Sök:

Sökresultat:

3233 Uppsatser om Sveriges Lärarförbund - Sida 40 av 216

Interoperabilitet och expeditionÀr förmÄga

Sveriges allt större internationella Ätaganden i kombination med den av riksdagen antagna solidaritetsförklaringen gör att behovet av att kunna genomföra expeditionÀra operationer ökar. Försvarsmaktens mÄl Àr att stÀrka denna förmÄga. Ett sÀtt att öka verkningsgraden i en multinationell operation Àr att verka för interoperabilitet. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur uttryck av interoperabilitetskrav Äterfinns i styrdokument för expeditionÀra operationer i Försvarsmakten med fokus pÄ Nordic Battlegroup och dess transportförmÄga.Studiens resultat Àr att interoperabilitetskrav existerar i styrdokument för expeditionÀra operationer men att dessa krav kunde hÀrledas bÀttre vilket skulle kunna leda till en bÀttre förstÄelse för verksamheten vilket gynnar interoperabilitet.Studien föreslÄr Àven vissa förbÀttringar som kan göras avseende begreppet interoperabilitet vilket skulle kunna leda till ytterligare stÀrkt interoperabilitet..

FörÀldraskap under bipolÀr diagnos

Undersökningens syfte Àr att studera lÀraridealgenom dödsrunor för att se vilka ideal som den avlidne framstÀlldes i samt sehur dessa skiljer sig Ät i ett genusperspektiv. Minnesrunorna finns publiceradei Sveriges allmÀnna folkskollÀrarföreningstidningsorgan Svensk lÀraretidningoch undersökningsperioden Àr Ären 1928- 1930. Undersökningen visade pÄ att bÄdeden manlige och den kvinnliga lÀraren framstÀlldes i stort sett lika Àven omdet skiljer sig Ät procentuellt sett. LÀraridealet för denna tid var enpliktrogen och nitiskt lÀrare/lÀrarinna som pÄ ett dugligt, intresserat ochsjÀlvuppoffrande sÀtt utförde sitt kall. DÀrtill tillkom ideal sÄsom glad,avhÄllen och godhjÀrtad.

Energibesparande ÄtgÀrder i en fastighet med skilda verksamheter.

Sveriges bostÀder stÄr för en tredjedel av den totala slutliga energianvÀndningen i landet. Av denna energi gÄr nÀstan 60 % till uppvÀrmning av bostaden och det varmvatten som anvÀnds i den. En del i ledet för att minska vÄr pÄverkan pÄ klimatet Àr att till Är 2020 ha ökat vÄr energieffektivitet med 20 %. Nybyggnationen av fastigheter i Sverige Àr förhÄllandevis lÄg sett till det totala antalet bostÀder som finns, dÀrför Àr behovet stort av att inte bara bygga nya effektiva bostÀder, utan Àven renovera de befintliga bostÀderna.HSB Àr ett av Sveriges största bostadskooperationer och har föreningar och fastigheter över hela Sverige. HSB UmeÄ Àr en av 31 regionala föreningar och har ca 8 000 medlemmar.

Vilken roll spelar kulturen : En retorisk studie av debatten efter mordet pÄ Fadime

Uppsatsen handlar om svenska tidningars debatt efter mordet pÄ Fadime Sahindal 2002. Hon sköts till döds av sin kurdiske far som tyckte att hon flÀckat familjens heder. Mitt syfte var att ta reda pÄ hur debattörerna sÄg pÄ den kurdiska kulturens roll i sammanhanget. Jag valde ut Ätta debattartiklar som publicerades i Sveriges största morgon- och kvÀllstidningar den första tiden efter mordet. Artiklarna var skrivna av Ätta olika skribenter, fyra mÀn och fyra kvinnor med bÄde svenska och kurdiska bakgrunder, som alla haft nyckelroller i debatten.

Reviderade Ärsredovisningar : Vilken betydelse har de vid kreditgivning till smÄföretag?

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor Àr enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under tvÄ Är inte överstiger mer Àn ett av följande krav: 1) nettoomsÀttning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anstÀllda. Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag Àr det upp till de sjÀlva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sÄdant beslut Àr det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision. I och med den starka förbÀttringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrÄgan pÄ krediter stigit de tvÄ senaste Ären (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34).

