Samhällsplanering handlar idag till stor del om tillväxt och hur kommuner arbetar för att uppnå detta. Att arbeta med platsmarknadsföring för att få en ökad tillväxt har fått ett stort genomslag de senaste åren, detta fann vi intressant och ville studera mer ingående. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur två värmländska kommuner, Arvika och Kristinehamn, arbetar med platsmarknadsföring för att attrahera tre målgrupper; besökare, inflyttare och företag. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur arbetar Arvika respektive Kristinehamn med platsmarknadsföring för att attrahera besökare, inflyttare och företag? Enligt kommunerna själva, varför platsmarknadsför de sig? Vilka likheter/skillnader finns det mellan kommunerna?Vårt mål med vår undersökning har varit att få en förståelse över hur arbetet med platsmarknadsföringen går till.Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat tjänstemän på våra studerade kommuner, vi har även gjort en bildanalys på kommunernas turistguider.De slutsatser vi kommit fram till är framförallt att det finns stora skillnader i hur kommuner arbetar med platsmarknadsföring och hur viktigt de anser att det är.

Elektronisk handel B2B växer sig allt starkare. Företag, organisationer och kommuner har börjat bedriva detta för att automatisera och rationalisera samt på sikt spara pengar. Detta examensarbete fokuserar på de effekter som införandet av B2B medför, samt hur dessa kan mätas på ett effektivt sätt, något som förekommer i liten skala i nuläget. Syftet med detta arbete har varit att se vilka effekter ett B2B samarbete leder till, samt visa på hur dessa effekter kan mätas. Genom att intervjua samt att skicka ut enkäter till personer i den berörda verksamheten erhölls olika typer av effekter och faktorer som bör mätas för att få ett lyckat resultat i framtiden.Bakgrundsmaterialet i detta arbete presenterar en rad olika typer av mätmetoder som existerar idag samt hur de används.

Skolfrågan har seglat upp som en av de viktigaste valfrågorna inför riksdagsvalet i september. Men medan politikerna grälar om Pisa-mätningar och lärartäthet finns det en fråga som gått relativt obemärkt förbi, trots att den varje år berör en allt större del av Sveriges skolbarn. Läsåret 2012-2013 fick ungefär 99.000 barn grundskolebarn modersmålsundervisning i skolan. 85.000 barn deltog inte. Trots att både forskare och myndigheter pekar på stora fördelar med modersmålsundervisning finns det allvarliga brister i systemet.Vår undersökning visar på stora skillnader i hur modersmålsundervisningen fungerar runtom i Sveriges kommuner.

HR-funktionens uppgift i en organisation är att tillvarata den mänskliga resursen och se till att goda arbetsförhållanden uppnås. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens (Kira 2003). På senare år har arbetsförhållanden och arbetsvillkor uppmärksammats på kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i äldreomsorgen. Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsättningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frågor 2014. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsförhållanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbättras.

This paper is the result of a study of competition and cooperation in regard to tourism between the five largest municipalities in Norrland in northern Sweden. The municipalities are Luleå, Skellefteå, Umeå, Sundsvall and Gävle. The aim was to study the relation between competition and cooperation between these municipalities. An important theoretical aspect in this study is coopetition, where competition and cooperation occur at the same time. The studies on coopetition in the Nordic kontext is limited and the main literature on coopetition study the relationship between firms. This study however takes a geographical standpoint and aims to fill the gap in the literature on how competition and cooperation are connected to each other between chosen municipalities. To do this the tourism strategies of the municipalities were studied thoroughly. These written strategies provided information about how the municipalities view their competitive advantages and disadvantages and some general information about how they cooperate with the nearest regions. To find out how the municipalities think about competition and cooperation with the other four specific municipalities interviews were made with experts on the tourism field in each municipality. The results show that the municipalities do not have established strategies for how they are to be competitive compared with other specific municipalities. They do not see it as profitable to compete, instead they should complement each other. At the same time however, most of the municipalities mostly cooperate with municipalities in a short distance from them, and due to lack of resources only briefly or not at all with the municipalities studied here..

