Sök:

Sökresultat:

3233 Uppsatser om Sveriges Lärarförbund - Sida 20 av 216

Vem skapar nyheterna? : En kvantitativ studie av nyheters ursprung och prioritering i svenska riksmedier

Syftet med undersökningen Àr att analysera varifrÄn nyheterna har sitt ursprung och hur ÄteranvÀndandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka.De fyra medier som ingÄr i undersökningen Àr Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingÄr 356 analysenheter och det Àr en kvantitativ undersökning. För att förstÄ och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvÀrdering anvÀnts.Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna bestÄr av köpt eller kopierat material frÄn nyhetsbyrÄer eller material som Àr omskrivet frÄn andra medier. Undersökningen visar ocksÄ att det Àr stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material frÄn nyhetsbyrÄer kom frÄn tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (sÄvÀl procentuellt som i absoluta tal).

Biblioteksutvecklingen i KolbÀck 1913-1954

The purpose of this Master?s thesis is to describe and analyse the development of the public and the study circle libraries in the district of KolbÀck during the period of 1913-1954. The factors important for the library development described in sub-questions are: financing, locality, staffing, stock of books, book-lending level and uniting district effects. I use a hermeneutic interpretation model of interaction between the parts and the wholes, between reasons and results. This research leans mainly upon material which is sent to be deposited in archives in Hallstahammar, VÀsterÄs and GrÀngesberg.

Könsskillnader i sjÀlvskattad allmÀn hÀlsa i Sverige : Total arbetstid, arbete med fysisk anstrÀngning och arbete med hög anspÀnning som förklaringsfaktorer

Denna studie undersöker om könsskillnader i sjÀlvskattad allmÀn hÀlsa inom Sveriges befolkning kan förklaras av att kvinnor tenderar att ha i genomsnitt lÀngre totala arbetstider, nÀr betalt arbete och hushÄllsarbete summeras. Den undersöker Àven om könsskillnader i arbete med fysisk anstrÀngning eller arbete med hög anspÀnning kan förklara könsskillnaderna i sjÀlvskattad allmÀn hÀlsa i den förvÀrvsarbetande befolkningen. Data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna Är 2000 analyseras med binÀr logistisk regressionsanalys. Ett representativt urval av Sveriges vuxna befolkning (N=3899) analyseras för att undersöka om total arbetstid kan förklara könsskillnader i sjÀlvskattad allmÀn hÀlsa. Ett urval av förvÀrvsarbetande (N=2646) analyseras för att undersöka om arbete med fysisk anstrÀngning och arbete med hög anspÀnning kan förklara könsskillnaderna.

Svensk solidaritet - Avsteg eller snedsteg frÄn neutralitetspolitiken? : En studie om det nordiska försvarssamarbetet i förhÄllande till Sveriges sÀkerhetspolitiska linje

Sverige som land sÀger sig idag ha förÀndrat sin politik ifrÄn en neutralitetspolitik till en solidaritetspolitik. I studier tidigare gjorda för den tid Sverige hade en uttalad neutralitetspolitisk linje inom sÀkerhetspolitiken sÄgs en bakomliggande solidaritet ligga i det dolda. Det denna studie syftar till Àr genom en analys av den politiska diskursen ta reda pÄ huruvida Sverige kan sÀgas ha lÀmnat sin neutralitetspolitik och fullt ut gÄtt över till en solidaritetspolitik.För att ta reda pÄ detta genomförs en fallstudie med ett fall av svensk sÀkerhetspolitik. Fallet bestÄr av det nordiska samarbetet sett frÄn svensk politisk synpunkt. För att kunna anlysera solidaritet kontra neutralitet anvÀnds teorierna neoliberalism och neorealism som ett medel för att tolka Sveriges politiska drivkraft i samarbetet.

Motivationsarbete och dess pÄverkan pÄ att behÄlla bitrÀdande jurister pÄ en advokatbyrÄ : En kvalitativ fallstudie pÄ fem av Sveriges största advokatbyrÄer

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fem av Sveriges sto?rsta advokatbyra?er arbetar praktiskt med att motivera sina bitra?dande jurister i yrkesrollen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pa? Maslows behovshierarki. Motivationsarbetet utva?rderas i uppsatsen om det kan bidra till att de bitra?dande juristerna stannar kvar pa? byra?erna eller inte.

