjukvÄrdsregioner bildas.
FjÀrrvÀrmedriven kyla i LuleÄ
Sedan VÀsterÄs byggde Sveriges första fjÀrrkylnÀt 1992 har fler och fler stÀder följt med. I Stockholm finns nu vÀrldens största fjÀrrkylnÀt som fortfarande byggs ut. FjÀrrkylan sprider sig norrut och UmeÄ byggde fjÀrrkyla Är 2000. I LuleÄ centrum började fjÀrrkyla levereras 2006, baserat pÄ frikyla. I LuleÄ finns det potentiella kylkunder som ligger utanför centrum dÀr kylnÀtet inte kommer att nÄ inom en överskÄdlig framtid.
Sambors egendom : Mitt, ditt och vÄrt
Upprepade gÄnger under de senaste Ären har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsÀkras sin konventionsenliga rÀtt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För nÀrvarande Àr de gömda barnens rÀtt till utbildning i landet helt beroende av att vÀlvilliga kommunala skolor sjÀlva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges Ätaganden finns det inte nÄgon rÀttighetsgivande lagstiftning, ej heller erhÄller de kommunala skolorna nödvÀndigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förÀndra situationen och dÀrigenom pÄ ett bÀttre sÀtt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 SkolgÄng för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.
En undersökning om tillvÀxtsvÄrigheter bland smÄföretagare i GÀvle kommun
ProblemomrÄde: Svenskt NÀringslivs sammanstÀllningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att GÀvle kommun har ogynnsamma förutsÀttningar för smÄföretagare att utveckla och öka sin tillvÀxt. I och med de smÄ företagens betydelse för att skapa arbetstillfÀllen kan en grundlÀggande uppfattning antas att GÀvle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förÀndra den situation som idag rÄder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frÄgor. Urvalet av respondenterna Àr genomfört ur ett bekvÀmlighetsurval och har bestÄtt av smÄföretagare i GÀvle kommun ifrÄn flertalet olika branschomrÄden sÄsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillvÀxthinder, tvÄ av intern karaktÀr och lika mÄnga dÀrtill externa.
Friskolereformens effekt pÄ arbetslöshet, inkomst och företagande pÄ kommunal nivÄ : En ekonometrisk analys av ökade elevandelarna i fristÄende gymnasieskola
Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbÀttringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristÄende skola. UtifrÄn de resultaten driver vi tesen att högre betyg Àr en följd av en ökad kunskapsnivÄ och att denna ökade kunskapsnivÄ borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har pÄverkats av den ökade konkurrensen pÄ skolmarknaden. VÄr hypotes Àr att en högre andel elever i fristÄende gymnasieskola sÀnker arbetslösheten och höjer inkomstnivÄn. Vi undersöker Àven elevandelarnas effekt pÄ andelen egenföretagare i kommunen.
Global uppvÀrmning och ekonomisk tillvÀxt - en simulering av Sveriges BNP-utveckling 2005-2050
Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och koldioxidutslÀpp med global uppvÀrmning som följd. Med hjÀlp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling frÄn 2005 till 2050 dÀr en variabel för mÀngden koldioxid förs in. Syftet Àr att visa pÄ hur koldioxidutslÀpp pÄverkar tillvÀxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar pÄ grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvÀmningar och jorderosion medför.
Dialog i samförstÄnd : FrÄn istappar till samarbete; faktorer som pÄverkat dialogen mellan Arlanda och kranskommunerna
Arlanda Àr Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse nÀr det kommer till jobb, nÀringsliv, kunskap, turism, kultur och dÀrmed hela Sveriges vÀlfÀrd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands VÀsby. Alla dessa arbetar aktivt med ÄtgÀrder för en hÄllbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och Àr beroende av varandra. För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hÄllbara lösningar pÄ de problem och möjligheter som uppstÄr runt intressena har kommunerna och Arlanda en vÀl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna Àr delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio Är sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hÀnsyn till vilken pÄverkan man hade pÄ omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poÀngterar ofta vikten av att man förstÄr varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar bestÄr i om relationen ska vara vÀrdefull. För att fÄ en större kunskap om hur det samförstÄndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter frÄn de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.
Tre kommuner ur ett framtidsperspektiv : ScenarioframstÀllning ? ett innovativt verktyg
Sveriges kommuner stÄr inför ett omfattande generationsskifte dÀr viktig kompetens kommer att försvinna. De behöver verktyg för att lyckas med kompetensöverföring men de behöver ocksÄ jobba pÄ sin image för att de ska kunna locka till sig nya och kompetenta medarbetare.Ett EU-finansierat projekt kallat Kompetensbron har startats som ett samarbete mellan nio kommuner. Projektet kommer att strÀcka sig till 2011 och syftar till att underlÀtta det generationsskifte som vÀnta. HÄbo kommun Àr den drivande kommunen och likvÀl vÄr uppdragsgivare.Syftet med examensarbetet Àr att kommunerna i projektet Kompetensbron ska fÄ mer material att arbeta med men framförallt att de ska fÄ ett nytt, innovativt verktyg för framtidsplanering och se hur framtiden kan komma att se ut.FrÄgestÀllningar som styrt studien Àr: Vad har kommunernas unga medarbetare för syn pÄ sin arbetsgivare? Vad anser de utmÀrker en attraktiv arbetsgivare? Vad har de unga medarbetarna för syn pÄ kompetens?Rapporten prÀglas av en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomförts med unga medarbetare i HÄbo kommun, Enköping kommun samt Upplands VÀsby kommun.
Att bemöta den etniska diskrimineringen ? olika former av hanterings ? och motstÄndsstrategier bland ungdomar som har en eller tvÄ förÀldrar med utlÀndsk bakgrund.
Sveriges befolkningsstruktur bestÄr av cirka nio miljoner invÄnare, varav cirka 1.5 miljoner Àr mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund. Att mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden flyttar till Sverige, Àr inte ett nytt fenomen, dÄ det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som ett folk för sig, dÀr de behandlas olika pÄ grund av deras ursprung. OrÀttvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, dÀr mÀnniskor frÄntas möjligheten att verka i det svenska samhÀllet med samma villkor. Den etniska diskrimineringen pÄverkar Àven de utsattas vÀlmÄende och framtidsplaner.
Har nöden nÄgon lag? : Kvinnlig brottslighet under 1865-70 och 1914-20 i Sundsvall och VÀsternorrland
En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Ărebro. Ărebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Ărebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Ărebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .
Medialisera mera. En medielogisk thriller ? Kvantitativ innehÄllsanalys av partiledarutfrÄgningarna i P1/Ekot och P3/Valfestivalen Är 2014
This study aims to map out the degree of mediatization present in the communication between Swedishpublic service journalists and politicians in the 2014 election campaign. In doing so we chose to look at thepresence of media logic in their communication with each other. Specifically, we have used the pre-electioninterviews with the party leaders from Sweden?s two biggest parties. Furthermore, we have chosen to focuson Sveriges Radio, the Swedish public service radio company.Sveriges Radio concists of four different radio channels, of which we have chosen to focus on the channelsP1 and P3, the first having a somewhat more ?serious? profile, focused on producing quality news and otherjournalistic products, while P3 is leaning towards a younger audience and describes its own work as ?soft,humorous and important radio?, mixed with music and other forms of entertainment.