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Vi avser att i denna uppsats jämföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, målgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som målsättning att diskutera eventuella förbättringar av dagens svenska system med utgångspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vårt problemområde genom en kvalitativ undersökning baserad på en jämförande studie mellan två kommuner. Vi utgår från att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jämföra detta med en empirisk undersökning byggd på intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta är något som bör förändras, då en oberoende position borde stärka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte är att det finns en revision med politiska representanter, då de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmänna debatten har det på senare tid dock handlat om att Sveriges och i-ländernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovärdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och säkerhetsfrämjande arbete, så undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förändrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks även hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut på området är Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Denna uppsats studerar hur tre specifika förändringar har påverkat efterfrågan på vin mellan åren 1991-2001. Med dessa tre förändringar avses Sveriges medlemskap i EU, införandet av lördagsöppet på alla Systembolag i Sverige samt förändrade skattesatser på vin. Uppsatsen inleds med en övergripande beskrivning av Sveriges alkoholkonsumtion, vilken alkoholpolitik som för närvarande förs, samt en mer ingående beskrivning av de tre specifika förändringarna. Därpå utformas en loglinjär modell grundad på ekonomisk teori. Resultaten av modellen visar att vin kan klassificeras som en normal vara med hög egenpriselasticitet samt att både sprit och öl kan klassas som substitut till vin.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur det kommunala uppföljningsansvaret ser ut i främst Lidköpings kommun men också andra kommuner i Skaraborg. Jag har tagit utgångspunkt i lagen om det kommunala uppföljningsansvaret.Studien har bedrivits med en kvalitativ forskningsintervju som metod för att samla in data. Det empiriska materialet har samlats in genom sju djupintervjuer med tjänstemän i fyra olika kommuner, (Lidköping, Skara, Skövde och Götene) i Skaraborgslän. Intervjustudien har varit tematiserad med fenomenologiska inslag men också gjorts utifrån en rättssociologisk metod då intervjuernas syfte varit att ta reda på hur lagen om det kommunala uppföljningsansvaret efterföljs. Det kommunala uppföljningsansvaret är lagstyrt i skollagen och ska inkludera alla ungdomar mellan 16-20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte genomför eller har fullföljt utbildning i gymnasie- eller gymnasiesärskolan.Då fokus har legat på Lidköping, har fyra intervjuer gjorts med bl.

Svenska kommuner har i viss mån samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare år har dock samverkan lyft fram som en lösning på många av de problem som den offentliga sektorn idag ställs inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tänkta fördelarna med samverkan uppnås, vad det finns för påverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. Utifrån insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck från omvärlden och i samarbetena uppnås fördelar såsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det också att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprättande av formell samverkan.

Denna uppsats belyser vilka frågor som lyftes fram för några kommuners framtidsarbete, vilka aktörerna var i de policyskapande processerna samt visar varför dessa framtidsvisioner fördes upp på dagordningen på 1990-talet. Metoden för studien är en jämförande, kvalitativ fåfallsstudie av kommunernas framtidsprogram. De utvalda kommunerna är Gävle, Halmstad, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad och Luleå. Uppsatsens analysbegrepp är Policy Windows och Policy Networks. Dessa innefattas i en korporativ och elitistisk statsteori.

Den här uppsatsen syftar till att redogöra för i vilken mån Sveriges storföretag prioriterar arbetet med att optimera sitt rörelsekapital. Studien var av en explorativ sort där målet var att identifiera och uppmärksamma tidigare okända mönster och samband angående hur kapitalrationaliseringsarbetet utförs utifrån perspektiven fokus, ansvar och mätningar.Informationen som studien bygger på inhämtades genom en enkätundersökning som skickades ut till CFO:n på de 200 största svenska företagen rankade efter omsättning, exkluderat finansiella företag. Svarsfrekvens bland respondenterna blev 25 % då exakt 50 företag valde att svara på enkätutskicket. Enkäten skickades elektroniskt och besvarades genom att svara på ett webbaserat program.Resultatet från studien visade att majoriteten av Sveriges största företag prioriterar Working Capital Management. Till vilken nivå de väljer att fokusera på Working Capital Management beror på det enskilda företagets förutsättningar som till exempel vilken bransch de opererar inom..