Sök:

Sökresultat:

3233 Uppsatser om Sveriges Lärarförbund - Sida 49 av 216

En strid om verkligheten och Nato : En studie av NatoföresprÄkare i Sveriges riksdag

Denna C-uppsats i socialpsykologi syftar till att undersöka hur en grupp gymnasieelever reflekterar kring sina egna och andras erfarenheter av grupptryck. Arbetet ska bidra till att fÄ en förstÄelse för socialpsykologiska interaktioner som Äterfinns i resonemanget kring grupptryck. Arbetet grundar sig pÄ intervjuer av fem gymnasielevers upplevelser av grupptryck och anvÀnder hermeneutiken i sin metodologi. Empirin analyseras genom tre teorier som behandlar olika perspektiv pÄ grupptryck; beteende, existentiellt och intersubjektivt. Dessa teorier Àr Social Proof, Sartres Ond Tro samt Meads intersubjektivitet.

FramvÀxten av en svensk biblioteksersÀttning

erspective [80][upps-01.gif] This is a thesis on the Swedish Public Lending Right PLR, from a historical perspective. Some of the questions which are investigated in this thesis are: why did the State decide to introduce a PLR and why did it take about 20 years to make the decision? The question why the PLR was not introduced on a copyright basis is also discussed. The focus of this study is during the period of 1934-1956 and it is a literature-study. Mainly there are four reports made by different committees that have been examined.

Vad kan pÄverka en patient till Àndrad livsstil efter hjÀrtinfarkt? - en litteraturstudie

Bakgrund: Sveriges största folkhÀlsoproblem idag Àr hjÀrt- kÀrlsjukdomar och den vanligaste orsaken till att personer uppsöker akutsjukvÄrd. Att drabbas av hjÀrt- kÀrlsjukdom innebÀr ett lidande och en livsstilsförÀndring för den drabbade. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kan pÄverka en patient till förÀndrad livsstil efter hjÀrtinfarkt. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrÄn 8 stycken artiklar dÀr författarna inspirerades av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet redovisades i 4 kategorier sjukdomsinsikt, informationskÀllor, socialt stöd och professionellt stöd.

Immateriella tillgÄngar i den externa redovisningen : att vara eller inte vara?

Bakgrund: Bristen pÄ information om immateriella tillgÄngar i den externa redovisningen har blivit alltmer pÄtaglig i takt med att dessa tillgÄngars betydelse ökat. RedovisningsrÄdet har för att reglera detta givit ut rekommendationen RR 15. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilket behov marknadsaktörerna har av redovisningen rörande immateriella tillgÄngar för att understödja deras beslutsfattande och om nuvarande lagstiftning och rekommendationer möjliggör en redovisning som motsvarar detta behov. AvgrÀnsning: SkattemÀssiga effekter berörs ej. TillvÀgagÄngssÀtt: Information har samlats in frÄn analytiker, kreditgivare samt Sveriges Aktiesparares Riksförbund, genom personliga intervjuer.

Politiska tendenser i dagspressen : En kvalitativ studie om unga vuxna kan se politiska tendenser i tvÄ dagstidningars nyhetsrapportering.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i bÄde  ledaren och allmÀnna nyheter hos tvÄ stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Metod: Denna studie har till största del tillÀmpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens nÀr artiklarna kom frÄn en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte frÄn en blÄ tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, dÀr majoriteten tyckte att texterna var ?neutrala?. Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lÄgt resultat eftersom undersökningen behandlade nÄgra av Sveriges största tidningar..

Hur mÄr gitarrister? : Om ergonomi och gitarristers hÀlsa

Mitt arbete berör Àmnet ergonomi och kroppsuppfattning hos gitarrister. Jag har genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr syftet Àr att undersöka hur aktivt övande elgitarrister respektive klassiska gitarrister beskriver sin fysiska hÀlsa gÀllande ergonomiska besvÀr. EnkÀten skickades ut till de studenter pÄ Sveriges sex musikhögskolor som har elgitarr eller klassisk gitarr som huvudinstrument och som lÀser ett musikerprogram eller motsvarande och till gitarrstudenter pÄ tre folkhögskolor. Jag var intresserad av att se hur pass vanligt det Àr med skador och besvÀr hos gitarrister samt att se eventuella skillnader mellan klassisk- och elgitarreftersom mina tidigare erfarenheter sÀger mig att Àmnet ergonomi Àr mer vanligt förekommande i klassisk gitarrundervisning Àn i elgitarrundervisning. Resultaten av undersökningen visar pÄ att mÄnga lider av besvÀr till följd av sitt gitarrspel.

En sista-minuten-resa mot oberoende kontroll - Sveriges reformering av kontrollmakten och bildandet av Riksrevisionen

Behovet av oberoende kontroll har ökat i och med New Public Managements spridning. I Sverige fanns före inrÀttandet av Riksrevisionen inget nationellt revisionsorgan som levde upp till internationella idéer angÄende oberoende kontroll. I reformen av kontrollmakten anvÀndes och anpassades idéerna till den svenska kontexten. Denna anpassning resulterade i en unik organisering mellan det nya revisionsorganet och riksdagen. En politiskt tillsatt styrelse fick i uppgift att utgöra lÀnk mellan Riksrevisionen och riksdagen.