Kost och prestation : en ekvation

Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. VÄr framtid som polis kommer att stÀlla höga krav pÄ fysisk hÀlsa och förmÄgan att hÄlla skÀrpan under lÀngre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnÄ detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gÄ in djupare pÄ detta Àmne. Vi ska förmedla samt lÀra ut enkla sÀtt att stegvis förbÀttra och bli mer medveten om sin kosthÄllning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svÄrt att sköta kosten pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

LuftvÀrnet ett organisatoriskt dilemma : En jÀmförelse mellan svensk och norsk utveckling

LuftvÀrnets organisationstillhörighet Àr en historiskt Äterkommande frÄga dÀr olika lösningar genom tiderna gÄr att finna i Sverige sÄvÀl som internationellt. Den hÀr uppsatsen avser att jÀmföra Sveriges och Norges olika val av tillhörighet för det markbaserade luftvÀrnet. Syftet Àr att bidra till förklaringen varför vi har olika organisatoriska lösningar och analysera huruvida det finns nÄgra incitament för att se över dagens organisation. Undersökningen har genomförts genom att studera Sveriges och Norges luftvÀrnsutveckling, med stöd av organisationsteori, för att finna bakomliggande faktorer för val av organisation.JÀmförelsen pÄvisar flera skillnader i lÀndernas luftvÀrnsutveckling som kan ge förklaringskraft till organisationsvalet. Den mest utmÀrkande skillnaden avser prioriteringen av skyddsvÀrda objekt.

Öppen kĂ€llkod och offentlig sektor

AnvÀndandet, eller frÄnvaron, av öppen kÀllkodsprogramvaror inom offentlig sektor Àr nÄgot som pÄ senare tid har diskuterats flitigt bÄde i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur vÀlbekant begreppet öppen kÀllkod Àr, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen kÀllkodsprogramvaror Àr hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna kÀnner till begreppet vÀl, att 80 % av alla tillfrÄgade upplever öppen kÀllkod som nÄgot positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan anvÀnder nÄgon form av programvara baserad pÄ öppen kÀllkod. De viktigaste fördelarna med öppen kÀllkodsprogramvaror Àr den lÄga kostnaden, tillgÄngen till all kÀllkod och att man snabbt kan fÄ del av andras förbÀttringar. I flera lÀnder i bÄde Europa och Asien, sÄvÀl som Sydamerika förekommer rekommendationer, eller Ätminstone diskussioner, om hur öppen kÀllkod bÀst kan anvÀndas för att stödja den offentliga sektorn i respektive lÀnder. För att anvÀndningen av öppen kÀllkodsprogramvaror skall ta fart Àven bland Sveriges kommuner krÀvs fler leverantörer av support och andra kringtjÀnster, ytterligare förbÀttring av sÀkerheten hos programvarorna, samt mer information om vad begreppet faktiskt innebÀr..

3 kap. 19 § IL - TioÄrsregeln : En utvÀrdering mot bakgrund av neutralitetsprincipen i svensk skattelagstiftning

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn ovan stÀllda problemstÀllning, genomföra en utvÀrdering av Sveriges beskattningsrÀtt i enlighet med 3 kap. 19 § IL, sett i ljuset av neutralitetsprincipen i svensk skatterÀtt. Uppsatsen syftar Àven till att problematisera lagregeln ur ett vidare perspektiv och ge ökad kunskap och förstÄelse för lagregelns existens och tillÀmpning, bland annat i förhÄllande till de svenska skatteavtalen..

Attraktionskraft : En studie om Kalmar Slotts utvecklingspotential

Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmĂ„l och sevĂ€rdheter strĂ€cker sig frĂ„n Ystad i söder till Åre i norr. Det Ă€r allt frĂ„n nöjesparker och skidanlĂ€ggningar till natursköna omrĂ„den och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nĂ€mnare Ă€r att de lockar till sig ett stort antal mĂ€nniskor. BesöksmĂ„l har olika attraktionskrafter som attraherar turister. MĂ€nniskor reser bland annat för att nĂ„ personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen.

