I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

Problembakgrund och problemdiskussion: Företagens utdelningar är av intresse för investerare ur ett flertal synvinklar. De ger aktieägaren en direktavkastning på investerat kapital, men beskrivs också kunna förklara ett företags framtida prestationer. För de teorier som presenterats inom det företagsekonomiska området finns de som förespråkar både positiva och negativa samband kring utdelningars effekt på företagets resultattillväxt. De senaste åren har nya empiriska studier som visar på motsatta samband presenterats. Tidigare studier tillsammans med att forskning ej hittats för den svenska marknaden har ökat författarnas intresse kring det samband som resulterat i följande problemformulering.Problemformulering: Finns det ett positivt samband mellan svenska börsbolags utdelningsandel och deras resultattillväxt?Syfte: Studiens syfte är att förklara om det finns ett positivt samband mellan utdelningsandel och framtida tillväxt i resultat för urvalet av svenska företag listade vid Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm vid utförandet av studien, våren 2012.

Syftet med fördjupningsarbetet är att få en inblick om hur ansökning och antagningsprocessen till polisutbildningen fungerar i Sverige och i Edmonton, Kanada. Vi hoppas att vi hittar tester i de olika processerna som skiljer länderna åt och att det finns något vi kan lära av Kanada. Vi hoppas på att få så mycket information som möjligt genom att besöka polisen i Edmonton. Vi tänkte också använda oss av böcker, internet och muntliga källor. Efter en sammanställning av all information fick vi fram en bra jämförelse hur de båda processerna fungerar.

Syftet med det här arbetet har varit att redogöra för hur religionsämnet har påverkats av förändringar på Sveriges demografiska karta, d.v.s. landets mångkulturalism. Ett annat fenomen som uppmärksammades i denna undersökning är sekulariseringen. Anledningen till detta är att den kulturella pluraliteten och sekulariseringen är två processer som är svåra att behandla som helt skilda från varandra. Med tanke på att man införde religionskunskapsundervisning i svensk skola på 60-talet, perioden då även landets demografiska utseende började förändras valde jag att belysa undersökningsperioden från 1960-talet till 2000. Undersökningen visar att en anpassning har skett till det mångkulturella samhället.

Coaching har blivit en trend i vårt samhälle och denna studie kan ses som en resa genom ?coachingdjungeln?. Undersökningen består av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier där syftet var att ta reda på i vilken utsträckning NLP ? neurolingvistisk programmering ? förekommer i coaching av arbetslösa och hur det används. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 län och består av kommunala, privata och statligt anställda jobbcoacher som arbetar med individer som står utanför arbetsmarknaden.

Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att användas som verktyg i klimatarbetet. Syftet är att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ökad efterfrågan på skogsresurser ur produktion och miljöaspekt kräver åtgärder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfären har gjort kolsänkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem såsom EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.

Hur kan jag skapa ett nytt säkert sätt för att hantera din medicin? I Sverige så är det 50% av alla patienter som tar sina mediciner på fel sätt. Detta leder till att patienterna får försämrade behandlingsresultat och att Sveriges sjukvård och sjukhus förlorar mycket pengar på att behandla de patienter som kommer till akuten på grund av felmedicinering.Målet med det här projektet är att skapa något som hjälper patienterna att komma ihåg att ta deras medicner och även hur de ska göra det. För att minska felmedicineringen så att patienterna kan leva ett bra liv även om de hanterar många mediciner vare dag.Resultatet är ett modulsystem med två produkter som förvarar och systematiserar medicin för patienter. Den första produkten är lådor som varierar i olika storlekar beroende på vilken medicin som ska förvaras.

Hur platser marknadsför sig, det vill säga deras platsmarknadsföringsstrategier blir allt mer centrala för dess framtida utveckling, den plats som kan erbjuda bäst förutsättningar samt kommunicerar detta på rätt sätt får en konkurrensfördel. Rätt strategier och kommunikation kommer i allt högre grad kunna attrahera och bibehålla företag samt investeringar, locka nya resenärer, invånare samt utöka platsens exportmarknad. Det är därför av stor vikt att platser finner klara, kreativa lösningar för att bli konkurrenskraftiga och bibehålla denna konkurrensfördel.Att ha en god utveckling är ingenting som är konstant och självklart, utan det krävs aktiva insatser. Det råder ett hårt darwinistisk klimat- där det kommer att finnas både vinnare och förlorare, de platser som behärskar tekniken samt har resurserna att genomföra platsmarknadsföringsinsatser kommer i högre grad att lyckas än de platser som väntar och avvaktar på bättre tider..

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilka handelseffekter Sveriges inträde i EU 1994 har medfört på handeln av frukt och grönsaker. Vi har även undersökt hur inträdet har påverkat handeln med tredje land. Med hjälp av Trumans metod har vi analyserat frukt och grönsaker på aggregerad samt disaggregerad nivå. Analyserna samt diskussionerna som förs i uppsatsen utgår ifrån handelsomfördelning och handelsalstring, vilka är de två handelseffekter metodens sex olika utfall påvisar. Då vi studerade en tullunions uppkomst och dess konsekvenser på handeln förväntade vi oss en handelsalstring inom unionen samt en handelsomfördelning gentemot tredje land.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Samhällsbyggnadssektorn i Sverige är stor, nästan tio procent av den svenska arbetsmarknaden räknas in där och den svarar för mellan tio och femton procent av Sveriges BNP. När en så pass stor del av Sveriges BNP vilar inom samhällsbyggnadssektorn så krävs det att den fungerar felfritt. Allt för ofta överskrids kostnad och tid i de projekt som genomförs, och kvalitetsmål uppnås inte i tillräcklig grad. Sektorn jämförs ofta med tillverkningsindustrin som har bättre produktivitets- och teknikutveckling. Under de senaste åren har därför industrialisering av byggbranschen blivit ett hett begrepp.

Många hus från miljonprogrammet är idag i behov av flera större renoveringsåtgärder. Husen från miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning än vad dagens byggkrav tillåter, och med nya mål från bland annat EU och Sveriges regering som snart träder i kraft, är det viktigt att något görs åt dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten är att jämföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. Målet är att föreslå det mest lönsamma alternativet. För att nå målet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon användas samt litteraturstudier.

Vi avser att i denna uppsats jämföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, målgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som målsättning att diskutera eventuella förbättringar av dagens svenska system med utgångspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vårt problemområde genom en kvalitativ undersökning baserad på en jämförande studie mellan två kommuner. Vi utgår från att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jämföra detta med en empirisk undersökning byggd på intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta är något som bör förändras, då en oberoende position borde stärka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte är att det finns en revision med politiska representanter, då de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Mobila enheter såsom bärbara datorer, avancerade handdatorer och mobiltelefonerblir allt vanligare i organisationer. Tidigare har informationssäkerhet byggts upp föratt skydda organisationer från attacker utifrån, men nu måste man även skyddaorganisationen inifrån. Detta för att enheter tas ut ur organisationen och utsätts förandra, möjligt farliga miljöer. För att sedan på nytt föras in i organisationensnätverk. Basnivå för informationssäkerhet, BITS är riktlinjer framtagna avKrisberedskapsmyndigheten.