Högre utbildning som intrÀdesbiljett - Studenters instÀllning till högre utbildning och livslÄngt lÀrande

Bakgrund:Under de senaste Ären har vi lÀst om hur trycket ökar för varje Är pÄ Sveriges högskolor och universitet. Vad Àr det som gör att en sÄ stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergÄtt till övertro eller Àr det en reaktion pÄ dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hÄlla sig anstÀllningsbar?Syfte:Studiens syfte Àr att belysa vilken instÀllning studenterna ger uttryck för nÀr det gÀller högre utbildning och livslÄngt lÀrande med fokus pÄ anstÀllningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har anvÀnt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna Àr studenter som lÀser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en intrÀdesbiljett pÄ arbetsmarknaden.

Gestaltning av passivhus: En fallstudie om utformningsmöjligheter för passivhus

Energieffektivisering av byggnader Àr ett uppmÀrksammat Àmne mycket pÄ grund av att bostÀder och lokaler stÄr för 35 % av den totala energianvÀndningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nÄ nÀra-nollenergibyggnad till Är 2021. Definitionen av nÀranollenergibyggnad Àr en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket lÄga mÀngden energi som krÀvs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi frÄn förnybara energikÀllor.Passivhus Àr en typ av lÄgenergihus som har ett tÀtt klimatskal som hÄller ett lÄgt U-vÀrde och utnyttjar interna vÀrmetillskott frÄn hushÄllmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lÀgre energiförluster och lÀngre behov av tillförd energi, vilket nÀrmar sig nÀra-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som stÀlls av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. EnergiberÀkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

Kattegattleden : ett gestaltningsförslag för rastplatser lÀngs med Sveriges första nationella rekreations- och turistcykelled

Rekreationscykling och cykelturism ökar i takt med ett vÀxande intresse för hÀlsa, miljö och fysisk aktivitet. Cykling ligger i tiden och flera lÀnder i Europa har de senaste Ären satsat pÄ nationella turistcykelleder. Kattegattleden kommer att bli Sveriges första nationella cykelled för turism och rekreation. Leden kommer att strÀcka sig frÄn Göteborg till Helsingborg och vÀntas bli ett besöksmÄl för sÄvÀl lokalbefolkning som nationella och internationella turister. Arbetet med att förverkliga leden har pÄgÄtt under mÄnga Är och har inneburit ett samarbete över kommun- och regiongrÀnser. KÀrnvÀrdena som Kattegattledens samarbetsparter definierat Àr: havsnÀra, variation, vÀlkomnande, trygg och sÀker samt upplevelserik.

Mittens rike : En idéanalys av Socialdemokraternas och Moderaternas idépolitik 1956-2009

Inför Ärets riksdagsval sÄ förekommer det en debatt dÀr Sveriges tvÄ största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska vÀrdegrund. Den rÄdande perceptionen Àr att detta har ledat till att de tvÄ partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig nÀrmare varandra Àn tidigare. Undersökningens syfte Àr att klargöra huruvida denna perceptions stÀmmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de tvÄ partiernas idépolitik dÀr partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att pÄ sÄ sÀtt kunna placera in partiernas idépolitiska position.

Byggnadsekonomi : En jÀförelse ellan passivhus och konventionella hus

Med stigande energikostnader, och med pÄverkan av miljön Àr det viktigt att spara energi. Ett led i detta Àratt bygga bostÀder och andra byggnader mer energisnÄla, eftersom dessa stÄr för nÀstan 40 % av SverigesenergianvÀndning.Ett hinder för att bygga energisnÄlt Àr den ökade kostnaden vid produktionen, för exempelvis ökande mÀngdbyggnadsmaterial. Det Àr dÀrför viktigt att inte bara titta pÄ vad byggnadskostnaden blir, utan vad kostnaden blirpÄ sikt. LÀggs extra pengar vid byggnationen pÄ extra isolering och effektivare installationer, kommerdriftskostnaden av huset minska. Detta gör att inom en framtid kommer den dyrare byggnationen ha betalat sig.Det visar sig att passivhus fungerar och att det betalar sig i lÀngden att bygga passivhus.

Svensk utsÀdeproduktion : en kvalitativ intervjustudie om beredning av vete och korn

I denna kvalitativa intervjustudie tittar jag nÀrmare pÄ hur anlÀggningarna fungerar och vilka olikheter som finns hos Sveriges utsÀdesproducenter. Efter att sÄ mÄnga anlÀggningar som möjligt hittats och intervjuats, sÄ jÀmfördes detta antal anlÀggningar med en lista hos Jordbruksverket. Undersökningen visade sig vara gjord pÄ 15 av 22 anlÀggningar som producerar certifierat utsÀde i Sverige. Dessa 15 anlÀggningar var jÀmnt spridna över landet och av varierande storlek. Resultatet av studien visar att min undersökning representerar stora delar av Sveriges utsÀdesproducenter.

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA PERSONER MED ALZHEIMERS SJUKDOM

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen och Àr en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försÀmringar som under sjukdomsförloppet kan försÀmras pÄtagligt, vilket kan stÀlla höga krav pÄ anhöriga som vÄrdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vÄrda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vÄrda, anhörigas negativa upplevelser av att vÄrda samt behovet av stöd och information.

Globaliseringshandel : En studie av migrationseffekten pÄ Sveriges export

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse för hur chefer anvÀnder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig Ät mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, tvÄ frÄn industribranschen och tvÄ frÄn servicebranschen har vi besvarat vÄr problemstÀllning ?Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna Ät mellan olika kontexter?? Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd utifrÄn de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar.Vi kan konstatera att vÄr modell kan anvÀndas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlÀttar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill sÀga en sÀmre fungerande internkommunikation. UtifrÄn detta kan vi rekommendera företagen till utöka anvÀndandet av elektroniska kanaler, förtydliga mÄlen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar pÄ hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget..

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->