AnhörigvÄrdares nyttjande och upplevelser av kommunalt stöd

Mellan Ă„ren 1999-2001 satsade Sveriges regering sammanlagt 300 miljoner i ett projekt som kallades Anhörig 300. Pengarna skulle anvĂ€ndas av Sveriges kommuner som i samverkan med anhöriga och frivilligorganisationer skulle arbeta för att utveckla stödet till anhörigvĂ„rdare. Avsikten med projektet var att uppnĂ„ en höjning av kvaliteten i stöd som kommunerna erbjuder anhörigvĂ„rdare. Älvsbyns kommun har fĂ„tt cirka 350 000 kronor beviljade frĂ„n Anhörig 300-projektet. I februari Ă„r 2006 startade Älvsbyn ett anhörigprojekt med mĂ„l att stödja anhörigvĂ„rdare.

HÀsthantering pÄ högskola? reflektion och kritiskt tÀnkande

Uppsatsens syfte Àr att bidra med förstÄelse av reflektionsutrymme i samband med högskoleundervisning i hÀsthantering. Studien avgrÀnsas till kurser pÄ Hippologprogrammet, vid Sveriges lantbruksuniversitet, dÀr hÀsten hanteras frÄn marken. Det Àr en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer med kursledare. Studien visar att ett ramverk för "rÀtta reflektioner" kan pÄverka kursledare att ge möjlighet till reflektion inom en modern diskurs..

Matematikutvecklare : Varför? Vad? Hur?

I nÀstan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att frÀmja undervisningen i matematik, bistÄ kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklÀrare och ingÄr sjÀlva i bÄde regionala och nationella nÀtverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, till-sammans med andra ?ÄtgÀrder för att förÀndra attityder till och öka intresset för mate-matikÀmnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i VÀxjö region genom att besvara tre frÄgor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken Àr bakgrunden till de negativa trenden inom Àmnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad Àr matematikutvecklarnas förut-sÀttningar (allmÀnna faktorer som pÄverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i VÀxjö region? Samt Hur arbetar, tÀnker och ser matematikutvecklarna i VÀxjö region pÄ sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, lÀroplanshistorik och pedagogiska influenser pÄ matematik, som kan ha pÄverkat utvecklingen av skolÀmnet. Det görs ocksÄ en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.

Organisationsstrukturens betydelse : En fallstudie av Sveriges Televisions-/ och Hachettes medarbetare

Arbetsmarknaden idag Àr kÀnnetecknad av förÀndringar, komplexitet samt att allt högre krav stÀlls pÄ de företag som verkar pÄ den. I och med denna utveckling som sker, pÄverkas Àven företaget.En av de faktorer som berörs, Àr företagens organisationsstrukturer. Valet av struktur eller en förvandling av strukturen, kan vara ett tillvÀgagÄngssÀtt att öka anpassningen till omgivningen och dess förÀndring.Mot denna bakgrund valde vi följande problemformulering: ? Hur pÄverkas medarbetare av olika organisationsstrukturer??Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur Sveriges Television AB:s (SVT) linjeorganisation respektive Hachette Filipacchi Sverige AB:s (Hachette) matrisorganisation pÄverkar medarbetarna. Vi valde att behandla detta syfte genom att se pÄ medarbetarnas motivation och trygghet och dÀrigenom se hur detta pÄverkar produktiviteten.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen har som grund, bygger pÄteorier rörande organisationsstruktur, motivation, trygghet samt produktivitet.Uppsatsen har innefattat personliga intervjuer med tre medarbetare pÄ SVT och fyra pÄ Hachette.

Kamprad vs. Wallander ? Tolkningsparadigm pÄ svenskt entreprenörskap

Uppsatsen behandlar tvÄ av Sveriges mest framstÄende och vÀlkÀnda entreprenörer och företagsledare, Ingvar Kamprad och Jan Wallander. Syftet Àr att identifiera och analysera gemensamma nÀmnare som utgör en del av förklaringen till Kamprad och Wallanders entreprenöriella framgÄng och förmÄga att genomdriva förÀndring..

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->