Åkarp : en del av en expansiv region

NĂ€rheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har lĂ€nge skapat positiva och dynamiska effekter för SkĂ„ne, med ökade investeringar och etableringar. AvstĂ„ndet mellan Sverige och Danmark Ă€r kort vilket underlĂ€ttar rörligheten för kapital, varor, tjĂ€nster och arbetskraft. PĂ„ den svenska sidan om Öresund Ă€r den privata tjĂ€nstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvĂ€stra delen av SkĂ„ne. Malmö Ă€r Sveriges tredje största stad med nĂ€stan 300 000 invĂ„nare, denna region Ă€r lĂ€nets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som Ă€r en av Sveriges största studieorter.

Synen pÄ nazismen i Metallarbetaren och VerkstÀderna 1932-1938

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka den svenska metall- och verkstadsindustrins syn pÄ nazismen och dess pÄverkan pÄ det tyska folket och andra lÀnder mellan Ären 1932-1938. För att fÄ reda pÄ detta har vi studerat bÄde arbetstagar- och arbetsgivarsidan genom att lÀsa bÄda sidornas förbundstidningar (Metallarbetaren och VerkstÀderna). Deras syn skilde sig markant frÄn varandra. Arbetstagarsidan skrev utan omsvep om hur utvecklingen tedde sig i Tyskland. Judeförföljelser, koncentrationslÀger och de tyska arbetarnas elÀnde var vardagsmat i Metallarbetarens spalter under den hÀr perioden.

Kulturhuvudstad 2014 : Sveriges kandiderande stÀder och deras initiala tankar och agerande

Kulturen har i dagens samhĂ€lle vĂ€xt sig allt starkare och ett exempel pĂ„ det Ă€r införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten pĂ„ 1980-talet. Under de cirka tjugo Ă„r som gĂ„tt sedan detta infördes har arrangemanget vĂ€xt sig större och större frĂ„n Ă„r till Ă„r. År 2014 Ă€r det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande stĂ€der: UmeĂ„, Lund, GĂ€vle och Kalmarregionen.Problemformuleringen i uppsatsen Ă€r vad de kandiderande stĂ€derna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrĂ„n en strategisk marknadsplan och varumĂ€rkesbyggande Ă„tgĂ€rder. Syftet som stĂ€lldes upp var: att skapa en förstĂ„else för att sedan jĂ€mföra de svenska stĂ€der som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda pĂ„ hur de ansvariga i respektive stad tĂ€nker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick frĂ„n projektledarnas synvinkel och dĂ€rmed togs ett projektledarperspektiv.

Kulturhuvudstad 2014 : Sveriges kandiderande stÀder och deras initiala tankar och agerande

Kulturen har i dagens samhĂ€lle vĂ€xt sig allt starkare och ett exempel pĂ„ det Ă€r införandet av evenemanget Europas kulturhuvudstad i mitten pĂ„ 1980-talet. Under de cirka tjugo Ă„r som gĂ„tt sedan detta infördes har arrangemanget vĂ€xt sig större och större frĂ„n Ă„r till Ă„r. År 2014 Ă€r det Sveriges och Lettlands tur att ta hand om detta evenemang och i Sverige finns redan nu fyra kandiderande stĂ€der: UmeĂ„, Lund, GĂ€vle och Kalmarregionen.Problemformuleringen i uppsatsen Ă€r vad de kandiderande stĂ€derna gör för att bli nominerade som Sveriges kulturhuvudstad utifrĂ„n en strategisk marknadsplan och varumĂ€rkesbyggande Ă„tgĂ€rder. Syftet som stĂ€lldes upp var: att skapa en förstĂ„else för att sedan jĂ€mföra de svenska stĂ€der som hittills har uppgett att de kommer att kandidera och att ta reda pĂ„ hur de ansvariga i respektive stad tĂ€nker och agerar i inledningsfasen av denna satsning. Syftet utgick frĂ„n projektledarnas synvinkel och dĂ€rmed togs ett projektledarperspektiv.

Den svenska syndafloden En komparativ studie av svensk och polsk lÀromedel i historia

Denna studie har i avsikt att undersöka och jÀmföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida lÀromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framstÀllningarna av denna historia och försöker att ta reda pÄ vad de kan bero pÄ. Undersökningen bygger pÄ en komparativ textanalys och jag granskar innehÄllet i tre polska och tre svenska lÀroböcker med hjÀlp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna frÀmst hos Klas-Göran Karlsson, samt sÄdana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det bÄde finns skillnader och likheter i framstÀllningen av den historia som presenteras i de tvÄ lÀndernas respektive lÀromedel. Den största skillnaden ligger i mÀngden av stoff som de polska lÀroböckerna kan lÀgga fram pÄ grund av sitt omfÄng, till skillnad frÄn de komprimerade svenska lÀroböckerna. Den gemensamma dÄtida historien bestÄr frÀmst av konflikter av olika slag och deras pÄverkan pÄ den historiska utvecklingen fÄr mycket olika konsekvenser för de tvÄ lÀnderna.

Företagens syfte att hyra personal (En kartlÀggning över Sveriges företag)

Slutsatsen i vÄr studie Àr att syftena för inhyrning av personal Àr likvÀrdiga mot tidigare studier som utförts. Vi har i studien klargjort att flexibilitet Àr fortfarande ett centralt syfte att hyra personal istÀllet för att anstÀlla. Vi konstaterar Àven att motivet ?undvika LAS? inte Àr ett vanligt syfte att hyra personal, Àven fast undvikandet av LAS Àr en omdiskuterad faktor i den teoretiska referensramen. Tidigare studier visar att den största anledningen till att hyra personal frÄn ett bemanningsföretag, Àr som ett alternativ för vikariat.

UppvÀrmda parkbÀnkar i offentlig miljö

I denna uppsats behandlas Àmnet uppvÀrmda parkbÀnkar i offentlig miljö sett ur landskapsarkitektens perspektiv. Jag ville ta reda pÄ vilken betydelse uppvÀrmda parkbÀnkar har för gestaltningen av det offentliga rummet samt tillgÀngligheten till detsamma. Min tes var att uppvÀrmda bÀnkar kan medverka till en hÄllbar stadsutveckling och syftet var att lyfta fram detta. BÄde för- och nackdelar diskuteras liksom vilka svÄrigheter för implementering av idén som föreligger mot bakgrund av aktuella miljöfrÄgor samt Sveriges stadsutvecklingshistoria. Uppsatsen utgör ett unikt forskningsmaterial och kan dÀrmed anvÀndas som referens nÀr man diskuterar möjligheten att installera varma parkbÀnkar inom bÄde privat och offentlig sektor.

Att ha och icke ha atombomb: den svenska debatten om det svenska atomvapnet

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur olika tidningar, ledarsidor, stÀllde sig till ett svenskt atomvapen under atomvapendebatten 1952-1959 samt att utröna vilka av dessa som var för respektive emot ett svenskt atomvapen utifrÄn partitillhörighet. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidor, som fanns tillgÀngliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade ett eventuellt svenskt atomvapen pÄ respektive ledarsidor. Resultaten visar att flertalet av den borgerliga pressen önskade ett svenskt atomvapen, medan den socialistiska pressen, i överlag, var avvaktande till detta vapen, nÄgra stödde tanken pÄ ett svenskt atomvapen, andra var helt emot detta vapen. DÀr den borgerliga pressen sÄg en garant, sÄg den socialistiska pressen ett hot för Sveriges sjÀlvstÀndighet, sÀkerhet och oberoende..

Bostadsbyggande i Malmö : Hur löser vi bostadsbristproblematiken

ABSTRACT Edman, J. 2014. Bostadsbyggande i Malmö. Kulturgeografiska Institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala Universitet Bostadsbyggande i Malmö Àr en uppsats som behandlar bostadsbrist problematiken med hjÀlp av en analys av lÀgesrapporter som berör bostadsbyggandet i Malmö. Arbetet Àr strukturerat kring den aktuella problematiken med bostadsbyggandet i Malmö som inte anpassat sig efter urbaniseringen och den ökade efterfrÄgan pÄ bostÀder.

Faktorer som pÄverkar mÀnniskors deltagande i professionella HR-nÀtverk

Syftet med studien var att undersöka vad som pÄverkar mÀnniskors deltagande i professionella HR-nÀtverk. Det kan vara intressant bÄde för deltagarnas företag, nÀtverksarrangörerna och icke-deltagare att veta ur synpunkten vad som gör att man vÀljer att delta i nÀtverk. Detta har gjorts i form av en enkÀt som mailats ut till Sveriges HR-förenings nÀtverksmedlemmar. Temana kring frÄgorna var kontaktskapande, engagemang, erfarenhetsutbyte och ensamhet. PÄ det inkomna materialet, 38 enkÀter, gjordes en regression som visade att kontaktskapande, erfarenhetsutbyte och ensamhet pÄverkar engagemang, bÄde som ensamma variabler var och en för sig och tillsammans.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->